Frågor och svar

Här kan du hitta du svaren på de vanligaste frågorna vi får.

  1. Ansöka om rättelse

    1. Min skuld är felaktig – kan jag få rättelse?

      Uppgifter om dig behöver oftast inte finnas kvar i våra register om de har registrerats där av misstag, till exempel om ett betalningskrav felaktigt gått till oss. Du kan läsa mer om rättelse av registrerade uppgifter på webbplatsen.

      Rättelse av uppgifter

    2. Hur begär jag rättelse?

      Om du vill att vi rättar uppgifter i våra register måste du lämna in en ansökan om rättelse till oss. Du kan läsa mer om rättelse av registrerade uppgifter på webbplatsen.

      Rättelse av uppgifter

  2. Betala en skuld

    1. Jag har skulder hos er och kan betala – hur gör jag?

      1. Betala till bankgiro 5045-­­­­­3158.
      2. Fyll i OCR-nummer. Du hittar det i brevet "Skuld att betala" som du fått från oss.

      Om du har flera skulder och vill betala en specifik skuld, måste du fylla i just den skuldens OCR-nummer.

      Så betalar du/företaget

    2. Jag kan inte betala hela min skuld – kan jag få en avbetalningsplan?

      Har du statliga skulder, exempelvis skatteskulder, kan vi bara i sällsynta fall bevilja en avbetalningsplan eller uppskov. Om du har skulder till en privatperson eller ett företag kan du däremot kontakta den du har en skuld till och fråga om en avbetalningsplan.

      Uppskov med betalning och avbetalning

  3. Betalningsanmärkning

    1. Kan ni ta bort min betalningsanmärkning?

      Nej, det är kreditupplysningsföretagen som beslutar om betalningsanmärkning eller prick som det ofta kallas. Det är också till dem du ska vända dig om du har frågor.

      Gå in på Integritetsskyddsmyndighetens webbplats för att hitta listan över alla kreditupplysningsföretag.

      Integritetsskyddsmyndigheten: Betalningsanmärkningarlänk till annan webbplats

    2. Kan uppgifter hos er ge en betalningsanmärkning?

      Kreditupplysningsföretagen kan ge dig en betalningsanmärkning för uppgifter hos oss i följande fall:

      • Du som är privatperson/enskild företagare – när du har fått ett beslut (utslag) om att du ska betala ett krav.
      • Du som har ett företag – när vi får in en ansökan om att någon har ett krav mot dig (betalningsföreläggande).
      • När det i våra register finns uppgifter om att du har skulder till staten eller kommuner, exempelvis obetalda skatter, underhållsstöd eller böter.
      • När vi fattat beslut om att inleda en skuldsanering.

      Särskilda regler för skulder till stat och kommun

      Särskilda regler gäller för skulder till staten och kommuner, till exempel obetalda skatter, underhållsstöd eller böter. Vi kallar det för allmänna mål.

      Reglerna innebär att uppgifter om skulder till stat och kommun inte leder till en betalningsanmärkning förrän du har fått möjlighet att betala eller invända mot kravet.

      Det är därför extra viktigt för oss att utreda din adress, om betalningskravet kommer i retur. Vi skickar kravet till din nya adress och först därefter skickar vi uppgifter till kreditupplysningsföretagen – om du inte hunnit betala.

      Observera att de särskilda reglerna gäller uppgift om

      • allmänna mål för fysiska personer som inte är näringsidkare och
      • bara för mål som kommit till oss efter den 1 december 2018.

      Vissa skulder kan få sekretess

      Under vissa förutsättningar kan du få sekretess på en skuld hos oss. Det innebär att

      • uppgiften inte längre är offentlig
      • vi inte lämnar ut uppgiften
      • kreditupplysningsföretagen ska ta bort den betalningsanmärkning som uppstod när skulden registrerades för indrivning hos oss.

      Äldre skulder som du har betalt har förstärkt sekretesskydd. Det betyder att de mer sällan orsakar en betalningsanmärkning när en ny skuld uppstår.

    3. Vilka uppgifter finns i kreditupplysningsföretagens register?

      Kreditupplysningsföretagen har register med information om personer och företag. Där registreras bland annat uppgifter om inkomst, fastigheter och även betalningsanmärkningar. Vissa av uppgifterna hämtar de från oss.

    4. Hur länge finns uppgifterna kvar?

      Uppgifterna finns kvar i kreditupplysningsföretagens register olika länge beroende vem du är och din situation:

      • Du är en privatperson – betalningsanmärkningen finns kvar i tre år.
      • Du är en juridisk person – betalningsanmärkningen finns kvar i fem år.
      • Du har skuldsanering – betalningsanmärkningen finns kvar i fem år från dagen skuldsaneringen inleddes. Pågår betalningsplanen längre än fem år försvinner uppgiften den dag betalningsplanen är klar. Vid skuldsanering för företagare är motsvarande tid tre år.
    5. Vad kan jag göra om jag har fått en anmärkning på grund av fel hos er?

      Du kan ha fått en betalningsanmärkning på grund av att du exempelvis råkade betala på fel sätt eller för att den som skickade in kravet till oss inte borde ha gjort det.

      Vi ska rätta oriktiga, felaktiga eller missvisande uppgifter i våra register och meddela kreditupplysningsföretagen. De måste då göra en ändring i sina register. Du kan läsa mer om rättelse av registrerade uppgifter på webbplatsen.

      Rättelse av uppgifter

    6. Vad händer om jag får en betalnings­anmärkning

      En anmärkning kan exempelvis leda till att du inte får lån, inte kan hyra lägenhet eller teckna ett telefonabonnemang.

      Mer information om betalningsanmärkningar hittar du på Integritetsskyddsmyndighetens webbplats.

      Integritetsskyddsmyndigheten: Betalningsanmärkningarlänk till annan webbplats

  4. Betalningsföreläggande

    1. Varför har jag fått ett krav på att betala (ett föreläggande)?

      Det är ett krav från någon som anser att du är skyldig hen pengar. Personen vill få sitt krav fastställt i ett beslut, så kallat utslag.

      Någon vill att du ska betala

    2. Vad ska jag göra om jag får ett krav på att betala?

      Du ska bekräfta att du har fått brevet. Det kan du göra på något av följande sätt:

      1. Logga in på Mina sidor och signera mottagningsbeviset (delgivningskvittot) digitalt.
      2. Ring till kundservice för att muntligen bekräfta att du har tagit emot brevet.
      3. Skriv under och skicka in mottagningsbeviset (delgivningskvittot) i svarskuvertet som finns med i brevet.

      Att du meddelar oss att du har fått brevet betyder inte att du godkänner kravet. Det är ett bevis på att du har tagit emot brevet och vet om att kravet finns.

    3. Vem ska ha betalt när jag har fått ett föreläggande?

      Om du anser att kravet är riktigt ska du betala direkt till den som du är skyldig pengar. Kom ihåg att du även ska betala ränta och andra kostnader. Det är viktigt att du kontaktar den du är skyldig pengar för att få information om exakt hur mycket du ska betala.

