Brottsoffers rättigheter

Reza Baars: Varmt välkommen till Kronofogdens och

Brottsoffermyndighetens webbinarium Vägen vidare – Om vårt arbete för brottsoffers rättigheter.

Jag heter Reza Saleh Baars och till vardags arbetar

jag på Kronofogden med vårt förebyggande arbete men idag är jag här och ska göra mitt bästa för att leda er igenom det här webbinariet som är del ett av två.

Jag ska börja med att kort berätta om våra olika uppdrag. Kronofogden har ett tydligt och opartiskt uppdrag att hjälpa den som vill få betalt eller ska betala.

Vi får in cirka 20 000 ansökningar om skadestånd i brottmål per år. Under 2023 betalade vi ut hela 370 miljoner kronor till brottsoffer. Det är en ökning med 60 miljoner kronor jämfört med 2022.

Under det senaste året så har vi tack vare lagändringar kunnat öka utbetalningarna markant. Det och mycket mer kommer vi att prata om i del två som sänds den 15 maj. Då kommer vi också fördjupa oss mer i själva processen.

Brottsoffermyndighetens övergripande mål är att främja brottsoffers rättigheter och att uppmärksamma deras behov och intressen. Myndigheten betalar även ut brottsskadeersättning. Det är en ersättning som brottsoffer kan få om en dömd gärningsperson inte kan betala och det saknas en försäkring som täcker hela skadan.

Under 2023 tog myndigheten emot 12 000 ansökningar och betalade ut 150 miljoner kronor. Det är rekord i både antalet ansökningar och utbetald ersättning.

Med oss här idag har vi en rad olika gäster som kommer att prata om brottsoffer utifrån sina olika perspektiv. Flera av er som tittar har skickat in frågor på förhand och vi ska göra vårt bästa så att ni får svar på dem.

Det här webbinariet spelas in i förväg och det kommer också att ligga kvar ett tag efter sändningen. Ni kommer också få en utvärdering direkt efter det här passet och vi är både glada och tacksamma om ni hjälper oss att besvara den.

Som hjälp idag har vi med oss den här funktionen. Ja, för ibland så kommer våra sakkunniga att använda sig utav facktermer och för att göra det förståeligt och lättillgängligt så kommer ni se via den här funktionen. Nu är det dags att starta igång!

Med oss först här idag har vi Gunnar Strömmer, justitieministern. Varmt välkommen!

Gunnar Strömmer: Tack så mycket!

Reza Baars: Vi har en övergripande fråga till dig här idag, det är många som tittar som är nyfikna på att höra mer om hur regeringens arbete ser ut för brottsoffer?

Gunnar Strömmer: Tack för den fina möjligheten att få vara här.

Det känns både roligt och viktigt eftersom ämnet är ständigt aktuellt men på många sätt ännu mer aktuellt och ännu mer angeläget än tidigare. Jag tänkte få be om att säga några ord om ett kanske bredare perspektivskifte och sedan något mer konkret också om vad vi gör när det gäller brottsoffer och skyddet för brottsoffer.

Rättspolitiken är ju stor, den omfattar många olika delar. Den omfattar förstås straffen och verktygen till brottsbekämpningen, processen i domstol och den omfattar flera preventiva och förebyggande åtgärder. Allt det här berör brottsoffer på olika sätt.

En generell ingång för hela rättspolitiken för regeringen jag företräder är att åstadkomma ett perspektivskifte. Från ett lite mer ensidigt fokus eller en tyngdpunkt på gärningsmannen och gärningsmannens intressen. Till att öka fokus – dels på brottsoffret, brottsoffrets upprättelse och brottsoffrets intressen. Dels det omgivande samhällets behov av skydd mot grov brottslighet eller för den delen också annan ingripande brottslighet. Det här perspektivskiftet påverkar också konkret alla de delar jag nämnde, hur man ser på straff, vilka verktyg som polis och andra delar av brottsbekämpningen ska få. Hur långt man är beredd att gå i olika avseenden, både med ingripande åtgärder, förebygga och förhindra brott men också på olika sätt bättre skydda brottsoffer i olika situationer.

