Frågor och svar

Här kan du hitta du svaren på de vanligaste frågorna vi får.

  1. Ansöka om rättelse

    1. Hur begär jag rättelse?

      Om du vill att vi rättar uppgifter i våra register måste du lämna in en ansökan om rättelse till oss.

      Du kan läsa mer om rättelse av registrerade uppgifter på webbplatsen.

      Rättelse av uppgifter

  2. Betala en skuld

    1. Jag har skulder hos er och kan betala – hur gör jag?

      Du som är privatperson eller har en enskild firma kan betala med Swish på Mina sidor.

      När du swishar kan du välja att din betalning fördelas på alla dina skulder eller att betala på en specifik skuld. Du måste ha ett svenskt mobilnummer för att kunna swisha.

      Om du vill betala via bankgiro gör så här:

      1. Betala till bankgiro 5045-­­­­­3158.
      2. Fyll i OCR-nummer. Du hittar det i brevet "Skuld att betala" som du fått från oss eller på Mina sidor.

      Om du har flera skulder och vill betala en specifik skuld, måste du fylla i just den skuldens OCR-nummer.

      Betala till Kronofogden

    2. Jag kan inte betala hela min skuld – kan jag få en avbetalningsplan?

      Har du statliga skulder, exempelvis skatteskulder, kan vi bara i sällsynta fall bevilja en avbetalningsplan eller uppskov. Om du har skulder till en privatperson eller ett företag kan du däremot kontakta den du har en skuld till och fråga om en avbetalningsplan.

      Uppskov med betalning och avbetalning

    3. Jag har fått en skatteskuld hos er men redan betalat – hur gör jag?

      Du kan lösa din skuld på olika sätt.

      Du kan

      • betala din skuld till oss. Då får du ett överskott på skattekontot.
      • kontakta Skatteverket och begär att de gör en överföring till oss av det du har tillgodo där. Då drar Skatteverket av den delen från skulden hos oss. Kom ihåg att du måste betala in mellanskillnaden – grundavgift, eventuell ränta och kapital – till oss.

      Tänk på att Skatteverket enbart kan meddela oss att din betalning har kommit in om inga andra skatter eller avgifter har förfallit. Du kan kontrollera ditt skattekonto i Skatteverkets e-tjänst för att se hur det ser ut.

      Kontakta Skatteverket om du vill ha mer information om vad skulden beror på, varför den skickats till oss eller hur du kan få eventuellt överskott utbetalt.

      Skatteverket

  3. Betalningsanmärkning

    1. Har jag en betalningsanmärkning?

      Vill du veta om du har en betalningsanmärkning ska du ta kontakt med kreditupplysningsföretagen. Integritetsskyddsmyndigheten har en lista över alla kreditupplysningsföretag.

      Betalningsanmärkningar

    2. Kan ni ta bort min betalningsanmärkning?

      Nej, det är kreditupplysningsföretagen som beslutar om betalningsanmärkning eller prick som det ofta kallas. Det är också till dem du ska vända dig om du har frågor.

      Gå in på Integritetsskyddsmyndighetens webbplats för att hitta listan över alla kreditupplysningsföretag.

      Betalningsanmärkningar

    3. Kan uppgifter hos er ge en betalningsanmärkning?

      Kreditupplysningsföretagen kan ge dig en betalningsanmärkning för uppgifter hos oss.

      Du kan få en betalningsanmärkning i följande fall:

      • Du som är privatperson/enskild företagare – när du har fått ett beslut (utslag) om att du ska betala ett krav.
      • Du som har ett företag – när vi får in en ansökan om att någon har ett krav mot dig (betalningsföreläggande).
      • När det i våra register finns uppgifter om att du har skulder till staten eller kommuner, exempelvis obetalda skatter, underhållsstöd eller felparkeringsavgifter.
      • När vi fattat beslut om att inleda en skuldsanering.

      Integritetsskyddsmyndigheten har mer information om betalningsanmärkningar:

      Betalningsanmärkningar

    4. Vilka uppgifter finns i kreditupplysningsföretagens register?

      Kreditupplysningsföretagen har register med information om personer och företag.

      Där registreras bland annat uppgifter om inkomst, fastigheter och även betalningsanmärkningar. Vissa av uppgifterna hämtar de från oss.

    5. Hur länge finns uppgifterna om betalningsanmärkning kvar?

      Uppgifterna finns kvar i kreditupplysningsföretagens register olika länge beroende vem du är och din situation.

      Det här gäller:

      • Du är en privatperson – betalningsanmärkningen finns kvar i tre år.
      • Du är en juridisk person – betalningsanmärkningen finns kvar i fem år.
      • Du har skuldsanering – betalningsanmärkningen finns kvar i fem år från när skuldsaneringen inleddes. Pågår betalningsplanen längre än fem år försvinner uppgiften när betalningsplanen är klar. Vid skuldsanering för företagare är motsvarande tid tre år.
    6. Vad kan jag göra om jag har fått en anmärkning på grund av fel hos er?

      Du kan ha fått en betalningsanmärkning på grund av att du exempelvis råkade betala på fel sätt eller för att den som skickade in kravet till oss inte borde ha gjort det.

      Vi ska rätta oriktiga, felaktiga eller missvisande uppgifter i våra register och meddela kreditupplysningsföretagen. De måste då göra en ändring i sina register. Du kan läsa mer om rättelse av registrerade uppgifter på webbplatsen.

      Rättelse av uppgifter

    7. Vad händer om jag får en betalnings­anmärkning

      En anmärkning kan exempelvis leda till att du inte får lån, inte kan hyra lägenhet eller teckna ett telefonabonnemang.

      Mer information om betalningsanmärkningar hittar du på Integritetsskyddsmyndighetens webbplats.

      Integritetsskyddsmyndigheten: Betalningsanmärkningar

    8. Jag kan inte betala min skatt. Får jag en betalningsanmärkning nu?

      Särskilda regler gäller för skulder till staten och kommuner, till exempel obetalda skatter, underhållsstöd eller felparkeringsavgifter. Vi kallar det för allmänna mål.

      Reglerna innebär att uppgifter om skulder till stat och kommun inte leder till en betalningsanmärkning förrän du har fått möjlighet att betala eller invända mot kravet.

      Det är därför extra viktigt för oss att utreda din adress, om betalningskravet kommer i retur. Vi skickar kravet till din nya adress och först därefter skickar vi uppgifter till kreditupplysningsföretagen – om du inte hunnit betala.

      Observera att de särskilda reglerna gäller uppgift om

      • allmänna mål för fysiska personer som inte är näringsidkare och
      • bara för mål som kommit till oss efter den 1 december 2018.

      Integritetsskyddsmyndigheten har mer information om betalningsanmärkningar:

      Betalningsanmärkningar

  4. Betalningsföreläggande

    1. Varför har jag fått ett krav på att betala (ett föreläggande)?

      Det är ett krav från någon som anser att du är skyldig hen pengar. Personen vill få sitt krav fastställt i ett beslut, så kallat utslag.

      Du har fått ett krav om att betala

    2. Vad ska jag göra om jag får ett krav på att betala?

      Du ska bekräfta att du har fått brevet.

      Det kan du göra på något av följande sätt:

      • Logga in på Mina sidor och signera mottagningsbeviset (delgivningskvittot) digitalt.
      • Ring till kundservice för att muntligen bekräfta att du har tagit emot brevet.
      • Skriv under och skicka in mottagningsbeviset (delgivningskvittot) i svarskuvertet som finns med i brevet.

      Att du meddelar oss att du har fått brevet betyder inte att du godkänner kravet. Det är ett bevis på att du har tagit emot brevet och vet om att kravet finns.

    3. Vem ska jag betala när jag har fått ett föreläggande?

      Om du anser att kravet är riktigt ska du betala till sökanden eller ombudet.

      Kom ihåg att du även ska betala ränta och andra kostnader. Kontakta sökanden eller ombudet för att få information om exakt hur mycket du ska betala. Kontrollera även betalningsuppgifterna.

      Meddela oss när du har betalat. Det kan du göra i tjänsten Mina förelägganden på Mina sidor.

      Mina förelägganden

      Du kan också meddela oss via mejl eller vanlig post.

      Kravet rätt – du kan betala

    4. Jag har betalat – hur vet jag att ansökan tagits tillbaka?

      Du kan kontrollera på Mina sidor att den som vill ha betalt har tagit tillbaka sin ansökan.