      Är kravet rätt – och du kan betala

    4. Jag har betalat – hur vet jag att ansökan tagits tillbaka?

      Du kan ringa till vår kundservice om du vill kontrollera att den som vill ha betalt har tagit tillbaka sin ansökan. Du bör också skriftligen meddela oss att du har betalat inom ett visst antal dagar (inom den så kallade förklaringstiden).

      Någon vill att du ska betala

    5. Får jag en betalningsanmärkning när någon har ett krav mot mig?

      Kreditupplysningsföretagen har olika regler för när de ger en betalningsanmärkning. Skillnaden beror på om du är en privatperson eller har ett företag.

      • Du som är privatperson/har en enskild firma får en betalningsanmärkning om vi fastställer ett krav i ett beslut (utslag). Anser du att kravet är korrekt och betalar inom ett visst antal dagar (inom förklaringstiden) får du ingen betalningsanmärkning.
      • Företag får en betalningsanmärkning när vi får in en ansökan om att någon har ett krav på att företaget ska betala eller göra något.
    6. Vad gör jag om kravet inte stämmer?

      Om du redan har betalat eller om du anser att kravet är fel, kan du invända mot (bestrida) kravet. Du invänder skriftligen till oss, vanligtvis senast tio dagar från att du tagit del av kravet. Om den som ansökt eller hens ombud vill gå vidare med kravet överlämnar vi det till domstolen för prövning.

      Är kravet fel kan du invända (bestrida)

    7. Hur gör jag för att få tillbaka pengarna jag har lånat ut?

      Om någon är skyldig dig pengar är första steget att fastställa skulden. Det kan du göra genom att ansöka om betalningsföreläggande hos oss.

      Du vill få betalt

    8. Någon har ställt ett fordon på min mark – vad kan jag göra?

      Du kan vända dig till Polisen, kommunen eller Trafikverket för att få hjälp. I första hand kan de flytta fordon när det gäller trafikfarliga situationer, uppenbara felparkeringar eller skrotbilar.

      Du kan ansöka om handräckning hos oss om du vill få bort ett fordon från din mark. Tänk på att du i vissa fall själv får stå för kostnaden.

      Du vill få tillbaka eller få bort egendom

  5. Brottslighet, skadestånd mm

    1. Jag har fått en bluffaktura – vad gör jag?

      Det första du gör är att genast invända mot (bestrida) fakturan.

      Så här gör du:

      1. Stryk ett streck över fakturan och skriv ”Invänder mot (bestrider) betalningsansvar – ej beställt”.
      2. Skicka din invändning (bestridande) via mejl eller rekommenderat brev så att datum och tid framgår.
      3. Returnera fakturan till avsändaren.
      4. Spara en kopia på det du skickat.

      När du har invänt mot bluffakturan är nästa steg att polisanmäla bedrägeriförsöket.

      Polisenlänk till annan webbplats

      Får du en påminnelse eller ett inkassobrev – invänd och polisanmäl igen. Motivera varför du invänder och skicka med en kopia på tidigare invändning.

      Andra tips och råd

      På Konsumentverkets och Svensk Handels webbplatser kan du få fler råd och tips om hur du ska göra om du har fått en bluffaktura. Svensk Handel har även en lista med namn och adresser till företag som organisationen anser vara oseriösa.

      Du hittar mer information på Integritetsskyddsmyndighetens och Företagarnas webbplatser. På regeringens webbplats finner du fakta om du söker på ”fakturabedrägeri”.

    2. Vad händer om en bluffaktura lämnas till er?

      Även om du invänder mot (bestrider) en bluffaktura kan företaget skicka en ansökan med krav på betalning (betalningsföreläggande) till oss.

      Observera att det är viktigt att du invänder mot (bestrider) kravet när det skickas till dig. Invänd skriftligen till oss. Du ska

      • tala om att du tycker att fakturan är fel
      • beskriva varför uppgifterna är fel eller missvisande
      • bifoga de handlingar som stödjer dina uppgifter, till exempel en mejlväxling där det framgår att du invänt mot kravet.

      Vad händer om företaget trots detta vill gå vidare med kravet?

      Då lämnar vi över målet till domstolen.

      Vi utmäter inte om det saknas ett beslut (utslag) eller en dom som säger att du är skyldig att betala.

      Tänk på att om vi

      • fastställer kravet i ett beslut (utslag)
      • driver in pengar för skulden, så kan du få en betalningsanmärkning.

      Kan uppgifter hos er ge en betalningsanmärkning?

    3. Kan ni ta bort uppgifter som rör en bluffaktura?

      Ja, under vissa förutsättningar kan vi ta bort registrerade uppgifter om en bluffaktura. Först och främst måste du ha reagerat mot den felaktiga fakturan och invänt mot (bestridit) den. Det måste du ha gjort innan den som vill ha betalt (sökanden) har lämnat in en ansökan om betalningsföreläggande. Om du ändå får en ansökan (föreläggande) riktad mot dig ska du ha invänt mot den också.

      Rättelse av registrerade uppgifter

      Du kan även begära rättelse av registrerade uppgifter. Du kan läsa mer om hur du begär rättelse på vår webbplats och vad som kan vara skäl för att få en uppgift rättad.

      Rättelse av uppgifter

    4. Hur betalar jag ett skadestånd?

      • Du ska betala direkt när du får domen. Om du inte gör det riskerar du att skulden lämnas till oss.
      • Du måste själv ta reda på hur och till vem du ska betala – du får ingen räkning och inget inbetalningskort.

      Betala skadestånd

    5. Jag ska betala skadestånd – vad betyder solidariskt betalningsansvarig?

      Om en domstol har dömt flera att gemensamt betala ett skadestånd har ni ett så kallat solidariskt betalningsansvar. Det innebär att vem som helst av er kan bli tvungen att betala hela beloppet, inte bara sin egen andel av skadeståndet.

      Flera är skyldiga att betala skadestånd

    6. Jag ska få skadestånd – hur får jag mina pengar?

      Om den som ska betala inte gör det, kan du få stöd av oss. När domen inte längre går att överklaga får du ett brev från oss med blanketten ”Ansökan om verkställighet (skadestånd på grund av brott)”.

      Du kan ansöka om vår hjälp att driva in skadeståndet via vår e-tjänst. Du kan också vänta tills du får brevet med blanketten eller ladda ned blanketten från webbplatsen.

      Få ditt skadestånd

    7. Jag har fått näringsförbud – vad innebär det?

      Näringsförbud innebär att du omedelbart måste sluta med all näringsverksamhet. Du måste avveckla eventuella uppdrag och du får inte starta en ny verksamhet. Detta gäller också om det är fråga om ett tillfälligt förbud.

      Om du har näringsförbud får du inte heller vara bolagsman i handelsbolag, ledamot i en aktiebolagsstyrelse eller teckna firma i ett bolag. Du får inte heller arbeta i någon närståendes verksamhet.

    8. Vem kan få näringsförbud?

      I följande situationer kan en person få näringsförbud:

      1. Personen döms för grova ekonomiska brott.
      2. Personen betalar inte skatt eller avgifter. Det rör sig om stora belopp eller att hen inte betalat under lång tid.
      3. Personen driver ett företag som försatts i konkurs.
    9. Vem beslutar om näringsförbud?