Om jag ska peka på en konkret fråga som spelar rätt stor roll när man ska utforma politiken så handlar det om hur man ser på integritet. Ofta så talar man om en motsättning. Å ena sidan effektiv brottsbekämpning å andra sidan den personliga integriteten. Den integritet som vi ofta tänker på det är integritet för den brottsmisstänkte. Eller den integritet som påverkas av att man till exempel använder kameraövervakning mer eller att polisen får större utrymme att använda hemliga tvångsmedel till exempel. Det är klart att det finns en integritetskostnad där. Det är viktigt för mig att säga, det blir inte helt rättvisande beskrivning av de olika hänsyn vi talar om, att ställa brottsbekämpningen mot integriteten. Därför att i hög grad handlar det om konkurrerande integritetsintressen. Det är svårt att tänka sig en större integritetsförlust än att omkomma om natten i sitt eget hem på grund av att någon har satt en bomb där. Eller att råka träffas av en förlupen kula på väg ner i tunnelbanan och omkomma av det skälet.

Nu talar jag om det grova våldet, sprängningarna och skjutningarna. Vi vet att brottsoffer oavsett om det handlar om en misshandel, en stöld, ett inbrott ofta lider väldiga integritetsförluster just genom att bli utsatta för brott. För mig är det väldigt viktigt att ha med mig det som ett grundackord när man ska utforma politiken därför att de starka integritetsintressen som rör brottsoffer motiverar också att vi flyttar balanspunkten när vi utformar politiken i riktning just mot den starka ställningen för brottsoffren och en mer effektiv brottsbekämpning. För att bekämpa brotten men helst också med verktyg som gör att man kan förhindra och förebygga att de överhuvudtaget äger rum.

Sedan skulle jag vilja lyfta ett par saker som ännu mer konkret handlar om brottsoffer. Det ena jag skulle vilja lyfta fram är ett uppdrag som vi har gett till Brottsoffermyndigheten och det andra är några utredningsgrepp som vi har igång som handlar om ersättning till brottsoffer.

Brottsoffermyndigheten fick tidigt ett uppdrag av oss att kartlägga det samlade stödet till brottsoffer i samhället. Det är många olika aktörer inblandade och många brottsoffer får ett gott stöd. Många upplever också att man trillar mellan stolarna - att det kan vara oklart vem som är ansvarig. Det kan inte vara lätt att överblicka alltid för ett brottsoffer var man kan få hjälp och vilken slags hjälp man kan få.

Ett av de mest dramatiska exemplen på det här som jag själv har

upplevt under mitt första dryga år som justitieminister var mötet med väldigt många familjer i Hässelby i ett radhusområde, här väster

om Stockholm som drabbades just av ett våldsamt sprängdåd.

Där många av de boende upplevde att de hamnade i en situation utan ett sammanhållet stöd när man själv får hantera kontakten med försäkringsbolag. Där man själv i hög grad får vara drivande i den rättsliga prövningen av sitt fall och så vidare. Det där ledde vidare till att vi spetsade till uppdraget. Till att också be Brottsoffermyndigheten att lämna förslag på vilken aktör i samhället som ska erbjuda det samlade stödet till brottsoffer i en utsatt situation. Det tycker vi är en väldigt viktig sak.

Så det är det ena – att verkligen strukturera och organisera brottsofferstödet på ett tydligt sätt för brottsoffren. Det är en väldigt viktig sak som jag vill åstadkomma till i någorlunda närtid.

Den andra frågan som jag skulle vilja lyfta det gäller just ersättningen till brottsoffer. För när man väl har blivit utsatt för ett brott så kan man också under vissa omständigheter vara berättigad ersättning, ett skadestånd. Huvudtanken idag är att det är gärningsmannen som ska betala skadestånd eller att man ska få det från försäkringsbolaget som ska kliva in och i sista hand ska staten med brottsskadeersättning kliva in och stödja brottsoffret. I grund och botten finns det en logik i den modellen, samtidigt så blir ju också konsekvensen allt för ofta att brottsoffret upplever att när man väl har en lagakraftvunnen dom på ett skadestånd, så börjar nästa process. När man själv som brottsoffer måste vara väldigt aktiv också relation till sin förövare. Lite förenklat, att som brottsoffer behöva driva in sitt skadestånd från sin förövare. Det tycker jag i grund och botten är rätt oanständigt. Därför ser vi nu på möjligheten att vända på steken, att när man har en lagakraftvunnen dom på ersättning. Att staten ska betala ut det och att staten sen ska ta på sig och driva in pengarna från gärningsmannen.

