Vräkningsförebyggande arbete

Du som exempelvis arbetar i socialtjänsten eller är hyresvärd kan bidra till att förebygga vräkningar (avhysningar) så att fler kan bo kvar i sina hem. När vi samverkar kan vi i god tid fånga upp hyresgäster som riskerar att vräkas.

För att få till ett framgångsrikt vräkningsförebyggande arbete är det viktigt att känna till vilka steg som ingår i vräkningsprocessen.

Vräkning — processen

När en person har hamnat i en situation där hen till exempel inte kan betala sin hyra är det mycket viktigt att agera på en gång, eftersom läget då är akut.

Hur lång tid processen tar från att en hyresgäst inte har betalat sin hyra till dess att vi genomför en vräkning varierar. Det kan till exempel handla om hur lång tid det tar innan hyresvärden lämnar in en ansökan till oss.

Vräkning i korthet

1. Sista betalningsdag för hyra har passerat. 2. Efter en vecka har personen inte rätt att bo kvar. 3. Hyresvärden kan ansöka om ett beslut om vräkning. 4. Vräkningen kan genomföras.
1. Sista betalningsdag för hyra har passerat. 2. Efter en vecka har personen inte rätt att bo kvar. 3. Hyresvärden kan ansöka om ett beslut om vräkning. 4. Vräkningen kan genomföras.

Många ansökningar återkallas

Hyresvärdar återkallar många av de ansökningar om vräkning som de har lämnat till oss. Anledningarna kan till exempel vara att

  • hyresgästen har betalat sin hyresskuld
  • hyresgästen har flyttat frivilligt
  • hyresgästen och hyresvärden har kommit överens om en avbetalningsplan.

Det skulle spara tid, lidande och pengar för alla inblandade parter om fler ärenden löste sig utan att en ansökan lämnas in till oss. Det är ett tungt argument för att starta en lokal samverkan.

Lokal samverkan förebygger vräkningar

Lokal samverkan handlar om att socialtjänsten och hyresvärdar arbetar tillsammans för att förebygga vräkningar. Modellen bygger på ett tätt samarbete med regelbunden kontakt.

I filmen får du lära dig hur du kan bidra till att starta en lokal samverkan i din kommun.

Filmens innehåll i textformat

Att arbeta med att förebygga vräkningar är att bidra till att fler kan bo kvar i sina hem. Det är något som både människor och samhälle tjänar på.

Lokal samverkan handlar om att socialtjänst och hyresvärdar arbetar tillsammans för att förebygga vräkningar. Modellen bygger på ett tätt samarbete med regelbunden kontakt.

Hur sätter vi igång?

Det är inte svårare än att boka in ett första möte mellan hyresvärd och socialtjänst. Då kan ni diskutera hur er samverkan ska se ut, skapa förståelse för varandras verksamheter och ta fram överenskommelser och checklistor. Fortsätt sedan att ha en regelbunden kontakt, förslagsvis en gång i månaden.

Er samverkan kan innebära att ni diskuterar hyresgäster som riskerar vräkning och vilka stödinsatser som kan behövas. En tidig personlig kontakt med hyresgästen ökar chanserna till att ni får veta varför till exempel hyran inte är betald. Då blir det lättare att hjälpa personen att behålla sitt hyreskontrakt. Kanske behövs en avbetalningsplan eller sociala stödinsatser.

Hur gör vi med sekretessen?

Det är viktigt att följa sekretessreglerna. Ett förslag är att använda en samtyckesblankett som hyresgästen undertecknar. Ofta vill hyresgästen få hjälp att bo kvar.

Vad vinner vi på lokal samverkan?

Främst handlar det vräkningsförebyggande arbetet om att minska lidandet för dem som riskerar att bli vräkta, speciellt barn. Hyresvärden och kommunen kan också spara pengar på att förhindra en vräkning.

En annan vinst med vräkningsförebyggande arbete är att det ofta leder till ett bra vräkningsförberedande arbete. Att arbeta vräkningsförebyggande innebär att arbeta med tidiga insatser så att en hyresgäst kan behålla sitt hyreskontrakt. Att arbeta vräkningsförberedande handlar i stället om att tillsammans förbereda en vräkning så att den kan genomföras på ett så bra sätt som möjligt för alla inblandade.

Sammanfattningsvis: Lokal samverkan är ett framgångsrikt sätt att förebygga vräkningar. Och alla vinner på om fler kan bo kvar i sina hem.

Fördjupning och långsiktighet

När ni väl har kommit igång med en lokal samverkan, finns det några saker att tänka på för att säkra att den blir långsiktig. Då kan fler behålla sin bostad, vilket är särskilt viktigt när det finns barn i familjen.