      Det är domstolen som beslutar om näringsförbud. Den som bryter mot ett näringsförbud eller ett tillfälligt näringsförbud kan dömas för överträdelse av näringsförbud.

    10. Hur vet jag om en person har näringsförbud?

      Vill du veta om en person har näringsförbud ska du i första hand vända dig till Bolagsverket som för register över näringsförbud och tillfälliga förbud.

      Bolagsverket: Näringslivsregistretlänk till annan webbplats

  6. Delgivning

    1. Jag har fått ett brev med ett mottagningsbevis (delgivningskvitto) – vad är det?

      Det är ett brev (föreläggande) med ett krav från någon som anser att du ska betala eller göra något (handräckning). Personen vill få sitt krav fastställt i ett beslut (utslag). Du svarar att du tagit emot kravet digitalt på Mina sidor eller genom att skriva under och skicka in mottagningsbeviset (delgivningskvittot) till oss. Svaret betyder inte att du godkänner kravet.

      Brevet kan också gälla andra beslut som du måste skriva under och skicka in till oss.

      Svara att du tagit emot kravet med mottagningsbeviset

    2. Vad ska jag göra med mottagningsbeviset (delgivningskvittot)?

      Du ska bekräfta att du har tagit emot kravet. Det kan du göra på något av följande sätt:

      1. Logga in på Mina sidor och signera mottagningsbeviset digitalt.
      2. Ring till vår kundservice för att muntligen bekräfta att du har tagit emot brevet.
      3. Skriv under och skicka in mottagningsbeviset (delgivningskvittot) i svarskuvertet som finns med i brevet.

      Om du inte svarar att du har tagit emot kravet kan vi söka upp dig personligen i ditt hem eller på din arbetsplats. Det gör vi för att säkerställa att du får del av kravet.

    3. Vad är förenklad delgivning?

      Om ditt mål går till domstol kan du få information om nya handlingar genom så kallad förenklad delgivning. Det betyder att du inte behöver skriva under handlingarna.

      Så här går det till:

      1. Domstolen skickar ett brev med en handling till din senast kända adress. Om brevet kommer i retur, skickar domstolen brevet till din folkbokföringsadress (om denna adress inte användes i det första utskicket).
      2. Nästa arbetsdag skickar domstolen ett kontrollmeddelande till samma adress. Om du bara får kontrollmeddelandet, men inte handlingen, måste du snarast kontakta domstolen.

      Domstolen anser att du har tagit del av handlingen två veckor efter att domstolen skickade det första brevet till dig. Om det första brevet exempelvis skickades till dig den 1 april anses du vara delgiven den 15 april.

      Observera

      Tänk på det här så länge målet pågår:

      • Meddela domstolen om du byter bostadsadress eller e-postadress.
      • Meddela domstolen i förväg om du inte kan läsa din post.
      • Du kan få handlingar med förenklad delgivning, även om ditt mål blir överklagat till en annan domstol.
  7. Digital brevlåda

    1. Hur gör jag för att skaffa en digital brevlåda?

      Företag, privatpersoner eller du som har enskild firma kan välja en av följande brevlådor för digital post, Mina meddelanden:

      Oavsett vilken av brevlådorna du väljer får du din myndighetspost dit. I några av brevlådorna får du även post från företag. Följ anvisningarna på respektive webbplats.

    2. Hur vet jag när jag har fått post i min digitala brevlåda?

      Varje brevlådeoperatör har egna rutiner för att meddela att du har fått post. Du kan till exempel få ett mejl eller sms. Gå in på operatörens webbplats och läs vad som gäller för den digitala brevlåda du har valt.

    3. Hur ser jag post i min digitala brevlåda?

      För att se din post ska du logga in med e-legitimation, Bank-id. Det är bara du som har åtkomst till din digitala post, Mina meddelanden.

    4. Kan någon annan läsa post i min digitala brevlåda?

      Kontakta din brevlådeoperatör för att få svar på om du vill att någon annan ska ha rätt att läsa och hantera din digitala post, Mina meddelanden.

    5. Vilka utskick kan jag, som vill ha betalt, få till min digitala brevlåda?

      Du som vill ha betalt (sökande) kan få digital post när det gäller betalningsföreläggande om

      • kompletteringar
      • utslag
      • beslut som sökande får del av
      • annan information som riktar sig till sökanden.
    6. Vilka utskick kan jag, som fått ett krav, få till min digitala brevlåda?

      Du som fått ett krav på att betala eller göra något (ett föreläggande) kan få digital post genom Mina meddelanden om

      • föreläggande/mottagningsbevis (delgivningskvitto)
      • beslut (utslag)
      • beslut och annan information.
    7. Vilka utskick kan jag, som vill driva in en skuld, få till min digitala brevlåda?

      Du som vill ha betalt (sökande) kan få digital post om att driva in skulden (verkställighet) genom Mina meddelanden om

      • underrättelse om registrerat mål
      • begäran om komplettering
      • beslut i lön/ersättning, egendom
      • delredovisning
      • redovisning av avslutat mål
      • underrättelse om nytt avgiftsår.
    8. Vilka utskick kan jag, som ska betala, få till min digitala brevlåda?

      Du som ska betala (gäldenär) kan få digital post genom Mina meddelanden. De utskick du kan få är följande

      • underrättelse om ny skuld
      • förfrågan om redogörelse för inkomster och utgifter
      • underrättelse om förrättning
      • kallelse till förteckning
      • beslut i lön/ersättning, egendom och avräkning (som saknar mottagningsbevis, delgivningskvitto)
      • underrättelse om genomförd tillgångsutredning (utredningsrapport).
    9. Vilka utskick kan jag, som har skuldsanering, få till min digitala brevlåda?

      Du som har en pågående skuldsanering eller väntar på besked om din skuldsanering kan få digital post genom Mina meddelanden om

      • olika typer av beslut
      • förslag
      • bekräftelser

      Tänk på att även kolla din fysiska post, eftersom en del av våra brev kommer den vägen.

    10. Vilka utskick kan jag få till min digitala brevlåda vid utmätning av lös egendom?

      I dagsläget kan du få digital post från oss genom Mina meddelanden om

      • du har fått lösöre (exempelvis möbler, konst, hemelektronik eller verktyg) utmätt för att du har en skuld
      • du vill ha betalt.

      Utskicken är

      • underrättelse (om planerad försäljning)
      • fördelningsbeslut (efter fördelning av medel)
      • försäljningsprotokoll (efter försäljning).
    11. Vilka utskick kommer ni att erbjuda som digital post framöver?

      Framöver kan vi erbjuda fler utskick som digital post genom Mina meddelanden.

      Du som vill ha betalt (verkställighet) kommer exempelvis att få digital post om

      • beslut.

      För dig som vill ha betalt i en skuldsanering (borgenär) kommer vi se över möjligheterna till

      • digitala utskick och
      • filkommunikation.
    12. Var kan jag läsa om användarvillkor och annat kring digitala brevlådor?

      Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, ansvarar för

      • infrastrukturen för digital post, Mina meddelanden
      • brevlådan Min myndighetspost.