Kopplat till det skulle jag vilja lyfta en annan – kan tyckas

teknisk, men i praktiken väldigt betydelsefull fråga. Det är hur den här frågan om skadestånd ska prövas, man kan säga att i normalfall sker det inom ramen för ett brottmål. Man prövar brottet och skadeståndet i en och samma

rättsprocess, det finns många fördelar med det. Åklagaren kan bistå i det arbetet och ett målsägandebiträde, allting prövas vid ett och samma tillfälle. Det finns också exempel på att domstolen bestämmer att den här frågan ska prövas i särskild ordning. Det vill säga man lyfter ut det från brottmålet och sen

får man ta om skadeståndsfrågan i en egen rättegång, men då som ett civilmål där det gäller andra regler till exempel att man inte har rätt till att ha med sig ett ombud under alla omständigheter. En risk att få betala rättegångskostnader till sin motpart om man inte når full framgång och så vidare. Det där kan innebära en enorm risk och också en väldig belastning för brottsoffer, för de flesta andra människor så är det här med att vara i domstol väldigt betungande. Och där tycker jag en annan sådan sak som vi nu ser på. Att verkligen säkerställa att de allra flesta brottsoffer får frågan om skadestånd prövad i brottmålet.

Så om jag får avsluta och sammanfatta så skulle jag säga så här. Jag tror det är otroligt viktigt att en regering, en riksdag, statliga myndigheter, kommuner och andra som på olika sätt är involverade i både utformningen av rättspolitiken men också att det praktiska genomförandet av den tar till sig betydelsen av att sätta brottsoffret i centrum. När man väl gör det, så får det konsekvenser från allt ifrån regler hur de utformas till hur olika processer utformas, till kulturella frågor eller attitydfrågor. I hur till exempel det allmänna i olika former ska uppträda mot enskilda människor. Och det andra jag vill säga är att, vi talar ofta om värdet av en human rättspolitik. För mig är det en mycket viktig sak. Då med utgångspunkten att det humana perspektivet som ska genomsyra rättspolitiken. Det ska ta sin utgångspunkt genom att behandla de människor som drabbas av brottsligheten på ett värdigt sätt, på ett generöst sätt och på ett väldigt stödjande sätt. Det tror jag faktiskt gör att inte bara rättspolitiken blir anständigare utan jag tror att det gör hela vårt samhälle anständigare. Det var ett långt svar på din fråga men jag fick ju möjligheten att utveckla det litegrann.

Reza Baars: Absolut, det tackar vi så mycket för. Tack Gunnar Strömmer för din medverkan här idag!

Gunnar Strömmer: Tack själv!

Reza Baars: Nu kommer vi direkt att gå vidare med ett inslag där ni kommer få lyssna till en berättelse från ett brottsoffer. Brottsoffret ville vara anonym så det är inte personen i filmen som är den utsatta.

Brottoffret: I början var han så gullig, äldre och omhändertagande. Sedan var det som att han bara hittade mer och mer fel på mig. Att jag var äcklig som försökte flörta med andra. Jag hade för utmanande kläder och pratade för mycket. Jag pratar ju mycket det vet jag, men han fick det att bli något fult och fel. Som att jag alltid sa fel saker. Att det var mitt fel att han slog. Han sa också att ingen annan skulle vilja ha mig.

En kompis pushade mig att anmäla efter att han slagit mig efter en fest när hon var med och när jag äntligen gick till polisen så var de mycket snällare än vad jag trodde att de skulle vara. Jag var nog lite rädd för polisen innan faktiskt. Men de lyssnade och jag fick berätta. Det kändes som att de trodde på mig.

Allt gick inte att bevisa sa de efter ett tag. Jag trodde sedan att allt kanske hade lagts ner då jag inte hörde något från polisen på länge, jag vet inte, ett halvår i alla fall. Jag försökte lägga allt bakom mig men det var svårt, även om jag flyttade och började en ny utbildning så var det inte så lätt att bara gå vidare.

När jag fick ett brev att jag skulle på rättegång så blev jag rädd för att se honom igen och ville inte gå dit. Jag fick en advokat och kunde sitta på länk från tingsrätten här.