      Om ansökan inte har tagits tillbaka bör du skriftligen meddela oss att du har betalat. Du som är privatperson, har enskild firma eller är företrädare med ensam firmateckningsrätt kan göra det i tjänsten Mina förelägganden på Mina sidor. Det går också meddela oss via mejl eller vanlig post.

    5. Vad gör jag om kravet inte stämmer?

      Om du redan har betalat eller om du anser att kravet är fel, kan du invända mot (bestrida) kravet.

      Du invänder skriftligen till oss, vanligtvis senast tio dagar från att du tagit del av kravet. Om den som ansökt eller hens ombud vill gå vidare med kravet överlämnar vi det till domstolen för prövning.

      Kravet fel – du kan du invända (bestrida)

    6. Hur gör jag för att få tillbaka pengarna jag har lånat ut?

      Om någon är skyldig dig pengar är första steget att fastställa skulden. Det kan du göra genom att ansöka om betalningsföreläggande hos oss.

      Du vill få betalt

    7. Någon har ställt ett fordon på min mark – vad kan jag göra?

      Du kan vända dig till Polisen eller kommunen för att få hjälp.

      I första hand kan de flytta fordon när det gäller trafikfarliga situationer, uppenbara felparkeringar eller skrotbilar.

      Du kan ansöka om handräckning hos oss om du vill få bort ett fordon från din mark. Tänk på att du i vissa fall själv får stå för kostnaden.

      Du vill att någon ska göra något (handräckning)

    8. Jag vill ha hjälp att fastställa ett krav (betal­nings­före­läg­gan­de) – vad kostar det?

      Du betalar en avgift om du ansöker om vår hjälp med att fastställa ett krav om betalning (be­tal­nings­fö­re­läg­gande).

      Du hittar mer information om våra avgifter och ansökan på vår webbplats:

  5. Brottslighet, skadestånd mm

    1. Jag har fått en bluffaktura – vad gör jag?

      Det första du gör är att genast invända mot (bestrida) fakturan.

      Så här gör du:

      1. Stryk ett streck över fakturan och skriv ”Invänder mot (bestrider) betalningsansvar – ej beställt”.
      2. Skicka din invändning (bestridande) via mejl eller rekommenderat brev så att datum och tid framgår.
      3. Returnera fakturan till avsändaren.
      4. Spara en kopia på det du skickat.

      När du har invänt mot bluffakturan är nästa steg att polisanmäla bedrägeriförsöket.

      Polisen

      Får du en påminnelse eller ett inkassobrev – invänd och polisanmäl igen. Motivera varför du invänder och skicka med en kopia på tidigare invändning.

      Läs mer på webbplatsen om falska sms, mejl och telefonsamtal:

      Falska sms, mejl och samtal

    2. Vad händer om en bluffaktura lämnas till er?

      Även om du invänder mot (bestrider) en bluffaktura kan företaget skicka en ansökan med krav på betalning (betalningsföreläggande) till oss.

      Observera att det är viktigt att du invänder mot (bestrider) kravet när det skickas till dig. Invänd skriftligen till oss. Du ska

      • tala om att du tycker att fakturan är fel
      • beskriva varför uppgifterna är fel eller missvisande
      • bifoga de handlingar som stödjer dina uppgifter, till exempel en mejlväxling där det framgår att du invänt mot kravet.

      Läs mer på webbplatsen om falska sms, mejl och telefonsamtal:

      Falska sms, mejl och samtal

      Vad händer om företaget trots detta vill gå vidare med kravet?

      Då lämnar vi över målet till domstolen.

      Vi utmäter inte om det saknas ett beslut (utslag) eller en dom som säger att du är skyldig att betala.

      Tänk på att om vi

      • fastställer kravet i ett beslut (utslag)
      • driver in pengar för skulden, så kan du få en betalningsanmärkning.

      Kan uppgifter hos er ge en betalningsanmärkning?

    3. Kan ni ta bort uppgifter som rör en bluffaktura?

      Ja, under vissa förutsättningar kan vi ta bort registrerade uppgifter om en bluffaktura.

      Först och främst måste du ha reagerat mot den felaktiga fakturan och invänt mot (bestridit) den. Det måste du ha gjort innan den som vill ha betalt (sökanden) har lämnat in en ansökan om betalningsföreläggande. Om du ändå får en ansökan (föreläggande) riktad mot dig ska du ha invänt mot den också.

      Läs mer på webbplatsen om falska sms, mejl och telefonsamtal:

      Falska sms, mejl och samtal

      Rättelse av registrerade uppgifter

      Du kan även begära rättelse av registrerade uppgifter. Du kan läsa mer om hur du begär rättelse på vår webbplats och vad som kan vara skäl för att få en uppgift rättad.

      Rättelse av uppgifter

    4. Hur betalar jag ett skadestånd?

      Du ska betala direkt när du får domen. Om du inte gör det riskerar du att skulden lämnas till oss.

      Du måste själv ta reda på hur och till vem du ska betala – du får ingen räkning och inget inbetalningskort.

      Betala skadestånd

    5. Jag ska få skadestånd – hur får jag mina pengar?

      Om den som ska betala inte gör det, kan du få stöd av oss.

      När domen inte längre går att överklaga får du ett brev från oss med blanketten ”Ansökan om verkställighet (skadestånd på grund av brott)”.

      Du kan ansöka om vår hjälp att driva in skadeståndet via vår e-tjänst. Du kan också vänta tills du får brevet med blanketten eller ladda ned blanketten från webbplatsen.

      Driva in ditt skadestånd

    6. Jag har fått näringsförbud – vad innebär det?

      Näringsförbud innebär att du omedelbart måste sluta med all näringsverksamhet.

      Du måste avveckla eventuella uppdrag och du får inte starta en ny verksamhet. Detta gäller också om det är fråga om ett tillfälligt förbud.

      Om du har näringsförbud får du inte heller vara bolagsman i handelsbolag, ledamot i en aktiebolagsstyrelse eller teckna firma i ett bolag. Du får inte heller arbeta i någon närståendes verksamhet.

    7. Vem kan få näringsförbud?

      En person kan få näringsförbud i olika situationer.

      Det här gäller:

      • Personen döms för grova ekonomiska brott.
      • Personen betalar inte skatt eller avgifter. Det rör sig om stora belopp eller att hen inte betalat under lång tid.
      • Personen driver ett företag som försatts i konkurs.
    8. Vem beslutar om näringsförbud?

      Det är domstolen som beslutar om näringsförbud. Den som bryter mot ett näringsförbud eller ett tillfälligt näringsförbud kan dömas för överträdelse av näringsförbud.

    9. Hur vet jag om en person har näringsförbud?

      Vill du veta om en person har näringsförbud ska du i första hand vända dig till Bolagsverket som för register över näringsförbud och tillfälliga förbud.

      Bolagsverket: Näringslivsregistret

    10. Jag har blivit id-kapad – vad gör jag?

      Identitetsintrång är när någon obehörig använder din legitimation, dina lösenord, ditt personnummer, ditt Bank-id eller Freja e-id+ för att till exempel beställa varor eller ta lån i ditt namn.

      På Skatteverkets webbplats finns information på vad du kan göra om du blivit utsatt och för att skydda dig.

      Skatteverket – Identitetsintrång

      Får du ett brev från oss (föreläggande) med ett krav som du tycker är fel är det viktigt att du agerar i tid. Du kan invända mot kravet (bestrida) till oss.

      Kravet är fel – du vill invända

      Har du fått sms, mejl eller telefonsamtal med falska krav? Läs mer om vad du kan göra på webbplatsen:

      Falska sms, mejl och samtal

  6. Delgivning

    1. Jag har fått ett brev med ett mottagningsbevis (delgivningskvitto) – vad är det?

      Du får ett brev (föreläggande) med ett krav för att vi har fått in en ansökan. Den som ansökt (sökanden) anser att du ska betala eller göra något.

      Vi tar inte ställning till om kravet är rätt eller fel. Du behöver svara att du har tagit emot brevet. Du måste även ta ställning till om kravet är rätt eller fel och sedan agera inom ett visst antal dagar.

      Brevet kan också gälla andra beslut som du måste svara att du har tagit emot.

    2. Vad ska jag göra med mottagningsbeviset (delgivningskvittot)?

      Du ska svara att du har tagit emot kravet.