      Myndigheten för digital förvaltning: Digital post länk till annan webbplats

  8. Vid konkurs och rekonstruktion

    1. Konkursfrihetsintyg

      Om du behöver ett konkursfrihetsintyg ska du kontakta Bolagsverket.

      Bolagsverketlänk till annan webbplats

    2. Hur vet jag om det finns en ansökan om konkurs?

      Vill du veta om det finns en konkursansökan mot ett bolag eller en person ska du vända dig till den tingsrätt som handlägger ärendet.

      Sveriges Domstolarlänk till annan webbplats

    3. Vem kan ansöka om konkurs?

      Både företaget (gäldenären) och de som vill ha betalt (borgenärerna) kan ansöka om att företaget ska försättas i konkurs.

      Skatteverket företräder staten vid ansökan om konkurs

      Det är Skatteverket som ansöker om konkurs för statens räkning och bevakar statens fordringar, till exempel obetalda skatter.

      Skatteverket: Borgenärsrollenlänk till annan webbplats

    4. Jag får inte betalt – kan jag sätta företaget i konkurs?

      Du kan begära en person eller ett bolag i konkurs, om personen/bolaget inte kan betala sina skulder. Den som är skyldig dig pengar kan också begära sig själv i konkurs.

    5. Vem är det som beslutar om konkurs?

      Det är tingsrätten som beslutar om konkurs och det är även domstolen som utser en konkursförvaltare.

      Sveriges domstolarlänk till annan webbplats

    6. Kan ni utmäta företagets tillgångar om det går i konkurs?

      Vi utmäter endast i undantagsfall om företaget går i konkurs. Det är konkursförvaltaren som tar hand om och säljer företagets egendom. Pengarna används till att betala konkursförvaltarens arvode och därefter de som ska ha betalt (borgenärerna).

    7. Vad händer om min arbetsgivare går i konkurs?

      Om din arbetsgivare går i konkurs utser tingsrätten en konkursförvaltare. Förvaltaren fattar alla beslut som rör företaget som gått i konkurs och tar emot dina fordringar. Bland det första förvaltaren gör är att samla in information om bland annat

      • de anställdas innestående lön
      • uppsägningstid
      • andra lönekrav.
    8. Hur blir det med min lön när min arbetsgivare har gått i konkurs?

      Det är konkursförvaltaren som beslutar om lönegaranti. Om du har rätt att få ersättning via den statliga lönegarantin betalar länsstyrelsen ut din lön.

      Villkor för att få lönegaranti

      Du kan få lönegarantiersättning för

      • lön som du tjänat in tidigast tre månader innan konkursansökan lämnades till tingsrätten
      • högst fyra prisbasbelopp
      • uppsägningslön
      • semesterersättning för innestående och föregående semesterår
      • i högst åtta månader
      • egen kostnad för att ansöka om arbetsgivarens konkurs, utöver de fyra prisbasbeloppen.

      Så här går det till

      Om din arbetsgivare går i konkurs utser tingsrätten en konkursförvaltare. Förvaltaren fattar alla beslut som rör företaget som gått i konkurs och tar emot dina fordringar.

      Det här gör förvaltaren

      Bland det första förvaltaren gör är att samla in information om bland annat

      • de anställdas innestående lön
      • uppsägningstid
      • andra lönekrav.

      Det här kan du göra

      • Vänd dig till tingsrätten som fattade beslut om konkursen och ta reda på vem som är konkursförvaltare.
      • Kontakta förvaltaren.
      • Tala om vilka fordringar du har.
      • Skicka kopior av anställningsbevis och lönespecifikationer om förvaltaren begär det.

      Sveriges Domstolarlänk till annan webbplats

      En kopia av förvaltarens lönegarantibeslut skickas alltid till dig och till oss.

      Utdelning i konkursen

      Du kan ha rätt till utdelning i konkursen om det finns tillräckligt med pengar när konkursen avslutats. I så fall ingår du bland övriga fordringsägare. Du måste själv bevaka din fordran. Information om hur du gör får du från tingsrätten.

      Du kan begära din arbetsgivare i konkurs

      Om du inte får ut din lön i tid kan du ansöka om att din arbetsgivare ska gå i konkurs. Är du medlem i en fackförening kan den hjälpa dig med din ansökan. Fackföreningen kan även vara ditt ombud vid konkursförhandlingen. Du kan få ersättning för kostnaderna för att försätta arbetsgivaren i konkurs genom den statliga lönegarantin. ​

      Uppsägningslön från lönegarantin

      Om konkursförvaltaren driver verksamheten vidare måste du arbeta så länge som förvaltaren bestämmer. Om du arbetar mer än en månad ska konkursboet betala lönen. Om förvaltaren inte driver verksamheten vidare under konkursen blir du arbetsbefriad under uppsägningstiden.​ Då bör du vara inskriven som arbetssökande hos arbetsförmedlingen.

      Om du får annat arbete eller blir sjuk under uppsägningstiden

      Om du haft en annan inkomst under uppsägningstiden ska du anmäla det till länsstyrelsen. De meddelar konkursförvaltaren som kommer att räkna bort inkomsten från tidigare beslut om lönegaranti. Du har rätt att få ersättning för mellanskillnaden om du har en lägre lön i din nya anställning.

      Om du blir nekad statlig lönegaranti

      Om konkursförvaltaren beslutar att du inte har rätt till statlig lönegaranti får du ett skriftligt beslut. Är du inte nöjd med beslutet, hittar du information om vad du kan göra i beslutet. Du kan också kontakta oss för att få mer upplysningar.​

      Arbetsgivare i ett annat land

      Har du varit anställd hos en arbetsgivare som gått i konkurs i ett annat nordiskt land eller i ett EU-land, kan du i vissa fall få ersättning från den svenska statliga lönegarantin. Kontakta vår konkurstillsyn i Sundbyberg för mer information.

      Ansök om lönegaranti hos oss om företaget finns i annat land

    9. Vad kan jag göra om min arbetsgivare går i konkurs?

      Du kan vända dig till tingsrätten som fattade beslut om konkursen och ta reda på vem som är konkursförvaltare. Kontakta sedan förvaltaren och tala om vilka fordringar du har.

      Du ska skicka kopior av anställningsbevis och lönespecifikationer, om förvaltaren begär det.

      Sveriges Domstolarlänk till annan webbplats

      En kopia av förvaltarens lönegarantibeslut skickas alltid till dig och till oss.

    10. Får jag utdelning i konkursen?

      Du kan ha rätt till utdelning i konkursen om det finns tillräckligt med pengar när konkursen avslutats. I så fall ingår du bland övriga fordringsägare. Du måste själv bevaka din fordran. Information om hur du gör får du från tingsrätten.