Allt gick som sagt inte att bevisa men han blev i alla fall dömd. Det skulle jag tydligen vara nöjd över enligt min advokat. Hon sa också att jag fått i alla fall en del av det skadestånd som vi tyckte att jag borde få. Jag trodde att detta bara skulle betalas in till mig men jag fick reda på att jag behövde kontakta Kronofogden om han inte betalade mig så det gjorde jag efter några månader. Jag tvekade lite först. Tänk om han letar upp mig. Men sedan blev jag arg för att han fortfarande gjorde mig rädd.

Till slut fick jag mitt skadestånd, litegrann varje månad tror jag. Det var på ett sätt skönt att få mina pengar men också lite jobbigt att bli påmind hela tiden. Inte för att jag skulle glömma ändå, men ja, det var väldigt skönt när allt var betalt. Jag kunde liksom gå vidare. Släppa. Jag tror att skadeståndet betydde mycket för min läkning. Och för känslan av att jag faktiskt inte förtjänade det jag utsatts för. Att jag inte var värdelös.

Reza Baars: Nu har vi med oss följande personer i studion: Anders Alenskär, Brottsoffermyndighetens generaldirektör, Elisabeth Dahlin, Sveriges barnombudsman och Fredrik Rosengren, rikskronofogde. Varmt välkomna!

Till att börja med vad tänker ni när ni ser det här inslaget, Elisabeth?

Elisabeth Dahlin: Det är fruktansvärt och tyvärr en situation där många barn också upplever precis den här typen utav situationer. Barn som bevittnar våld utsätts också för våld. Vi vet ju att effekterna för barn som har utsatts för våld får väldigt stor påverkan på både deras psykiska och fysiska utveckling och det är en fara i sig. Nu finns det en lag sedan första juli 2021 som är viktig, nämligen att barn som har bevittnat våld också ses som våldsoffer. Därför att ofta så har ju barn varit med om fruktansvärda situationer och också då ses som brottsoffer.

Från barnombudsmannens sida menar vi också att det bör appliceras om barn t.ex. kommer hem från skolan. Även om barnet inte har varit på plats men kommer till ett sönderslaget hem, ser sin mamma sönderslagen och upptäcker att det hänt någonting. Den effekten finns ju kvar för barnet ändå.

Så barnet har upplevt våld även om barnet inte har bevittnat våld. Det är någonting som vi har väldigt tydliga i vår kommunikation

med regering, riksdag och de remissvar vi lämnar. Då kanske man undrar varför ska Barnombudsmannen gå in i de här frågorna? Vi är Sveriges barnrättsmyndighet och vår uppgift är att representera barn och ungas rättigheter i Sverige, se till att barnkonventionen uppfylls och då innebär det att föreslå lag eller författningsändringar.

Vi samlar också in information och kunskap om barn och unga och sprider dem. Framförallt så ska vi enligt lag också delta i allmänna debatten och driva opinion. Just när det gäller våld mot barn så är det viktigt att fortsätta driva opinion, inget barn i Sverige ska utsättas för våld och det innebär att inte behöva bevittna våld eller uppleva våld.

Reza Baars: Tack Elisabeth. Fredrik?

Fredrik Rosengren: Det första är att det är en oerhört stark berättelse och jag tänker också det här som brottsoffer, inte nog med att man har den här traumatiska upplevelsen kring att bli utsatt för brott sedan ska man också möta samhällets olika institutioner och att man då måste återuppleva det hemska som har hänt och driva sin fråga. Det gör också att mitt arbete och vårt arbete känns ännu mer meningsfullt, att göra det så smidigt som möjligt för brottsoffer att deras behov och rättmätiga krav faktiskt tillgodoses i olika delar av den här processen. En stark berättelse och samtidigt så känns vårt uppdrag väldigt meningsfullt och viktigt.

Reza Baars: Tack, Anders?

Anders Alenskär: Min första tanke var att den här berättelsen visar hur viktigt

det är med ett gott brottsofferstöd genom hela processen, från att man polisanmäler till att man får sitt skadestånd. Den visade på att det fungerade på många håll väldigt bra. Men vi ser ju just när det handlar om att driva in skadeståndet att det kan upplevas som väldigt jobbigt för ett brottsoffer att behöva möta gärningspersonen och hela tiden påminnas om det som har hänt. Där finns det en stor utvecklingspotential just när det gäller hur den här ersättningen ska betalas ut.

Reza Baars: Anders, om vi stannar lite där, för du kom in lite på det men vilken betydelse har skadestånd eller brottsskadeersättning för den som är utsatt för ett brott?