      Du kan svara på något av följande sätt:

      • Logga in på Mina sidor och signera mottagningsbeviset digitalt.
      • Ring till vår kundservice för att muntligen bekräfta att du har tagit emot brevet.
      • Skriv under och skicka in mottagningsbeviset (delgivningskvittot) i svarskuvertet som finns med i brevet.

      Om du inte svarar att du har tagit emot kravet kan vi söka upp dig personligen i ditt hem eller på din arbetsplats. Det gör vi för att säkerställa att du får del av kravet.

    3. Måste jag skriva under mottagningsbeviset om kravet är fel?

      Att du skriver under mottagningsbeviset (delgivningskvittot) betyder inte att du godkänner kravet. Det är ett bevis på att du har tagit emot kravet och vet om att det finns.

      Är kravet fel ska du meddela oss att du invänder mot (bestrider) kravet.

    4. Vad är förenklad delgivning?

      Om ditt mål går till domstol kan du få information om nya handlingar genom så kallad förenklad delgivning. Det betyder att du inte behöver svara att du har tagit emot handlingarna.

      Så här går det till:

      1. Domstolen skickar ett brev med handlingarna till din senast kända adress (det kan vara en mejladress om du har lämnat en sådan). Om adressen inte kan användas skickar domstolen brevet till din folkbokföringsadress, om den inte redan har använts.
      2. Nästa arbetsdag skickar domstolen ett kontrollmeddelande till samma adress. Om du bara får kontrollmeddelandet, men inte handlingen, måste du snarast kontakta domstolen.

      Domstolen anser att du har tagit del av handlingen två veckor efter att domstolen skickade det första brevet till dig. Om det första brevet exempelvis skickades till dig den 1 april anses du vara delgiven den 15 april.

      Tänk på det här så länge målet pågår:

      • Meddela domstolen om du byter bostadsadress eller e-postadress.
      • Meddela domstolen i förväg om du inte kan läsa din post.
      • Du kan få handlingar med förenklad delgivning, även om ditt mål blir överklagat till en annan domstol.
  7. Ingivare

    1. Hur ansöker jag om be­tal­nings­fö­re­läggande när endast ränta återstår av skulden?

      När du fyller i grunden för en obetald ränta ska du ange flera uppgifter.

      Du ska du skriva

      • ursprungligt kapitalbelopp
      • räntesats
      • vad ursprungskravet gällde
      • förfallodag
      • när kapitalbeloppet betalades.

      Du hittar mer information om tjänsten här:

      Beslut om betalningsföreläggande

    2. Hur ansöker jag om be­tal­nings­fö­re­läggande när kravet endast gäller kostnader?

      Du kan ansöka på flera sätt.

      När du ansöker via XML-fil ska du fylla i

      • kostnaderna i delkravstyp Inkasso och Förseningsersättning
      • en specifikation i AnsokanGrundText.

      När du ansöker via flatfil ska du fylla i

      • kostnaden för inkasso eller förseningsersättning som ett delkrav Kapital
      • en specifikation i grunden för delkravet.

      I specifikationen ska du skriva

      • datum för kravet
      • det ursprungliga kravet
      • när kapitalbeloppet betalades
      • fakturanummer
      • förfallodag.

      Du hittar mer information om tjänsten här:

      Beslut om betalningsföreläggande

    3. Hur fyller jag i kostnader som upp­står när elen stängs av, enligt el­lagen?

      Du kan ta upp flera kostnader i ett delkrav som gäller kapital.

      Dessa kostnader kan du ta upp:

      • kostnad för uppmaning till en konsument
      • kostnad för meddelande till en konsument
      • kostnad för meddelande till en socialnämnd
      • kostnad för avstängning av elen (gäller inte en framtida avstängning).

      Så här kan du beskriva grunden:

      Kostnader enligt ellagen (1997:857

      • 150 kronor – uppmaning om att rätta till det som är anledningen till kravet (vidta rättelse)
      • 295 kronor – meddelande om att överföring av el kan avbrytas samt meddelande till socialnämnden
      • 850 kronor – ersättning för delgivning.

      Har du flera krav med samma grund ska du för varje kostnad tydligt skriva i vilken faktura kostnaden har sitt ursprung.

      Du hittar mer information om tjänsten här:

      Beslut om betalningsföreläggande

    4. Vilka är orsakerna till att en ansökan om be­tal­nings­fö­re­läg­gande måste komp­let­te­ras?

      Det kan finnas flera orsaker till att du behöver komplettera.

      Du har

      • inte fyllt i fakturanummer eller annat som kan identifiera kravet, till exempel avtalsdatum eller dag då kravet uppstod
      • inte skrivit förfallodatum för varje krav (observera att sista dag att betala kravet måste ha passerat innan du kan skicka in din ansökan)
      • fyllt i högre ränta än referensräntan plus 8 procent, utan att skriva att du och den som ska betala har avtalat om en högre ränta
      • inte räknat ut den sammanlagda (upplupna) räntan (om räntan gäller flera fakturanummer – räkna ut den sammanlagda räntan till och med ansökningsdagen i din ansökan)
      • inte skrivit datum för varje krav (om du har skickat inkassokrav för flera krav)
      • inte slagit ihop flera förfallna krav enligt inkassolagen
      • inte beskrivit det ursprungliga kravet när din ansökan endast gäller ersättning för inkassokrav. Ansökan ska innehålla uppgift om
        • datum när inkassokravet skickades
        • det ursprungliga kravet
        • när kapitalbeloppet betalades
        • fakturanummer
        • förfallodag.

      Har en annan borgenär tagit över kravet från den ursprungliga borgenären, ska det framgå i ansökan vem den ursprungliga borgenären är.

      Du hittar mer information om tjänsten här:

      Beslut om betalningsföreläggande

    5. Hur ansöker jag om att få någon vräkt (hand­räckning)?

      Du kan ansöka om handräckning när du vill få någon (svaranden) vräkt via XML-fil. Du ska bifoga bilagor som styrker din ansökan och du kan även beskriva orsaken (grunden) till din ansökan.

      I ansökan om vräkning (avhysning) ska du tydligt och utförligt beskriva

      • orsaken till att svaranden ska vräkas med detaljerade uppgifter om vilka utrymmen hen ska vräkas från
      • grunden för ditt krav, till exempel att svaranden förlorat rätten till hyreslägenheten (den är förverkad) på grund av obetald hyra – fyll i
        • vilken period det gäller
        • belopp
        • uppgifter om meddelanden som du har skickat till socialnämnden och bevis på att nämnden har tagit emot meddelandet
        • om någon inte omfattas av vräkningen, till exempel för att personen är borgensman.

      I ansökan om övriga typer av handräckning ska du i din ansökan beskriva

      • ditt krav om vad svaranden ska göra, till exempel att lämna tillbaka eller hämta egendom
      • grunden för ditt krav.

      Du hittar mer information på webbplatsen:

      Beslut om betalningsföreläggande

    6. Vilka är orsakerna till att en an­sö­kan om vräk­ning måste komp­let­te­ras?

      Det kan finnas flera orsaker till att du behöver komplettera.

      Du kan ha glömt att

      • bifoga en kopia på meddelandet till socialnämnden och bevis på att nämnden har tagit emot meddelandet
      • skriva
        • objekts- eller lägenhetsnummer
        • adress till lägenheten, p-platsen, carporten eller garaget
        • storlek på lägenheten, lokalen eller förrådet.

      Du hittar mer information om tjänsten här:

      Beslut om betalningsföreläggande

    7. Jag har egen­dom som sä­ker­het för ett lån. Kan jag an­sö­ka om be­tal­nings­fö­re­läg­gan­de via fil?

      Har du egendom som säkerhet för ditt lån (betalningsfastställelse ur pant) kan du ansöka via XML-fil och bifoga bilagor som styrker din ansökan.

      I ansökan ska du

      • skriva vilken typ av egendom din ansökan gäller, till exempel en fastighet
      • beskriva egendomen, genom till exempel fastighetsbeteckningen
      • lämna uppgift om pantbrevet genom att bifoga en kopia
      • skriva om
        • ansökan riktar sig mot en svarande på grund av att hen är ägare av fastigheten men inte är ansvarig för skulden
        • samtliga fastighetsägare inte är gemensamt (solidariskt) ansvariga för skulden.

      Läs mer om vad kravet ska handla om.