    11. Vad kan jag göra om jag inte får ut min lön?

      Om du inte får ut din lön i tid kan du ansöka om att din arbetsgivare ska gå i konkurs. Är du medlem i en fackförening kan den hjälpa dig med din ansökan. Fackföreningen kan även vara ditt ombud vid konkursförhandlingen. Du kan få ersättning för kostnaderna för att försätta arbetsgivaren i konkurs genom den statliga lönegarantin. ​

    12. Vilka villkor finns för att få lönegaranti vid konkurs?

      Du kan få lönegarantiersättning för

      • lön som du tjänat in tidigast tre månader innan konkursansökan lämnades till tingsrätten
      • högst fyra prisbasbelopp
      • uppsägningslön
      • semesterersättning för innestående och föregående semesterår
      • i högst åtta månader
      • egen kostnad för att ansöka om arbetsgivarens konkurs, utöver de fyra prisbasbeloppen.

      Läs om prisbasbelopp på Statistiska centralbyråns (SCB) webbplats.

      Prisbasbelopplänk till annan webbplats

    13. Måste jag fortsätta arbeta under konkursen?

      Om konkursförvaltaren driver verksamheten vidare måste du arbeta så länge som förvaltaren bestämmer. Konkursboet ska betala lönen om du arbetar mer än en månad.

      Du blir arbetsbefriad under uppsägningstiden om förvaltaren inte driver verksamheten vidare under konkursen.​ Då bör du vara inskriven som arbetssökande hos arbetsförmedlingen.

    14. Vad gäller om jag får annat arbete eller blir sjuk under uppsägningstiden vid en konkurs?

      Om du haft en annan inkomst eller ersättning under uppsägningstiden ska du anmäla det till länsstyrelsen. De meddelar konkursförvaltaren som kommer att räkna bort inkomsten från tidigare beslut om lönegaranti. Om du har en lägre lön i din nya anställning har du rätt att få ersättning för mellanskillnaden.

    15. Vad händer om jag blir nekad statlig lönegaranti vid konkurs?

      Du får ett skriftligt beslut om konkursförvaltaren beslutar att du inte har rätt till statlig lönegaranti. Är du inte nöjd med beslutet, hittar du information om vad du kan göra i beslutet. Du kan också kontakta oss för att få mer upplysningar.​

    16. Min arbetsgivare finns i ett annat land – vad gäller vid konkurs?

      Har du varit anställd hos en arbetsgivare som gått i konkurs i ett annat nordiskt land eller i ett EU-land, kan du i vissa fall få ersättning från den svenska statliga lönegarantin. Kontakta vår konkurstillsyn i Sundbyberg för mer information.

      Ansök om lönegaranti hos oss om företaget finns i annat land

    17. Vad händer efter en konkurs?

      Ett företag upphör att existera när konkursen är avslutad. Företaget kan därmed inte krävas på betalning. En privatperson kan däremot krävas på betalning även efter en avslutad konkurs.

    18. Vad är en rekonstruktion?

      Rekonstruktion innebär att företaget skyddas mot konkurs och utmätning för att få möjlighet att ombilda och bygga upp sin verksamhet. Det är tingsrätten som utser en rekonstruktör.

    19. Mitt företag går dåligt – kan jag ansöka om rekonstruktion?

      Ja, rekonstruktion är ett alternativ för företag som har ekonomiska problem, men som på sikt har möjlighet att överleva. Företaget eller den som vill ha betalt (borgenären) ansöker i domstolen om rekonstruktion. Om domstolen beviljar rekonstruktionen utser den en rekonstruktör. I en företagsrekonstruktion kan det ingå ett offentligt ackord. Det innebär att borgenärerna får avstå från en del av sina krav.

    20. Får jag lön under tiden min arbetsgivare rekonstrueras?

      Du får lön under tiden företaget rekonstrueras om du har rätt att få ersättning via den statliga lönegarantin.

      Villkor för att få lönegaranti

      Villkor för att få lönegaranti

      Du kan få statlig lönegaranti för

      • lön som du tjänat in tidigast tre månader innan ansökan om rekonstruktion lämnades till tingsrätten
      • högst fyra prisbasbelopp
      • uppsägningslön
      • semesterersättning för innestående och föregående semesterår
      • i högst åtta månader.

      Det är staten genom länsstyrelsen som betalar ut lönegarantin.

      Vad är en rekonstruktion?

      Rekonstruktionen innebär att företaget skyddas mot konkurs och utmätning för att få möjlighet att ombilda och bygga upp sin verksamhet. Det är tingsrätten som utser en rekonstruktör.

      Hur fungerar lönegaranti?

      Det är rekonstruktören som beslutar om lönegaranti. Rekonstruktören hämtar i första hand information från företaget när hen beslutar om lönegaranti.

      Du kan ha rätt till utdelning om det finns tillräckligt med pengar när rekonstruktionen avslutas. I så fall ingår du bland övriga fordringsägare. Du måste själv bevaka din fordran. Information om hur du gör får du från tingsrätten.

      Företaget ska betala din lön om det kan göra det.

      Det här kan du göra

      Du kan också själv lämna information och underlag som rekonstruktören behöver för att fatta sitt beslut.

      Om du behöver arbeta under rekonstruktionen

      Om du blir uppsagd under företagets rekonstruktion måste du ändå arbeta så länge som företaget behöver din arbetsinsats. Det är företaget som ska betala din lön för tiden efter den första månaden, om du arbetar mer än en månad efter beslutet om företagsrekonstruktion.

      Om du inte behöver arbeta kvar

      Du kan bli arbetsbefriad under uppsägningstiden om du inte behöver arbeta kvar. Då bör du vara inskriven som arbetssökande hos arbetsförmedlingen.

      Om du får annat arbete under uppsägningstiden

      Får du ett nytt arbete under uppsägningstiden ska du anmäla det till länsstyrelsen. Den meddelar rekonstruktören som räknar bort din nya inkomst från tidigare beslut om lönegaranti. Om du har en lägre lön vid din nya anställning har du rätt att få lönegaranti för mellanskillnaden.

      Om du blir nekad statlig lönegaranti

      Om rekonstruktören beslutar att du inte har rätt till statlig lönegaranti får du ett skriftligt beslut. Är du inte nöjd med beslutet, hittar du information om vad du kan göra i beslutet. Du kan också kontakta oss för att få mer upplysningar.​

    21. Vad krävs för att få lönegaranti vid rekonstruktion?

      Du kan få statlig lönegaranti för

      • lön som du tjänat in tidigast tre månader innan konkursansökan lämnades till tingsrätten
      • högst fyra prisbasbelopp
      • uppsägningslön
      • semesterersättning för innestående och föregående semesterår
      • i högst åtta månader
      • dina utgifter för att ansöka om arbetsgivarens konkurs.

      Det är staten genom länsstyrelsen som betalar ut lönegarantin.

    22. Hur fungerar lönegaranti vid rekonstruktion?

      Det är rekonstruktören som beslutar om lönegaranti. Rekonstruktören hämtar i första hand information från företaget när hen beslutar om lönegaranti.

    23. Måste jag fortsätta arbeta under rekonstruktionen?

      Om du blir uppsagd under företagets rekonstruktion måste du ändå arbeta så länge som företaget behöver din arbetsinsats. Arbetar du mer än en månad efter beslutet om företagsrekonstruktion är det företaget som ska betala din lön för tiden efter den första månaden.

      Om du inte behöver arbeta kvar kan du bli arbetsbefriad under uppsägningstiden. Då bör du vara inskriven som arbetssökande hos arbetsförmedlingen.

