Det här kan du göra först
Det är flera saker du kan göra för att skydda dig.
Mejl
Har du fått ett mejl? Titta på mejladress. Stämmer avsändarens mejladress med organisationen hen utger sig att mejla från? Var uppmärksam om avsändaren mejlar från en okänd adress eller en adress med blandade siffror och bokstäver?
När du får mejl från en handläggare eller från en gemensam mejladress från oss kan det exempelvis se ut så här:
- förnamn.efternamn@kronofogden.se
- namnet på mejllådan@kronofogden.se.
Sms
Har du fått ett misstänkt bluff-sms? Då ska du vara uppmärksam på landsnumret. Sms:et på bilden har skickats från Tyskland, som har landsnummer +49. Vi är verksamma i Sverige, som har landsnummer +46.
Rapportera sms till 7726
Om du fått ett misstänkt bluff‑sms kan du vidarebefordra meddelandet till 7726. Siffrorna motsvarar ordet SPAM på knappsatsen i telefonen och är globalt etablerat för att rapportera bluff-sms. Det är ett operatörsoberoende nummer som alla kan använda. På så sätt får teleoperatörerna veta vilka bluff‑sms som förekommer.
När du har rapporterat sms:et, rekommenderar vi att du sedan raderar meddelandet.
Länkar i mejl och sms
Klicka inte på några länkar om du misstänker att du har fått ett falskt mejl eller sms.
Andra kännetecken för ett bluffmejl eller sms
Bluffmeddelanden kan vara svåra att skilja från riktiga meddelanden. Några saker ska du vara extra uppmärksam på
- Språket i meddelandet är för vänskapligt eller är skrivet på dålig svenska.
- Du ska betala i euro.
- Svenska och engelska (eller andra språk) blandas i meddelandet.
Samtal
Det förekommer att bedragare ringer och utger sig för att vara från Kronofogden. Du ska inte lämna ut uppgifter om ditt bankkonto- eller kreditkortsnummer om personen ber om det. Medarbetare hos oss frågar aldrig efter dina kontouppgifter i telefon.
Vi ber dig bara identifiera dig med elektronisk legitimation, exempelvis Bank-id, när du själv ringer till oss.
Våra medarbetare ringer aldrig upp dig och ber dig starta Bank‑id för identifiering.
Anmäl bedrägeriförsöket
Har du fått ett falskt sms, mejl eller samtal anmäl bedrägeriet direkt till Polisen:
Tänk på att även kontakta din bank för att spärra ditt konto om du tror att du har blivit utsatt för bedrägeri.
Skuld hos oss
Påstår någon att du har en skuld hos oss som du ska betala? Då kan du först kontrollera om det är ett till ett post- eller bankgiro du ska betala. Du som ska betala till oss gör det via bankgiro.
Vårt bankgiro, om man betalar från svensk bank, är 5045-3158. Betalar man från en utländsk bank är vårt IBAN-nummer SE2612000000012810108749.
Kontrollera att det är dessa bankgiron som står i mejlet eller sms:et eller den som ringer dig uppger.
Du kan läsa mer om de olika sätt man kan betala på webbplatsen:
Betala i en skuldsanering
Påstår någon i ett mejl, sms eller samtal att du inte har betalat i din skuldsanering? Kontrollera att bankgironumret är 5143-3290. När du betalar till oss i en skuldsanering, ska du dessutom fylla i det OCR-nummer som står i ditt beslut. Numret är unikt för dig och används under hela din skuldsanering.
Om du ska betala från en utländsk bank är bankuppgifterna följande:
- IBAN-nummer: SE59 1200 0000 0128 1011 8922 (skriv utan mellanslag)
- BIC/SWIFT: DABASESX
- Bankadress: Danske Bank, Norrmalmstorg 1 Stockholm
- Referens (OCR-nummer).
Se ditt skuldsaldo
Har du skulder hos oss, kan du se dina eller ditt företags skulder hos oss genom att logga in på Mina sidor. För att kunna logga in behöver du ett Bank-id eller Freja e-id+. Har du inga skulder listade på Mina sidor, vet du att mejlet, sms:et eller samtalet är falskt.
Falsk räkning
Har du exempelvis fått en räkning för något du inte har köpt, kan du göra flera saker.
Kolla Mina sidor
Först kan du logga in på Mina sidor hos oss för att kontrollera om det finns ett krav mot dig, ett betalningsföreläggande. Den som vill ha betalt ska då ha skickat en ansökan till oss. För att kunna logga in behöver du ett Bank-id eller Freja e-id+. Finns inga krav, vet du att mejlet, sms:et eller brevet är falskt.
Invända mot räkningen
Du ska sedan invända mot (bestrida) räkningen. Gör det så snart du kan.
Så här gör du:
Nästa steg
När du har invänt mot den falska räkningen ska du polisanmäla bedrägeriförsöket.
Får du en påminnelse eller ett inkassobrev – invänd och polisanmäl igen. Motivera varför du invänder och skicka med en kopia på tidigare invändning.
Om kravet ändå går till oss
Även om du invänder mot (bestrider) en falsk räkning kan personen eller företaget skicka en ansökan med krav på betalning (betalningsföreläggande) till oss.
Viktigt att du svarar
Nu är det viktigt att du öppnar brevet och svarar att du har tagit emot brevet. Det kan du göra genom att logga in på Mina sidor, ringa oss eller skicka tillbaka mottagningskvittot med post. Läs mer om hur du gör:
Svara att du tagit emot kravet med mottagningsbeviset
Viktigt att du invänder till oss
Sedan är det viktigt att du invänder mot (bestrider) kravet. Det kan du göra på Mina sidor. Läs mer om hur du gör:
Du kan också skriftligen invända mot kravet genom att mejla till oss eller skicka ett brev. Du ska
Om personen eller företaget ändå går vidare med kravet
Vill personen eller företaget gå vidare med sitt krav, trots att du har invänt, lämnar vi över målet till domstolen.
Vi utmäter inte om det saknas ett beslut (utslag) eller en dom som säger att du är skyldig att betala.
Frågor eller funderingar
Har du frågor eller funderingar är du välkommen att ringa eller mejla till oss via vårt mejlformulär:
Andra tips och råd
På Konsumentverkets och Svensk Handels webbplatser kan du få fler råd och tips om hur du ska göra om du har fått en falsk räkning. Svensk Handel har även en lista med namn och adresser till företag som organisationen anser vara oseriösa.
Du hittar även mer information på Integritetsskyddsmyndighetens och Företagarnas webbplatser. På regeringens webbplats finner du fakta om du söker på ”fakturabedrägeri”.