      Krav med säkerhet (betalningsfastställelse ur pant)

      Du hittar mer information om tjänsten här:

      Beslut om betalningsföreläggande

    8. Vilka är or­sa­ker­na till att en an­sö­kan, som har egen­dom som sä­ker­het för ett lån, be­hö­ver komp­let­te­ras?

      Du har inte bifogat en kopia av pantförskrivningen eller en annan handling som visar villkoren för säkerheten.

      Du har inte lämnat något bevis om att svaranden var ägare till fastigheten vid tillfället för pantsättningen. Om svaranden inte var ägare till fastigheten, enligt fastighetsregistret, kan du exempelvis bifoga ett köpeavtal.

      Du hittar mer information om tjänsten här:

      Beslut om betalningsföreläggande

    9. Visar trans­ak­tions­fi­len för be­slut (ut­slag) ka­pi­tal i an­nan va­lu­ta än svens­ka kro­nor?

      Beslutsrapporten i XML innehåller en valutakod som stödjer uppgifter om utländsk valuta.

      Utslagsrapporten i flatfil visar endast uppgifter om kapital och kostnader i svenska kronor.

      Du hittar mer information om tjänsten här:

      Beslut om betalningsföreläggande

    10. När får jag trans­ak­tions­fi­len med be­slut (ut­slag)?

      Du får tillgång till transaktionsfilen morgonen efter varje körning.

      Vi startar körningen av utslagsrapporten flatfil cirka klockan 21. Cirka klockan 22 kör vi beslutsrapport XML på vardagar.

      Du hittar mer information om tjänsten här:

      Beslut om betalningsföreläggande

  8. Vid konkurs och rekonstruktion

    1. Konkursfrihetsintyg

      Om du behöver ett konkursfrihetsintyg ska du kontakta Bolagsverket.

      Bolagsverket

    2. Jag får inte betalt – kan jag ansöka om att försätta personen eller företaget i konkurs?

      Du kan ansöka om konkurs för en person eller ett företag om personen eller företaget inte kan betala sina skulder till dig. Den som är skyldig dig pengar kan också ansöka om konkurs för sig själv.

      Betalt i konkurs eller företagsrekonstruktion

    3. Vem är det som beslutar om konkurs?

      Ansökan om konkurs görs hos tingsrätten. Tingsrätten beslutar om konkurs och utser en konkursförvaltare.

      Sveriges domstolar

    4. Hur blir det med min lön när min arbetsgivare har gått i konkurs?

      Det är konkursförvaltaren som beslutar om lönegaranti. Om du har rätt att få ersättning via lönegarantin betalar länsstyrelsen ut din lön.

      Du vill ha lönegaranti

    5. Vad händer om jag blir nekad lönegaranti vid konkurs?

      Du får ett skriftligt beslut om konkursförvaltaren beslutar att du inte har rätt till lönegaranti. Är du inte nöjd, hittar du information om vad du kan göra i beslutet. Du kan också kontakta oss för att få mer upplysningar.​

    6. Min arbetsgivare finns i ett annat land – vad händer med min lön om företaget går i konkurs?

      Har du varit anställd hos en arbetsgivare som gått i konkurs i ett annat nordiskt land, inom EU eller EES, kan du i vissa fall få ersättning från den svenska lönegarantin. Kontakta oss för mer information.

      Du vill ha lönegaranti

    7. Vad händer efter en konkurs?

      Ett företag upphör att existera när konkursen är avslutad. Företaget kan därmed inte krävas på betalning. En privatperson kan däremot krävas på betalning även efter en avslutad konkurs.

      Du eller ditt företag har gått i konkurs

    8. Mitt företag går dåligt – kan jag ansöka om rekonstruktion?

      Ja, rekonstruktion kan vara ett alternativ för företag som har ekonomiska problem, men som på sikt har möjlighet att bli lönsamt. Företaget eller den som vill ha betalt (borgenären) ansöker om rekonstruktion i tingsrätten.

      Ditt företag är i rekonstruktion

    9. Vad händer om jag inte får lönegaranti vid rekonstruktion?

      Du får ett skriftligt beslut om rekonstruktören beslutar att du inte har rätt till lönegaranti. Är du inte nöjd, hittar du information om vad du kan göra i beslutet. Du kan också kontakta oss för att få mer upplysningar.​

  9. Mina sidor, e-tjänster och inloggning

    1. Vem kan använda Mina sidor?

      Alla som har fyllt 18 år och har en e-legitimation med koppling till ett svenskt giltigt personnummer kan använda Mina sidor.

      Företrädare för företag (juridiska personer) kan använda Mina sidor om den som loggar in har rätt roll i företaget.

      Mina sidor

    2. Hur kollar jag mitt eller företagets skuldsaldo?

      Du kan se dina eller ditt företags skulder på Mina sidor i den del som heter Krav mot mig.

      För att kunna använda tjänsten behöver du ha en e-legitimation. Du kan också beställa ett utdrag från oss genom att mejla oss.

    3. Hur gör jag för att betala en skuld på Mina sidor?

      Du som är privatperson eller har en enskild firma kan betala med Swish på Mina sidor.

      Du kan välja att din betalning fördelas på alla dina skulder eller att betala på en specifik skuld. Du måste ha ett svenskt mobilnummer för att kunna swisha.

      Har du frågor om swish eller saknar tjänsten – kontakta din bank.

    4. Jag har betalat min skuld, men den syns ändå på Mina sidor. Vad beror det på?

      Det kan ta någon dag innan vi bokför betalningen.

      När det är gjort flyttas ärendet till rubriken Under behandling eller Avslutade. Här finns informationen kvar för att du ska kunna se den även efteråt. Det är bara du som loggar in på Mina sidor som ser den information som rör dig där.

      Mina sidor

    5. Jag har betalat ett föreläggande – hur meddelar jag det till er?

      Du behöver meddela oss att du har betalat.

      Det kan du göra på ett av följande sätt:

      • på Mina sidor
        Mina sidor
      • på mottagningsbeviset (delgivningskvittot) som finns med i brevet
      • i ett mejl
      • i ett brev

      Informationen från dig skickar vi vidare till den som vill få betalt. Vi kallar det för att du bestrider, eftersom du redan har betalat och inte vill att vi ska fatta ett beslut (utslag) om att du är skyldig att betala kravet.

    6. Jag har betalat ett föreläggande eller utslag men det syns ändå, vad beror det på?

      Utslag är ett slags beslut. Det är beslutet som visas i tjänsten Mina förelägganden.

      Om du vill veta att din betalning i ett betalningsföreläggande har registrerats, ska du kontakta ombudet eller den som vill ha betalt. Det är bara du som loggar in på Mina sidor som ser den information som rör dig där.

      Mina förelägganden

    7. Kan jag se en ansökan som jag skickat in?

      På Mina sidor under Mina ansökningar kan du som är privatperson eller företräder ett företag och har ansökt via våra e-tjänster, se påbörjade ansökningar. Du kan även se information om vilka ansökningar du skickat in.

      Mina sidor

    8. Jag har bara haft en skuld. Hur ser jag om den har fått sekretess på Mina sidor?

      På Mina sidor finns tjänsten Mina skulder. Här kan du se om en avslutad skuld har fått sekretess. På webbplatsen hittar du generell information om sekretess.

    9. Vad krävs för att jag ska kunna företräda ett företag och logga in på Mina sidor?

      Du behöver vara registrerad företrädare hos Bolagsverket. Vilken roll du ska ha beror på vilken företagsform du företräder.

      Om företaget är ett aktiebolag, ska du vara registrerad styrelseledamot eller vd hos Bolagsverket. För ekonomisk förening ska du vara registrerad styrelseledamot eller vd, för handelsbolag bolagsman och för kommanditbolag komplementär.

      Om du har den roll som krävs för det företag du företräder kan du logga in på Mina sidor och se den information som finns om företaget hos oss.

      Mina sidor

      Observera att företag inte får vara i fusion, konkurs, likvidation eller avregistrerat.

    10. Kan jag se information om min löneutmätning på Mina sidor?

      Ja, du hittar informationen under Min löneutmätning i den del av Mina sidor som heter Krav mot mig.

      Du kan bland annat se den inkomst vi har uppgift om att du har, det belopp vi utmäter, vad du får behålla och datum för beslutet om löneutmätning.