    24. Vad gäller för annat arbete under uppsägningen i en rekonstruktion?

      Får du ett nytt arbete under uppsägningstiden, ska du anmäla det till länsstyrelsen. Den meddelar rekonstruktören som räknar bort din nya inkomst från tidigare beslut om lönegaranti. Du har rätt att få lönegaranti för mellanskillnaden om du har en lägre lön i din nya anställning.

    25. Vad händer om jag inte får statlig lönegaranti vid rekonstruktion?

      Om rekonstruktören beslutar att du inte har rätt till statlig lönegaranti får du ett skriftligt beslut. Är du inte nöjd med beslutet får du information om vad du kan göra i beslutet. Du kan också kontakta oss för att få mer upplysningar.​

  9. Mina sidor, e-tjänster och inloggning

    1. Vem kan använda Mina sidor?

      Alla privatpersoner som har en e-legitimation med koppling till ett svenskt giltigt personnummer. Juridiska personer – företag och organisationer – kan inte använda Mina sidor för närvarande.

    2. Hur kollar jag mitt skuldsaldo?

      Du som är privatperson kan se dina förelägganden och skulder på Mina sidor. För att kunna använda tjänsten behöver du ha ett Bank-id. Du kan också beställa ett utdrag från oss. Kontakta vår kundservice.

    3. Hur gör jag för att betala en skuld på Mina sidor?

      Just nu kan du inte betala via Mina sidor. Vi arbetar med att kunna erbjuda en betaltjänst längre fram. Du hittar informationen om hur du betalar i brev du har fått från oss.

      Du hittar även information på webbplatsen:

      Så betalar du/företaget

    4. Jag har betalat min skuld, men den syns ändå på Mina sidor. Vad beror det på?

      Det kan ta någon dag innan vi bokför betalningen. När det är gjort flyttas ärendet till rubriken Under behandling eller Avslutade. Här finns informationen kvar för att du ska kunna se den även efteråt. Det är bara du som loggar in på Mina sidor som ser den information som rör dig där.

    5. Jag har betalat ett föreläggande eller utslag men det syns ändå, vad beror det på?

      Utslag är ett slags beslut. Det är beslutet som visas i tjänsten Mina förelägganden. Om du vill veta att din betalning i ett betalningsföreläggande har registrerats, ska du kontakta ombudet eller den som vill ha betalt. Det är bara du som loggar in på Mina sidor som ser den information som rör dig där.

    6. Jag vill komplettera det jag skickat in – hur gör jag då?

      Om du ska komplettera en ansökan ska du mejla din komplettering till oss. Kom ihåg att skriva vad för slags ansökan du kompletterar, ditt personnummer, målnummer och (om det finns) motpartens person- eller organisationsnummer.

    7. Kan jag se en ansökan eller ett ärende som jag skickat in?

      I Mina ansökningar hittar du ansökningar som du har skapat på Mina sidor. Här finns både påbörjade och inskickade ansökningar.

    8. Kan jag skriva ut eller spara mina ansökningar?

      I Mina ansökningar finns de ansökningar du skapat på Mina sidor sparade. Du kan klicka på Visa på din ansökan för att se den. Om din webbläsare har en utskriftsfunktion kan du skriva ut den. Om webbläsaren har en pdf-funktion kan du spara din ansökan som en pdf.

    9. Jag har bara haft en skuld och har läst något om att den kan få sekretess. Hur ser jag det på Mina sidor?

      På Mina sidor finns tjänsten Mina skulder. Här kan du se om en avslutad skuld har fått sekretess. På webbplatsen hittar du generell information om sekretess:

      Offentligt och sekretess

    10. Kan jag som vill få betalt följa mitt ärende?

      Nej, du kan inte följa ditt ärende på Mina sidor. Men framöver kommer vi att utveckla Mina sidor och nya tjänster även för dig som vill få betalt.

    11. Vad gör jag om jag inte kan logga in eller har problem med en e-tjänst?

      Försök igen om en stund. Det kan bero på ett tillfälligt fel. Kvarstår felet hjälper vi dig gärna. Ju mer information du kan ge oss, desto större är chansen att vi kan lösa problemet.

      Problem med inloggning eller e-tjänst

  10. Rekrytering

    1. Hur lång tid tar en rekrytering?

      Normalt tar en rekrytering runt tre månader. Säkerhetsklassade tjänster tar ofta lite längre tid.

    2. Hur sent kan jag skicka in min ansökan?

      Det kan du göra fram till klockan 23.59 sista ansökningsdagen. Därefter stängs annonsen och försvinner från listan med lediga jobb. Tyvärr kan vi inte ta emot ansökningar som kommer in för sent.

    3. Varför ringer eller mejlar Skatteverket när jag sökt jobb på Kronofogden?

      När vi rekryterar samarbetar vi med Skatteverket. Det betyder att du har kontakt med en hr-konsult från Skatteverket när du söker jobb hos oss.

    4. Jag har sökt ett jobb hos er, men inte fått någon bekräftelse

      Din ansökan har inte registrerats om du saknar ett bekräftelsemejl. Försök då att skicka in ansökan på nytt. Får du ändå ingen bekräftelse ska du kontakta den hr-konsult som du hittar kontaktuppgifter till i annonsen.

    5. Kan jag skicka en spontanansökan?

      Du kan mejla din spontanansökan till oss om du är intresserad av ett it-jobb.

      Mejla till itjobb@kronofogden.se

      Du kan tyvärr inte mejla en spontanansökan till den övriga verksamheten. Men fortsätt följa våra lediga jobb så kanske det snart dyker upp något som passar dig.

    6. Vilken återkoppling får jag när jag sökt ett jobb?

      När vi har tillsatt en tjänst hör vi av oss till alla som sökte den. Du får en personlig återkoppling om du har varit på intervju, annars får du ett mejl.

    7. Jag vill ansöka om företrädesrätt

      Du kan ansöka om företrädesrätt om du har fått besked av din chef om att du har möjlighet att ansöka om det.

      Läs mer om företrädesrätt på vår webbplats.

      Anmäl företrädelserätt

  11. Skuldsanering

    1. Hur går en skuldsanering till?

      Skuldsanering innebär att du betalar en del av dina skulder under några år. När du är klar har du inte längre kvar de skulder som ingick i skuldsaneringen – tanken är att du ska vara skuldfri. Testa om du kan få skuldsanering med Kronofogdens skuldsaneringstest.

    2. Vem kan få skuldsanering?

      En skuldsanering är till för dig som inte kan betala dina skulder på egen hand, under överskådlig tid. För att du ska få skuldsanering ska du ha gjort ansträngningar för att lösa situationen själv. Du ska uppfylla flera villkor. Testa om du kan få skuldsanering med Kronofogdens skuldsaneringstest.

    3. Hur lång tid tar det att hantera min ansökan om skuldsanering?

      Vi hanterar ansökningar om skuldsanering och omprövning i den ordning som de kommer in till oss.

      Väntetider

    4. Hur kompletterar jag min ansökan om skuldsanering?

      Du kan använda vårt mejlformulär för att skicka in din komplettering.