Anders Alenskär: Det är ju så att ersättning i pengar, det är ju sällan som det verkligen kan ersätta den upplevelse som man har haft som brottsoffer.

Men vi tror ändå att skadeståndet har en ganska stor betydelse för brottsoffren generellt för ett brottsoffer kan ju drabbas av olika skador och förluster. Man kanske har förstörd egendom, inkomstförluster, sjukhuskostnader och annat. Då fyller skadeståndet där en viktig funktion, som en reparativ funktion – att man får ersättning. Brottsoffer ska aldrig behöva på något vis förloraekonomiskt när man blir utsatt för ett brott. Det är ena delen men sen är det också en väldigt viktig del i upprättelsen av brottsoffret, många brott innebär ju en allvarlig kränkning av brottsoffren och där har man då möjlighet att få kränkningsersättning. Där är det nog symbolvärdet i sig som är väldigt viktigt också att samhället visar att – vi tar det här på allvar, det du har blivit utsatt för. Därför är kränkningsersättningen ett kvitto på det att samhället står på din sida. Här ska man ju tillägga att just vad gäller kränkningsersättning så har vi genom en lagändring bara för något år sedan dubblerat de här ersättningsnivåerna så att de idag är hyfsat stora. På det sättet också kan upprättelsen bli ännu större. Vi på Brottsoffermyndigheten betalar ut brottsskadeersättning och den möjligheten har man då som brottsoffer att vända sig till Brottsoffermyndigheten om det är så att gärningspersonen inte kan betala och du inte heller har någon försäkring som täcker skadeståndet fullt ut. Just den här processen är någonting som vi ser över hela tiden så att det ska bli enklare för brottsoffret att söka ersättning hos oss.

Reza Baars: Fredrik, vad är det då Kronofogden egentligen gör för brottsoffer? Det är inte självklart för alla?

Fredrik Rosengren: Nej, det är inte uppenbart för alla men vi har ju en väldigt viktig funktion. Det fungerar så att när en domstol dömer ut ett skadestånd så får

vi per automatik information om det, då kontaktar vi brottsoffret och frågar och erbjuder vår hjälp att driva in det här skadeståndet. När det gäller skadestånd i brottmål betalar man ingen avgift, det är avgiftsfritt. Om då brottsoffret vill att vi hjälper till då börjar vi med att kontakta gärningspersonen och vårt första steg är att alltid försöka få till en frivillig betalning. Ibland hjälper det. När man hamnar hos Kronofogden så är alltid det yttersta att vi kommer ut och hämtar saker, mäter ut saker. Ibland hjälper det. Annars gör vi en tillgångsutredning, har den här gärningsmannen någon typ av tillgångar? Som vi kan mäta ut och ta hand om, sälja i värsta fall eller ta bankmedel för att kunna betala till brottsoffret. Vi gör en utredning så som vi gör med många andra fodringar. Vi använder

våra vanliga verktyg kan man säga, kopplat till brottsoffer.

Reza Baars: Elisabeth, vi ser ju nu hur våldet och gängkriminaliteten går allt lägre ner i åldrarna. Vad är viktigt att göra för barn som blir utsatta för brott och hur säkerställer vi barns rättigheter när de är brottsoffer?

Elisabeth Dahlin: Allvarlig och grov brottslighet både utförs och drabbar barn. Vi vet också att det finns ett väldigt tydligt samband med att själv begå brott och att utsättas för brott. Det här är en väldig utsatt grupp unga människor. Här är det viktigt i ett första skede att den som är brottsutsatt också tas på allvar. Att vuxenvärlden lyssnar och förstår också att barn kan vara både och. Det finns ett brottsoffer och att få det här tillerkänt och det spelar ju ingen roll om barn har varit utsatt för våld utav en vuxen eller ett brott från en vuxen eller från ett annat barn. Det är väldigt viktigt med återupprättelsen, att erkänna det. Det andra vi ser är att vi måste upptäcka barn mycket tidigare. Vi måste kunna se barn som är i riskzonen långt innan så att de inte hamnar i kriminalitet eller i våld så de varken blir förövare eller brottsoffer. Där ser vi ju en ny socialtjänstlag som väldigt viktig, men inte minst att vi börjar med det lilla barnet. Vi måste kunna se barnen från BVC och fram till skolan, kan vi fånga upp där så tror jag vi kan vända utvecklingen ganska snabbt.