      Mer om löneutmätning:

      Löneutmätning

      Logga in på Mina sidor:

      Mina sidor

  10. Rekrytering

    1. Hur lång tid tar en rekrytering?

      Normalt tar en rekrytering runt tre månader. Säkerhetsklassade tjänster tar ofta lite längre tid.

    2. Hur sent kan jag skicka in min ansökan?

      Det kan du göra fram till klockan 23.59 sista ansökningsdagen. Därefter stängs annonsen och försvinner från listan med lediga jobb. Tyvärr kan vi inte ta emot ansökningar som kommer in för sent.

    3. Varför ringer eller mejlar Skatteverket när jag sökt jobb på Kronofogden?

      När vi rekryterar samarbetar vi med Skatteverket. Det betyder att du har kontakt med en hr-konsult från Skatteverket när du söker jobb hos oss.

    4. Jag har sökt ett jobb hos er, men inte fått någon bekräftelse

      Din ansökan har inte registrerats om du saknar ett bekräftelsemejl.

      Försök då att skicka in ansökan på nytt. Får du ändå ingen bekräftelse ska du kontakta den hr-konsult som du hittar kontaktuppgifter till i annonsen.

    5. Kan jag skicka en spontanansökan?

      Du kan tyvärr inte skicka en spontanansökan till oss på Kronofogden. På sidan Lediga jobb kan du lägga upp en prenumeration så får du ett mejl när det dyker upp jobb som passar dig.

      Lediga jobb på Kronofogden

    6. Vilken återkoppling får jag när jag sökt ett jobb?

      När vi har tillsatt en tjänst hör vi av oss till alla som sökte den. Du får en personlig återkoppling om du har varit på intervju, annars får du ett mejl.

    7. Jag vill ansöka om företrädesrätt

      Du kan ansöka om företrädesrätt om du har fått besked av din chef om att du har möjlighet att ansöka om det.

      Läs mer om företrädesrätt på vår webbplats.

      Anmäl företrädelserätt

    8. Vad behöver jag tänka på om jag har en bisyssla?

      Vår verksamhet är finansierad med allmänna medel, vilket medför att allmänheten ställer särskilda krav på dig. Ett sådant krav är att inte ha en otillåten bisyssla.

      Om du har en bisyssla som kan tänkas vara otillåten bör du som medarbetare upplysa din chef om detta. Du har också en skyldighet att ge information om bisysslan om din chef begär det.

    9. Vad är en bisyssla?

      En bisyssla är i princip varje typ av sysselsättning som du som anställd har vid sidan av din anställning.

      Det kan till exempel vara en annan anställning, ett uppdrag, föreningsverksamhet eller egen verksamhet. Omfattningen på sysselsättningen och om ersättning erhålls eller inte, saknar betydelse för om det ska betraktas som en bisyssla. En bisyssla kan många gånger vara förenlig med ditt arbete hos Kronofogden, men vissa bisysslor bedöms som otillåtna.

    10. Vad är en otillåten bisyssla?

      Otillåtna bisysslor kan vara förtroendeskadlig eller arbetshindrande.

      Förtroendeskadlig bisyssla innebär att du inte får åta dig en bisyssla som medför risk för att förtroendet för din opartiskhet kan rubbas eller skada Kronofogdens anseende. Det behöver alltså inte ha uppkommit någon skada utan det räcker med att det finns en risk för att allmänheten ifrågasätter din opartiskhet på grund bisysslan.

      Vissa typer av bisysslor är sällan förtroendeskadliga. Det är till exempel fackliga-, politiska- eller andra ideella förtroendeuppdrag.

      En arbetshindrande bisyssla innebär att bisysslan är otillåten om den tar så mycket av din fritid i anspråk att du inte kan fullgöra ditt arbete på Kronofogden.

  11. Skuldsanering

    1. Kostnaden för el har rusat, kan min skuldsanering omprövas?

      Det beror på vad elen används till.

      Hushållsel – nej, du kan inte få tillägg för dina ökade kostnader för hushållselen. Den el som exempelvis används till disk, tvätt, belysning och hemelektronik, ingår i normalbeloppet. Det ska täcka dina vanliga levnadskostnader, förutom kostnad för bostaden.

      El för uppvärmning – ja, du kan ansöka om omprövning om du bor i lägenhet (hyresrätt eller bostadsrätt) eller i hus och betalar extra för uppvärmning. Du behöver redogöra för kostnaderna åtminstone ett år bakåt så att vi har möjlighet att räkna ut en genomsnittlig kostnad över året. Det är viktigt att du lämnar korrekta uppgifter. Annars kan du betala för lite eller för mycket i din skuldsanering.

    2. Påverkar kostnaden för uppvärmning av bostaden min skuldsanering?

      Ja, betalar du extra för uppvärmningen av din bostad, kan du ansöka om omprövning av din skuldsanering.

      Det gäller om du exempelvis betalar extra för fjärrvärme, pellets, olja, ved eller el. Uppvärmning är en nödvändig driftskostnad.

      Du behöver redogöra för kostnaderna åtminstone ett år bakåt så att vi har möjlighet att räkna ut en genomsnittlig kostnad över året. Det är viktigt att du lämnar korrekta uppgifter. Annars kan du betala för lite eller för mycket i din skuldsanering.

      Läs mer om vad som gäller om du värmer upp din bostad med el och för hushållsel.

      Kostnaden för el har rusat, kan min skuldsanering omprövas?

      Är du orolig för din ekonomi? Här får du fem tips som kan hjälpa dig komma vidare när du står inför en tuff ekonomisk situation.

      Fem tips om ekonomin förändras

    3. Kan jag få omprövning på grund av att maten blivit så dyr?

      Det du får behålla i din skuldsanering grundar sig på ett normalbelopp. Kostnader för mat ingår i ditt normalbelopp.

      Vi bestämmer hur stora normalbeloppen ska vara en gång per år. Normalbeloppen gäller under ett kalenderår. När vi räknar fram normalbeloppen använder vi oss av konsumentprisindex, som Statistiska centralbyrån (SCB) fastställer på regeringens uppdrag. Konsumentprisindex mäter den generella prisnivån i Sverige.

      Men hur det ser ut just för dig beror även på hur dina andra inkomster och kostnader har förändrats.

    4. Jag har högre kostnader för jobbresor, kan min skuldsanering omprövas?

      Det beror på hur ditt ärende påverkas av de högre kostnaderna.

      Vi följer Skatteverkets regler för ersättning av resekostnader när vi räknar ut hur mycket du ska betala i din skuldsanering. För resor med egen bil ligger milersättning i dag på 25 kronor per mil. Du ska ansöka om omprövning av din skuldsanering om du vill att ditt ärende ska ändras.

    5. Min boränta har ökat, på­verkar det min skuld­sa­ne­ring?

      Ja, bor du i villa eller bostadsrätt och dina kostnader för boendet har ökat, kan du ansöka om omprövning av din skuldsanering.

      Du behöver ange vad räntan respektive amorteringen uppgår till per månad. Om dina totala kostnader har ökat betydligt mer än dina inkomster kan du få betala mindre i din skuldsanering.

    6. Vad händer om jag inte betalar enligt min betalplan?

      Vi skickar en påminnelse till dig om att betala. Varje kvartal skickar vi också ut ett meddelande till dina borgenärer om att du inte har betalat.

      Får du en påminnelse bör du betala ikapp så snart du kan. Om du inte betalar som du ska kan dina borgenärer ansöka om att vi ska avbryta (upphäva) din skuldsanering.

    7. Kan min skuld­sane­ring upp­hävas om jag inte be­ta­lar?

      Ja, men i vår bedömning kommer vi se till orsakerna till varför du inte har betalat.

      Om någon du är skyldig pengar (en borgenär) ansöker om upphävande får du möjlighet att yttra dig. Det är därför viktigt att du svarar på våra frågor. För att vi ska upphäva din skuldsanering krävs i regel att du har missat fler än tre betalningar.

    8. Jag kan inte betala både skuldsaneringen och andra räkningar? Vad ska jag prioritera?

      Vi kan inte råda dig vad du ska göra. Om din ekonomi försämrats ordentligt, kan du ansöka om omprövning.

      Då prövar vi om du har rätt till en ändrad betalningsplan. Du är skyldig att betala enligt betalningsplanen till dess att du får beslut om något annat.