      Ställ din fråga

    5. Jag har ett lån tillsammans med en som sökt skuldsanering – hur påverkar det mig?

      Ni är ansvariga för varandras skulder, det vill säga gemensamt (solidariskt) betalningsansvariga, om det inte står något annat i lånevillkoren. Det innebär att den ni har lånat pengar av (borgenären) kan kräva dig på hela lånet.

      Förslag och beslut om din skuldsanering

    6. Hur får jag en kopia av mitt beslut om skuldsanering?

      Du kan använda vårt mejlformulär för att få en kopia av ditt beslut.

      Ställ din fråga

    7. Jag har fått en påminnelse – vad ska jag göra?

      Du har fått en påminnelse för att du inte har betalat enligt ditt beslut. Du bör betala med detsamma. Har du betalt för sent kan betalningen och påminnelsen ha gått omlott – bortse då från påminnelsen. Har din ekonomi ändrats, kan du ansöka om omprövning.

    8. Min ekonomi har ändrats – kan jag ändra min skuldsanering?

      En skuldsanering kan ändras av olika orsaker. Du kan få sämre ekonomi och behöva betala mindre, eller bättre ekonomi och behöva betala mer. Om din ekonomi ändras, kan du ansöka om omprövning av din skuldsanering.

      Betalar du inte enligt betalningsplanen kan de du är skyldig pengar (dina borgenärer) ansöka om att få din skuldsanering upphävd.

    9. När är skuldsaneringen klar?

      En skuldsanering gäller i fem år från beslut om inledande. Vid en skuldsanering för företagare är motsvarade tid tre år. Sedan är skuldsanering klar. Kreditupplysningsföretagen ska då ta bort dina betalningsanmärkningar.

      Hur länge finns uppgifterna kvar?

    10. Jag behöver hjälp med att ansöka om skuldsanering, vart vänder jag mig

      Du kan vända dig till budget- och skuldrådgivaren i din kommun. Hen kan hjälpa dig med din ekonomiska situation. Rådgivningen är gratis och budget- och skuldrådgivaren har tystnadsplikt.

      Hallå konsument: Kommunal budget- och skuldrådgivninglänk till annan webbplats

  12. Utmätning

    1. Kan dödsboet behålla pengar till begravning och bouppteckning?

      Nej, kostnader för begravning och bouppteckning går inte före andra skulder vid utmätning. Vi får däremot inte utmäta pengar som kommer från försäkring eller arbetsgivare för begravningskostnader om beloppet är under ett prisbasbelopp. När pengarna betalas ut måste de hållas avskilda för att vara skyddade mot utmätning.

    2. Vad ska vi göra med skulder i ett dödsbo?

      Om skulden är korrekt ska den betalas med tillgångarna i dödsboet. Har ni redan delat upp tillgångarna mellan er ska ni lämna tillbaka så mycket till dödsboet att det täcker skulderna.

      Skuldsatt dödsbo kan få betalkrav

    3. Vad får ni inte utmäta?

      Vi utmäter till exempel inte sådant du eller din familj behöver för att klara ert uppehälle. Det kan exempelvis vara kläder, möbler eller specialutrustning för personer med funktionsnedsättning. Sådana tillgångar kallas för beneficieegendom. Vad som är beneficieegendom avgör vi från fall till fall.

      För privatpersoner

    4. Varför ska jag redovisa mina utgifter och inkomster?

      Det är viktigt att du lämnar uppgifter för att utmätningen av din inkomst ska bli rätt. Om du väljer att inte lämna uppgifter kan vi besluta om utmätning ändå. Då beräknar vi dina kostnader utifrån olika schablonbelopp. Det kan leda till att vi utmäter ett för högt belopp och att du får behålla för lite pengar.

      Du kan lämna information om dina utgifter och inkomster på Mina sidor.

    5. Vad är förbehållsbelopp?

      Förbehållsbelopp är det belopp du får behålla för din och din familjs försörjning vid en löneutmätning. I förbehållsbeloppet ingår din boendekostnad och ett normalbelopp som ska täcka dina vanliga levnadskostnader.

      Vad du får behålla i en löneutmätning

    6. Vad är normalbelopp?

      Ett normalbelopp är ett belopp som ska täcka dina vanliga levnadskostnader under en löneutmätning. I normalbeloppet ingår bland annat kostnader för mat, hygien, kläder och en del annat.

      Vad du får behålla i en löneutmätning

    7. Kan jag få anstånd med min löneutmätning?

      Du kan få anstånd om den du har skuld till (borgenären) går med på det eller om du har särskilda skäl.

      Plötslig och oförutsedd kostnad

    8. Jag behöver nya glasögon – vad gäller i min löneutmätning?

      Om du behöver glasögon eller linser kan vi ta hänsyn till den kostnaden i din löneutmätning. Du måste kunna styrka kostnaden och behovet. Innan du skaffar glasögon/linser behöver du därför skicka ett skriftligt intyg till oss från din optiker.

      Glasögon/linser

    9. Jag behöver gå till tandläkaren – vad gäller i min löneutmätning?

      I vissa fall kan vi ta hänsyn till kostnaden för tandvård i din löneutmätning. Det gäller vid större behandlingar – inte årlig kontroll, enklare tandlagning eller besök hos tandhygienist. Innan du genomför behandlingen hos tandläkaren behöver du skicka ett skriftligt intyg till oss. Det får du av din tandläkare.

      Tandvård

    10. Jag har skulder – hur påverkar det min blivande sambo?

      En skuld skrivs inte över från en person till en annan. Däremot kan det påverka din partner om du har skulder hos oss. På vilket sätt beror på vilken form av utmätning du har. Två vanliga former är utmätning av lön och utmätning av egendom.

      Om din partner eller sambo har skulder

    11. Jag ska flytta ihop med någon som har skulder – behöver jag oroa mig för utmätning?

      En skuld skrivs inte över från en person till en annan. Däremot kan det påverka dig om din partner har skulder hos oss. På vilket sätt beror på vilken form av utmätning din partner har. Två vanliga former är utmätning av lön och utmätning av saker (egendom).

      Om din partner eller sambo har skulder

    12. Kan ni utmäta egendom jag äger, om min sambo har skulder?

      Den person som har skulder räknas som ägare till saker som finns i er gemensamma bostad. För att undvika att vi utmäter något som tillhör dig måste du kunna styrka att det är din egendom.

      Om din partner eller sambo har skulder

    13. Min särbo har löneutmätning – påverkas jag om vi flyttar ihop?

      När vi räknar ut hur mycket vi kan utmäta från lönen tar vi hänsyn till bådas inkomster och vissa utgifter. Det innebär att ni tillsammans kan få mindre pengar att röra er med. Vi utmäter aldrig din inkomst för att betala din partners skulder.

      Vad du får behålla i en löneutmätning

  13. Utslag

  14. Vräkning/avhysning

    1. Vilka skäl kan jag uppge för att vräka en hyresgäst?

      Den vanligaste anledningen till att hyresgästen blir vräkt är att hen exempelvis

      • inte betalar hyran
      • stör grannarna
      • vanvårdar lägenheten
      • hyr ut i andra hand utan att du som är hyresvärd har godkänt det.