I filmen får du lära dig hur du kan bidra till att fördjupa och säkra långsiktighet i en lokal samverkan.

Filmens innehåll i textformat

När hyresvärd och socialtjänst väl har kommit igång med lokal samverkan, finns det några saker att tänka på för att säkra ett bra samarbete. En långsiktig lokal samverkan för att förebygga vräkningar innebär att fler kan behålla sin bostad. Det är speciellt viktigt när barn berörs.

Hur kan vi skapa långsiktighet i arbetet?

Ett sätt är att förankra samverkan i respektive organisation. En gemensam skriftlig avsiktsförklaring är bra – då blir samarbetet personoberoende och påverkas inte av eventuella omorganisationer eller personalförändringar. Avsiktsförklaringen kan till exempel handla om hur ofta ni ska ha kontakt, vilka som ska delta och hur dialogen med hyresgästerna ska se ut.

Ni kan lägga till särskilda mål för hur ni ska agera när det finns barn inblandade, till exempel ”om barn berörs ska vi alltid erbjuda ett personligt möte med familjen innan vi går vidare med andra åtgärder”.

Hur kan vi utvidga den lokala samverkan?

Beroende på förutsättningarna i kommunen, kan det vara bra att bjuda in fler aktörer, till exempel andra avdelningar inom socialtjänsten, budget- och skuldrådgivare, Kronofogden, vården eller frivilligorganisationer. Ni kan tillsammans skapa ett nätverk som har kontakt några gånger per år.

I nätverket kan ni utbyta erfarenheter, omvärldsbevaka och diskutera hur ni tillsammans kan bidra till att förebygga vräkningar.

Hur säkrar vi barnperspektivet?

I varje del av arbetet bör ni ta hänsyn till barnens perspektiv. När avsiktsförklaringen tas fram, när gemensamma mål formuleras och självklart i kontakter med hyresgäster. Det är viktigt att alltid tänka på hur barn kan påverkas av de åtgärder ni planerar.

Att vräkningsförebyggande arbete i lokal samverkan etableras i samtliga kommuner är viktigt, särskilt för barn. Och alla vinner på om fler kan bo kvar i sina hem.

Teckna avtal om samverkan och samtycke

När ni startar en lokal samverkan kan ni underteckna en avsiktsförklaring. I den slår ni fast syftet och inriktningen för er samverkan.

Exempel avsiktsförklaring

Avsiktsförklaring – samverkan mellan hyresvärd X och kommun Y

Syftet med samverkan är att arbeta vräkningsförebyggande redan i ett tidigt skede, särskilt när det finns barn i familjen som riskerar vräkning. Då kan vi undvika uppsägning och vräkning och fler kan bo kvar i sin bostad.

Inriktning under kommande år:

  1. Vi har regelbunden kontakt, ungefär en gång i månaden. Vid behov kan vi kalla till extra möten.
  2. Vi utbildar varandra och skapar förståelse för respektive verksamhets förutsättningar.
  3. Vi utökar och effektiviserar tillsammans det vräkningsförebyggande arbetet.
  4. Vi ska alltid erbjuda ett personligt möte med familjen, om barn är berörda. Därefter kan vi gå vidare med andra åtgärder.
  5. Vi följer upp samverkan i slutet av året. Då tar vi även fram en ny inriktning för kommande år.

____________________________
Kommun

____________________________
Datum

____________________________
Hyresvärd

____________________________
Datum

Hämta uppgifter

Den som riskerar vräkning kan godkänna att socialtjänsten får hämta uppgifter från hyresvärden och/eller andra avdelningar i kommunen. Så här kan det se ut.

Exempel samtycke

Samtycke

Jag godkänner (samtycker till) att socialtjänsten får hämta uppgifter från hyresvärden och/eller andra avdelningar i kommunen. Samtycket gäller bara uppgifter som socialtjänsten behöver för att kunna hjälpa mig att behålla mitt hyreskontrakt.

Jag kan när som helst återkalla samtycket.

Jag samtycker till att socialtjänsten får hämta in uppgifter från:

____________________________
Hyresvärd

____________________________
Kommun/Avdelning

____________________________
Datum

____________________________
Personnummer

____________________________
Namn/Underskrift

____________________________
Namnförtydligande

Vad gör vi?

Vi arbetar förebyggande för att minska antalet vräkningar. Det gör vi till exempel genom att samverka med socialtjänsten och hyresvärdar. Vi delar också med oss av vår kunskap på olika sätt. Ibland måste vi ändå genomföra vräkningar – det är en del av vårt uppdrag.