      Om du missar en betalning, innebär det inte per automatik att ditt skuldsaneringsbeslut upphävs. Vi kan inte lämna anstånd med att betala, men vid enstaka tillfällen går det bra att du betalar i kapp. Det kan du till exempel göra under en betalningsfri månad.

      Sök gärna hjälp av någon att prata igenom just dina alternativ och vad de eventuella konsekvenserna kan bli. Kommunen har kostnadsfri budget- och skuldrådgivning för dig.

    9. Hur går en skuldsanering till?

      Skuldsanering innebär att du betalar en del av dina skulder under några år. När du är klar har du inte längre kvar de skulder som ingick i skuldsaneringen – tanken är att du ska vara skuldfri.

      Testa om du kan få skuldsanering med Kronofogdens skuldsaneringstest. Gör testet innan du skickar in en ansökan. Då får du en indikation om dina möjligheter att bli beviljad skuldsanering.

      Kronofogdens skuldsaneringstest

    10. Vem kan få skuldsanering?

      En skuldsanering är till för dig som inte kan betala dina skulder på egen hand, under överskådlig tid. För att du ska få skuldsanering ska du även ha gjort ansträng­ningar för att lösa situationen själv. Du ska uppfylla flera villkor.

      Gör Kronofogdens skuldsaneringstest innan du skickar in en ansökan. Då får du en indikation om dina möjligheter att bli beviljad skuldsanering.

      Kronofogdens skuldsaneringstest

    11. Hur lång tid tar det att hantera min ansökan om skuldsanering?

      Vi hanterar ansökningar om skuldsanering och omprövning i den ordning som de kommer in till oss.

      Väntetider

    12. Hur kompletterar jag min ansökan om skuldsanering?

      Du kan använda vårt mejlformulär för att skicka in din komplettering.

      Mejla oss

    13. Jag har ett lån tillsammans med en som sökt skuldsanering – hur påverkar det mig?

      Ni är ansvariga för varandras skulder, det vill säga gemensamt (solidariskt) betalningsansvariga, om det inte står något annat i lånevillkoren. Det innebär att den ni har lånat pengar av (borgenären) kan kräva dig på hela lånet.

      Förslag och beslut om din skuldsanering

    14. Hur betalar jag i min skuldsanering?

      Du betalar den överenskomna summan till oss via vår betaltjänst en gång per månad.

      I ditt beslut ser du

      • hur mycket du ska betala
      • bankgirot du ska betala till
      • OCR-nummer som du ska använda.

      En gång per år ser vi till att de du är skyldig pengar (borgenärerna) får betalt.

    15. Hur får jag en kopia av mitt beslut om skuldsanering?

      Du kan använda vårt mejlformulär för att få en kopia av ditt beslut.

      Mejla oss

    16. Jag har fått en påminnelse – vad ska jag göra?

      Du har fått en påminnelse för att du inte har betalat enligt ditt beslut. Du bör betala med detsamma.

      Har du betalt för sent kan betalningen och påminnelsen ha gått omlott – bortse då från påminnelsen. Har din ekonomi ändrats, kan du ansöka om omprövning.

    17. Min ekonomi har ändrats – kan jag ändra min skuldsanering?

      En skuldsanering kan ändras av olika orsaker. Du kan få sämre ekonomi och behöva betala mindre, eller bättre ekonomi och behöva betala mer.

      Om din ekonomi ändras, kan du ansöka om omprövning av din skuldsanering.

      Betalar du inte enligt betalningsplanen kan de du är skyldig pengar (dina borgenärer) ansöka om att få din skuldsanering upphävd.

    18. Ska jag ansöka om omprövning av min skuldsanering om jag får skatteåterbäring?

      I de flesta fall behöver du inte ansöka om omprövning när du får skatteåterbäring.

      Det beror på att skatteåterbäringen i regel inte är en oförutsedd händelse utan är medräknat i ditt beslut om skuldsanering.

      Om du har en speciell situation eller vill att vi prövar om skatteåterbäringen påverkar ditt skuldsaneringsbeslut, har du möjlighet att ansöka om omprövning.

    19. När är skuldsaneringen klar?

      En skuldsanering gäller i fem år från beslut om inledande. Vid en skuldsanering för företagare är motsvarade tid tre år. Sedan är skuldsanering klar.

      Kreditupplysningsföretagen ska då ta bort dina betal­nings­an­märk­ning­ar.

      På Mina sidor finns e-tjänsten Min skuldsanering. Här kan se när just din skuldsanering förväntas vara klar.

    20. Jag behöver hjälp med att ansöka om skuldsanering, vart vänder jag mig

      Du kan vända dig till budget- och skuldrådgivaren i din kommun. Hen kan hjälpa dig med din ekonomiska situation.

      Rådgivningen är gratis och budget- och skuldrådgivaren har tystnadsplikt. Du hittar kontaktuppgifter via Konsumentverkets vägledning:

      Kommunal budget- och skuldrådgivning

  12. Utmätning

    1. Kan ni utmäta min bil om jag lånar ut den till någon som har skulder hos er?

      Ja, vi kan utmäta bilen om du har lånat ut den och fastän den är registrerad på dig.

      Vi gör en bedömning av vem bilen tillhör. Uppgift om registrerad ägare är inget bevis på vem som äger den. Att personen du har lånat ut den till har den är ofta tillräckligt för att vi ska anse att bilen tillhör den personen.

    2. Min elräkning är mycket högre nu – vad gäller i min löneutmätning?

      Hushållselen, den el som exempelvis används till disk, tvätt, belysning och hemelektronik, ingår i normalbeloppet.

      Det ska täcka dina vanliga levnadskostnader, förutom kostnad för bostaden. Det betyder att du inte kan få tillägg för dina ökade kostnader för hushållsel.

      Om du bor i lägenhet (hyresrätt eller bostadsrätt) eller i hus och betalar extra för uppvärmning kan du få tillägg för dina kostnader. Uppvärmning är en nödvändig driftskostnad. Vi gör då en individuell prövning. Det är viktigt att du lämnar korrekta uppgifter. Annars kan du få behålla för lite eller för mycket i din löneutmätning.

      Om något förändras i din situation är du välkommen att meddela oss via Mina sidor eller på blankett:

    3. Påverkar kostnaden för uppvärmning av bostaden det ni utmäter av lönen?

      Ja, betalar du extra för uppvärmningen av din bostad, kan du få tillägg för dina kostnader. Det gäller om du exempelvis betalar extra för fjärrvärme, pellets, olja, ved eller el. Uppvärmning är en nödvändig driftskostnad.

      Vi gör en individuell prövning. Det är viktigt att du lämnar korrekta uppgifter. Annars kan du få behålla för lite eller för mycket i din löneutmätning.

      Läs mer om vad som gäller om du värmer upp din bostad med el.

      Min elräkning är mycket högre nu – vad gäller i min löneutmätning?

      Är du orolig för din ekonomi? Här får du fem tips som kan hjälpa dig komma vidare när du står inför en tuff ekonomisk situation.

      Fem tips om ekonomin förändras

    4. Matpriserna har ökat – får jag behålla mer i min löneutmätning?

      Nej, även om livsmedel under året blivit allt dyrare, får du inte behålla mer i din löneutmätning. Kostnader för mat ingår i ditt normalbelopp.

      Vi bestämmer hur stora normalbeloppen ska vara en gång per år. Normalbeloppen gäller under ett kalenderår. När vi räknar fram normalbeloppen använder vi oss av konsumentprisindex, som Statistiska centralbyrån (SCB) fastställer på regeringens uppdrag. Konsumentprisindex mäter den generella prisnivån i Sverige. Förutom den årliga ändringen kan vi inte besluta om nya normalbelopp utan ett beslut från riksdagen.

      Inför årsskiftet beslutar vi om nya normalbelopp. De börjar gälla från och med den 1 januari kommande år.

    5. Påverkar de höga bränslepriserna min löneutmätning?

      Vi är medvetna om att både bensin och diesel har blivit väldigt dyrt.

      I samband med utmätning av lön kan vi ta hänsyn till dina kostnader för transport till och från arbetet. Vi följer Skatteverkets regler om arbetsresor. För resor med egen bil ligger milersättning i dag på 25 kronor per mil.

      Fem tips om ekonomin blir sämre

      Du kan se information om din löneutmätning på Mina sidor.