      Du vill att hyresgästen eller bostadsrättsägaren ska flytta

    2. Jag har fått ett brev (föreläggande) om att jag ska vräkas – vad ska jag göra?

      Du ska bekräfta att du har fått brevet. Det kan du göra på något av följande sätt:

      1. Logga in på Mina sidor och signera mottagningsbeviset (delgivningskvittot) digitalt.
      2. Ring till kundservice för att muntligen bekräfta att du har tagit emot kravet.
      3. Skriv under och skicka in mottagningsbeviset (delgivningskvittot) i svarskuvertet som finns med i brevet.

      Mina sidorlänk till annan webbplats

      Att du svarar innebär inte att du godkänner kravet, det är bara ett kvitto på att du tagit emot det. Har du frågor kan du kontakta oss eller din hyresvärd. Behöver du rådgivning kan du vända dig till budget- och skuldrådgivaren i din kommun.

    3. Går det att stoppa vräkningen om jag betalar hyran?

      Du har möjlighet att bo kvar om du betalar din skuld – om orsaken till vräkningen är obetalda hyror. Det kallas för att återvinna hyresrätten. I brevet som du har fått står det hur lång tid du har på dig att betala dina hyror.

      Bostadsrättsföreningen eller hyresvärden vill att du flyttar

  15. Övrigt

    1. Vilka uppgifter lämnar ni till kreditupplysningsföretagen?

      Kreditupplysningsföretag kan elektroniskt hämta vissa uppgifter som gäller indrivning och krav på att betala eller göra något (betalningsförelägganden). Uppgifterna hämtas från databasen för utsökning och indrivning samt databasen för betalningsförelägganden. Vi lämnar inte ut uppgifter som har sekretess.

    2. Jag ska deklarera – hur mycket har jag betalat i ränta?

      Vänd dig direkt till den du är skyldig pengar för att få korrekt information om hur mycket ränta du ska betala.

      Du kan ha rätt till avdrag för skulder till företag och privatpersoner, men inte för skulder till staten. Storleken på avdrag eror på hur stor del av dina betalningar som gått till ränta respektive kapital.

    3. Kan jag ärva skulder?

      Nej, enligt svensk lag ärver du inte skulder. Bor du utomlands behöver du känna till att EU införde en ny förordning 2015. Den säger att det är lagen i det land du bor i som styr vad som gäller. Du hittar mer information om arvsrätt på den europeiska juridikportalen.

      Europeiska juridikportalen: Arvsrätt inom EUlänk till annan webbplats

    4. Hur långa väntetider har ni?

      Väntetiderna förändras kontinuerligt. Det kan bero på flera orsaker, bland annat vilket ärende det gäller eller om du behöver komplettera din ansökan.

      Väntetider

    5. Hur kan jag kolla om det finns skulder kopplade till en bil?

      Om du ska köpa en bil bör du alltid fråga den som säljer bilen om det finns obetalda skulder. Du kan också kontakta både Transportstyrelsens kundtjänst och vår kundservice. Vi kan ge dig information om vilka skulder som finns kopplade till fordonet just nu.

      Transportstyrelsen: Fordonsrelaterade skulder länk till annan webbplats

    6. Vad ska jag tänka på när jag ska köpa en bil?

      Det är viktigt att tänka på att fordonsskulder är knutna till fordonet och inte till den som var registrerad ägare när skulderna uppkom. Det betyder att skulden följer fordonet vid en försäljning.

      Fordonsrelaterade skulder är statens eller kommunens fordringar när det gäller

      • felparkeringsavgifter utfärdade av kommun eller stat
      • trängselskatt
      • fordonskatt
      • infrastrukturavgift.

      Att skulderna är knutna till fordonet gäller för skulder som är beslutade efter den 1 juli 2014.

    7. Vad händer om jag köper ett fordon med obetalda skulder?

      Vi kan ta fordonet i anspråk om det finns fordonsrelaterade skulder, även om du som köpt fordonet inte orsakat skulderna. Vi måste alltid först försöka få betalt av den som orsakat skulderna. Är det inte möjligt kan vi i stället ta fordonet för att betala skulderna.

      För att undvika att vi tar fordonet måste du betala skulderna som är kopplade till fordonet – om skulderna är beslutade efter den 1 juli 2014.

    8. Vad händer om jag har ett fordon med obetalda skulder registrerat på en annan person?

      Fordonsrelaterade skulder är knutna till ett fordon, inte bara till den som är eller var registrerad ägare när skulden uppkom. Det innebär att vi kan ta fordonet även om det är registrerat på en annan person – om den som orsakat skulderna inte kan betala.

    9. Ni har tagit mitt fordon – vad ska jag göra?

      Vill du få tillbaka ett fordon vi tagit måste du

      • betala alla skulder som finns kopplade till fordonet
      • betala kostnaderna som uppstod när vi beslutade om att ta fordonet och när vi gjorde det.

      Du kan ringa vår kundservice för att få veta hur stor den totala skulden är.

    10. Kan ni ta fordonet om det finns skulder kvar efter att ni har sålt det?

      Har du köpt fordonet på exekutiv auktion riskerar du inte att vi tar fordonet i anspråk igen för skulder som uppkom innan eller samma dag som försäljningen. Detta gäller även om det fortfarande finns fordonsskulder kvar efter vår försäljning.

    11. Varför har kommunen flyttat mitt fordon?

      Kommuner har rätt att flytta ett fordon till en särskild uppställningsplats om ägaren har obetalda felparkeringsavgifter för minst 5 000 kronor. Kommunerna behöver inte lämna tillbaka fordonet förrän alla skulder och kostnader är betalda. Kommunerna ska meddela oss om dessa ärenden. Vi får då en möjlighet att ta över handläggningen genom att vi exempelvis utmäter fordonet.

    12. Jag har fått ett inkassokrav – hur betalar jag?

      Vi skickar inga inkassokrav. Det är ett inkassobolag som skickat kravet till dig. Du bör omedelbart betala skulden inklusive eventuell ränta samt påminnelse- och inkassoavgifter till dem. Är kravet felaktigt – kontakta inkassobolaget.

    13. När lämnas ett ärende till inkassobolag?

      Företaget eller den du är skyldig pengar kan lämna över skulden till ett inkassobolag om du inte betalar en faktura senast på förfallodatumet. Från och med nu är det till inkassobolaget du ska betala.

    14. Vad gör jag om jag inte kan betala ett inkassokrav?

      Ta kontakt med inkassobolaget och förklara situationen om du inte kan betala, trots att kravet är riktigt. Ha dina papper framme när du ringer så att du kan uppge referensnummer.

    15. Vad händer om jag inte betalar eller gör något när jag får ett inkassokrav?

      Inkassobolaget kan lämna över ärendet till oss om du inte betalar eller gör något när du får ett inkassokrav. Då tillkommer avgifter och kostnader. Du riskerar också att få en betalningsanmärkning. Den kan göra det svårt för dig att exempelvis få ett banklån.

      Kan uppgifter hos er ge en betalningsanmärkning?