      Mina sidor

    6. Min boränta har ökat – påverkar det min löneutmätning?

      Bor du i villa eller bostadsrätt gör vi en individuell prövning av dina boendekostnader. Då kan utgifter för räntor på bostadslån, uppvärmning och andra driftskostnader vara en del av boendekostnaden.

      Om något förändras i din situation är du välkommen att meddela oss via Mina sidor eller på blankett:

      Mina inkomster och utgifter

      Du kan också ringa eller mejla oss så hjälper vi dig vidare.

    7. Vatten och avlopp har blivit dyrare. Utmäter ni mindre av min lön?

      Ja, bor du i eget hus och betalar för vatten och avlopp är det en nödvändig driftskostnad som räknas in i bostadskostnaden.

      Det är viktigt att du lämnar korrekta uppgifter. Annars kan du få behålla för lite eller för mycket i din löneutmätning.

      Har kostnaden ökat är du välkommen att meddela oss via Mina sidor eller på blankett:

      Mina inkomster och utgifter

    8. Jag har fått höjt bostadsbidrag – hur påverkar det min löneutmätning?

      När vi meddelar nya löneutmätningsbeslut eller om vi räknar om gamla beslut tar vi hänsyn till det höjda bostadsbidraget.

      Det betyder att vi räknar av det höjda bostadsbidraget från din bostadskostnad. Har din inkomst inte förändrats kommer utmätningen på din inkomst därför att öka lika mycket som bostadsbidraget ökar.

    9. Kan dödsboet behålla pengar till begravning och bouppteckning?

      Nej, kostnader för begravning och bouppteckning går inte före andra skulder vid utmätning.

      Vi får däremot inte utmäta pengar som kommer från försäkring eller arbetsgivare för begravningskostnader om beloppet är under ett prisbasbelopp. När pengarna betalas ut måste de hållas avskilda för att vara skyddade mot utmätning.

      Läs mer om vad som gäller om du företräder ett dödsbo.

      Skuldsatt dödsbo kan få betalkrav

    10. Vad ska vi göra med skulder i ett dödsbo?

      Om skulden är korrekt ska den betalas med tillgångarna i dödsboet.

      Har ni redan delat upp tillgångarna mellan er ska ni lämna tillbaka så mycket till dödsboet att det täcker skulderna.

      Skuldsatt dödsbo kan få betalkrav

    11. Vad får ni inte utmäta?

      Vi utmäter till exempel inte sådant du eller din familj behöver för att klara ert uppehälle. Det kan exempelvis vara kläder, möbler eller specialutrustning för personer med funktionsnedsättning.

      Sådana tillgångar kallas för beneficieegendom. Vad som är beneficieegendom avgör vi från fall till fall.

      Utmäta lön eller egendom

    12. Hur fungerar löneutmätning?

      Om du inte kan betala dina skulder kan en del av din inkomst användas för att betala skulderna. Det kallas för löneutmätning.

      Du får behålla så mycket av din lön så att du klarar din försörjning, bostadskostnad (hyra), mat, hushållsel och en del annat.

    13. Varför ska jag redovisa mina utgifter och inkomster?

      Det är viktigt att du lämnar uppgifter för att utmätningen av din inkomst ska bli rätt. Gör du inte det, kan vi besluta om utmätning ändå.

      Då beräknar vi dina kostnader utifrån olika schablonbelopp. Det kan leda till att vi utmäter ett för högt belopp och att du får behålla för lite pengar. Du kan lämna information om dina utgifter och inkomster på Mina sidor.

    14. Hur mycket får jag behålla av min lön i en utmätning?

      När vi gör en utredning inför en löneutmätning räknar vi fram ett belopp som du alltid har rätt att behålla. Många kallar det för existensminimum – vi kallar det för förbehållsbelopp. Många olika faktorer påverkar hur mycket just du får behålla.

    15. Kan jag få anstånd med min löneutmätning?

      Du kan få anstånd om den du har skuld till (borgenären) går med på det eller om du har särskilda skäl.

      Löneutmätning

    16. Jag behöver nya glasögon – vad gäller i min löneutmätning?

      Om du behöver glasögon eller linser kan vi ta hänsyn till den kostnaden i din löneutmätning. Du måste kunna styrka kostnaden och behovet. Innan du skaffar glasögon/linser behöver du därför skicka ett skriftligt intyg till oss från din optiker.

      Vad du får behålla i en löneutmätning

    17. Jag behöver gå till tandläkaren – vad gäller i min löneutmätning?

      I vissa fall kan vi ta hänsyn till kostnaden för tandvård i din löneutmätning.

      Det gäller vid större behandlingar – inte årlig kontroll, enklare tandlagning eller besök hos tandhygienist. Det gäller inte heller kostnader för abonnemangstandvård eller frisktandvård. Innan du genomför behandlingen hos tandläkaren behöver du skicka ett skriftligt intyg till oss. Det får du av din tandläkare.

      Vad du får behålla i en löneutmätning

    18. Jag har skulder – hur påverkar det min blivande sambo?

      En skuld skrivs inte över från en person till en annan. Däremot kan det påverka din partner om du har skulder hos oss. På vilket sätt beror på vilken form av utmätning du har. Två vanliga former är utmätning av lön och utmätning av egendom.

      Utmäta lön eller egendom

    19. Jag ska flytta ihop med någon som har skulder – behöver jag oroa mig för utmätning?

      En skuld skrivs inte över från en person till en annan. Däremot kan det påverka dig om din partner har skulder hos oss. På vilket sätt beror på vilken form av utmätning din partner har. Två vanliga former är utmätning av lön och utmätning av saker (egendom).

      Utmäta lön eller egendom

    20. Kan ni utmäta egendom jag äger, om min sambo har skulder?

      Den person som har skulder räknas som ägare till saker som finns i er gemensamma bostad. För att undvika att vi utmäter något som tillhör dig måste du kunna styrka att det är din egendom.

      Utmätning av lön eller egendom

    21. Jag har fått brev om min löneutmätning – vad beror det på?

      Det beror på att vi en gång per år justerar det så kallade normalbeloppet för löneutmätning. Nu har normalbeloppet höjts och du får därför ett nytt beslut om löneutmätning.

      Om något annat har förändrats i din situation är du välkommen att meddela oss via Mina sidor eller på blankett:

    22. Ni har utmätt pengar från mig, men nu har domstolen ändrat ert beslut – vad gäller?

      Har vi betalat ut pengarna till en privatperson eller företag (enskilt mål) ska du vända dig direkt till den som fick betalningen (sökanden) för att begära tillbaka pengarna.

      Får du inte tillbaka pengarna kan du få hjälp av oss. Vi kan påbörja ärendet när domstolens beslut inte längre går att överklaga (när det har vunnit laga kraft). Domstolen kan i vissa fall särskilt bestämma att återbetalningen ska göras direkt.

      Om pengarna har betalats ut till en myndighet (allmänt mål) behöver du inte göra något. Du får återbetalningen automatiskt.

    23. Jag som sökande har fått pengar genom er, men nu har domstolen ändrat beslutet – vad gäller?

      Har du fått pengar utbetalda, ska du betala tillbaka dem. Det gör du direkt till den beslutet gäller (gäldenären). Du ska inte vänta på instruktioner från oss.

      Om du inte betalar kan den som ska få betalt få hjälp av oss. Vi skickar ett brev till dig och du ska betala inom tio dagar från du har fått vårt brev. Betalar du inte inom den tiden lägger vi upp ett mål mot dig om återbetalning.

      Meddela oss när du har betalat tillbaka pengarna.

    24. Jag har fått höjd hyra – får jag behålla mer av min lön?

      Får du höjd hyra ska du meddela oss. Det kan du göra genom att använda e-tjänsten Mina inkomster och utgifter. Då kan vi ändra ditt beslut om löneutmätning.

      Om vi ändrar din utmätning gäller beslutet först nästa gång din lön eller ersättning ska betalas ut. Inte retroaktivt.

      På Mina sidor hittar du även information om din löneutmätning, exempelvis det belopp vi utmäter, vad du får behålla och datum för beslutet om löneutmätning.

    25. Jag vill ha hjälp att driva in en skuld – vad kostar det?

      Vi tar ut en grundavgiften för din ansökan om att driva in en skuld (verkställighet). Utöver denna kostnad kan du få betala andra kostnader för att vi ska driva in skulden.

      Du hittar utförlig information om våra avgifter och ansökan på vår webbplats:

  13. Utslag

    1. Vad är ett utslag?

      Ett utslag är ett beslut om att betala eller göra något. Ett utslag kan jämföras med en dom.

      Om någon anser att du exempelvis är skyldig hen pengar, kan hen ansöka om att få sitt krav fastställt hos oss i ett utslag. Ett utslag innebär att den som vill ha betalt i nästa steg kan ansöka om att vi driver in skulden (verkställighet).

  14. Vräkning/avhysning

    1. Min hyresgäst missköter sig – hur gör jag för att vräka hen?

      Första steget är att fastställa att hyresgästen ska vräkas. Det kan du göra genom att ansöka om vanlig handräckning hos oss.

      Du vill vräka din hyresgäst

    2. Vilka skäl kan jag uppge för att vräka en hyresgäst?

      Du kan uppge flera olika skäl.

      De vanligaste anledningen till att hyresgästen blir vräkt är att hen exempelvis

      • inte betalar hyran
      • stör grannarna
      • vanvårdar lägenheten
      • hyr ut i andra hand utan att du som är hyresvärd har godkänt det.

      Du vill vräka din hyresgäst

    3. Vad kostar det att vräka en hyresgäst?

      Du kan få betala vissa fasta kostnader. Du kan också behöva betala ytterligare kostnader, till exempel för transport. Tänk på att du kan begära ersättning för en del av dina kostnader i din ansökan.

    4. Jag har fått ett brev (föreläggande) om att jag ska vräkas – vad ska jag göra?

      Du ska meddela oss att du har fått brevet.

      Det kan du göra på något av följande sätt:

      • Logga in på Mina sidor och signera mottagningsbeviset (delgivningskvittot) digitalt.
      • Ring till kundservice för att muntligen bekräfta att du har tagit emot kravet.
      • Skriv under och skicka in mottagningsbeviset (delgivningskvittot) i svarskuvertet som finns med i brevet.

      Mina sidor

      Att du svarar innebär inte att du godkänner kravet, det är bara ett kvitto på att du tagit emot det. Har du frågor kan du kontakta oss eller din hyresvärd.

    5. Kan jag göra något för att inte bli vräkt?

      Kontakta din hyresvärd för att se om ni kan hitta en annan lösning än att du blir vräkt.

      Hyresvärden vill vräka dig

    6. Går det att stoppa vräkningen om jag betalar hyran?

      Du har möjlighet att bo kvar om du betalar din skuld – om orsaken till vräkningen är obetalda hyror. Det kallas för att återvinna hyresrätten. I brevet som du har fått står det hur lång tid du har på dig att betala dina hyror.

      Hyresvärden vill vräka dig

  15. Övrigt

    1. Vilka uppgifter lämnar ni till kreditupplysningsföretagen?

      Kreditupplysningsföretag kan elektroniskt hämta vissa uppgifter som gäller indrivning och krav på att betala eller göra något (betalningsförelägganden).

      Uppgifterna hämtas från databasen för utsökning och indrivning samt databasen för betalningsförelägganden. Vi lämnar inte ut uppgifter som har sekretess.

    2. Jag ska deklarera – hur mycket har jag betalat i ränta?

      Vänd dig direkt till den du är skyldig pengar för att få korrekt information om hur mycket ränta du ska betala.

      Du kan ha rätt till avdrag för skulder till företag och privatpersoner, men inte för skulder till staten. Storleken på avdrag beror på hur stor del av dina betalningar som gått till ränta respektive kapital.

    3. Kan jag ärva skulder?

      Nej, enligt svensk lag ärver du inte skulder. Bor du utomlands behöver du känna till att EU införde en ny förordning 2015. Den säger att det är lagen i det land du bor i som styr vad som gäller. Du hittar mer information om arvsrätt på den europeiska juridikportalen.

      Allmän information om arvsrätt

    4. Hur långa väntetider har ni?

      Väntetiderna förändras kontinuerligt. Det kan bero på flera orsaker, bland annat vilket ärende det gäller eller om du behöver komplettera din ansökan.

      Väntetider

    5. Hur kollar jag om det finns skulder kopplade till en bil?

      Om du ska köpa en bil bör du i första kontakta ägaren samt Transportstyrelsen för att kontrollera om det finns obetalda skulder.

      Om Transportstyrelsen informerar om att det finns skulder som är överlämnande till oss är du välkommen att kontakta vår kundservice. Vi kan ge dig information om vilka skulder och kostnader som är registrerade på fordonet hos oss just nu.

      Transportstyrelsen: Fordonsrelaterade skulder

    6. Vad ska jag tänka på när jag ska köpa en bil?

      Det är viktigt att tänka på att fordonsskulder är knutna till fordonet och inte till den som var registrerad ägare när skulderna uppkom. Det betyder att skulden följer fordonet vid en försäljning.

      Fordonsrelaterade skulder är statens eller kommunens fordringar när det gäller

      • felparkeringsavgifter utfärdade av kommun eller stat
      • trängselskatt
      • fordonskatt
      • infrastrukturavgift.

      Att skulderna är knutna till fordonet gäller för skulder som är beslutade efter den 1 juli 2014.

    7. Vad händer om jag köper ett fordon med obetalda skulder?

      Vi kan ta fordonet i anspråk om det finns fordonsrelaterade skulder, även om du som köpt fordonet inte orsakat skulderna.

      Vi måste alltid först försöka få betalt av den som orsakat skulderna. Är det inte möjligt kan vi i stället ta fordonet för att betala skulderna.

      För att undvika att vi tar fordonet måste du betala skulderna som är kopplade till fordonet – om skulderna är beslutade efter den 1 juli 2014.

    8. Vad händer om jag har ett fordon med obetalda skulder registrerat på en annan person?

      Fordonsrelaterade skulder är knutna till ett fordon, inte bara till den som är eller var registrerad ägare när skulden uppkom. Det innebär att vi kan ta fordonet även om det är registrerat på en annan person – om den som orsakat skulderna inte kan betala.

    9. Ni har tagit mitt fordon – vad ska jag göra?

      Vill du få tillbaka ett fordon vi tagit ska du göra två saker.

      Du måste

      • betala alla skulder som finns kopplade till fordonet
      • betala kostnaderna som uppstod när vi beslutade om att ta fordonet och när vi gjorde det.

      Du kan ringa vår kundservice för att få veta hur stor den totala skulden är.

    10. Kan ni ta fordonet om det finns skulder kvar efter att ni har sålt det?

      Har du köpt fordonet på exekutiv auktion riskerar du inte att vi tar fordonet i anspråk igen för skulder som uppkom innan eller samma dag som försäljningen. Detta gäller även om det fortfarande finns fordonsskulder kvar efter vår försäljning.

    11. Varför har kommunen flyttat mitt fordon?

      Kommuner har rätt att flytta ett fordon till en särskild uppställningsplats om ägaren har obetalda fordonsrelaterade skulder för minst 5 000 kronor.

      Kommunerna behöver inte lämna tillbaka fordonet förrän alla skulder och kostnader är betalda. Kommunerna ska meddela oss om dessa ärenden. Vi får då en möjlighet att ta över handläggningen genom att vi exempelvis utmäter fordonet.

    12. Jag har fått ett inkassokrav – hur betalar jag?

      Det är ett inkassobolag som skickat kravet till dig. Du bör omedelbart betala skulden inklusive eventuell ränta samt påminnelse- och inkassoavgifter till inkassobolaget. Är kravet felaktigt – kontakta inkassobolaget.

    13. När lämnas ett ärende till inkassobolag?

      Företaget eller den du är skyldig pengar kan lämna över skulden till ett inkassobolag om du inte betalar en faktura senast på förfallodatumet. Från och med nu är det till inkassobolaget du ska betala.

    14. Vad gör jag om jag inte kan betala ett inkassokrav?

      Ta kontakt med inkassobolaget och förklara situationen om du inte kan betala. Ha dina papper framme när du ringer så att du kan uppge referensnummer.

    15. Vad händer om jag inte betalar eller gör något när jag får ett inkassokrav?

      Inkassobolaget kan lämna över ärendet till oss om du inte betalar eller gör något när du får ett inkassokrav. Då tillkommer avgifter och kostnader. Du riskerar också att få en betalningsanmärkning. Den kan göra det svårt för dig att exempelvis få ett banklån.

      Kan uppgifter hos er ge en betalningsanmärkning?