Reza Baars: Fredrik, kopplat då till det du lyfte tidigare. Om en gärningsperson inte vill betala sitt skadestånd. Vad har då Kronofogden för möjligheter att ändå se till att brottsoffret får den ersättning som hen har rätt till?

Fredrik Rosengren:

Vi har ju långtgående befogenheter kopplat till det här uppdraget. När det här ärendet kommer in till oss gör vi en tillgångsutredning. Finns det bankmedel eller liknande som vi kan mäta ut, som vi kallar det, och ta och betala till brottsoffret och till andra som den här gärningspersonen är skyldig pengar.

Den yttersta konsekvensen och befogenheten är ju att finns det tillgångar i form av bostadsrätter, villor eller liknande, då kan vi också mäta ut det och sälja det på auktion och sen de pengarna som kommer in dela ut till bland annat till brottsoffer. Sen har det hänt ganska bra saker eller mycket bra saker de senaste åren. Man har ändrat företrädesordningen så att de skulder som finns till brottsoffer går före andra skulder. Det var också så att man kan få frihetsberövandeersättning om man suttit häktad under väldigt lång tid. Då får den här personen en ersättning från staten och har man då sedan tidigare skulder till brottsoffer, då mäter vi ut det och tar de pengarna direkt och betalar till brottsoffer. Så det är en oerhört bra och viktig förändring. Och sedan är det ju det som är det mest publika i vår verksamhet det här med distansutmätning. Där 23 000 poliser är Kronofogdens förlängda arm. Vid en vanlig trafikkontroll kan de se vid en körkortskontroll att den här personen har skulder hos oss. Kör man då en exklusiv bil eller har exklusiva kläder, klockor, smycken på sig så kan vi ta det på plats. Samma sak där, vi säljer det här på auktion – pengarna

vi får in, de fördelar vi då bland annat till brottsoffer. Så det har ju haft en stor betydelse. Det är mycket pengar som har kommit in den vägen och kommit till gagn för bland annat brottsoffer. Så det är exempel på vad vi har för möjligheter.

Reza Baars:

Tack! Avslutningsvis då Anders, det finns nu ett EU-förslag och en nationell utredning för att förändra ersättningsreglerna för brottsoffer. Det här känner du väl till men vad skulle det här innebära för förändringar gentemot dagens system?

Anders Alenskär:

Sedan 2012 så finns EU-direktivet som uppställer minimumkrav på medlemsstaterna kring hur stödet för brottsoffer ska se ut. Det man föreslår nu är att man ska stärka de bestämmelserna för att gynna brottsoffrens ställning. Senast som man tittade på det här i Sverige så ledde det inte till så stora förändringar men nu har vi i Sverige också tillsatt en utredning kring hur brottsoffer ska få sin ersättning. För ett förslag som läggs nu i det här EU-direktivet, det är att brottsoffer ska kunna få sin ersättning tidigare i processen.

Vi har nu en utredning som ska se över det svenska systemet. Förslaget som också vi har i Sverige som jag också vet att justitieministern står bakom. Den bygger på att vi från Brottsoffermyndigheten ska betala ut det här skadeståndet direkt när dom har meddelats. Och på så sätt så slipper brottsoffret driva den här indrivningen direkt gentemot gärningspersonen. I stället är det vi från Brottsoffermyndigheten som kommer att driva det med hjälp av Kronofogdemyndigheten kräva tillbaka pengarna från gärningspersonen. På så sätt är det ändå gärningspersonen som får betala men brottsoffret behöver inte vara en del i den här processen utan man kan lämna det här bakom sig och få sin ersättning i ett tidigare skede. Det här ska den här utredningen titta på i Sverige.

Vi från Brottsoffermyndighetens sida har väldigt stora förhoppningar om att nu gå till botten med den här frågan och lämna ett förslag som verkligen förenklar för brottsoffret. Det får inte bli att det bara är små förändringar som bara krånglar till processen utan man verkligen gör det tydligt.

När brottsoffret har fått sin dom så betalas pengarna ut. Och vi, samhället tar över och driver in de här pengarna från gärningspersonen.

Reza Baars:

Tack! Med det så säger jag stort tack för er medverkan.

Nu har vi med oss Fredrik Mellqvist, Brottsofferjourens generalsekreterare för Brottsofferjouren och Anna Ekvall, advokat främst för barn. Ni ska få berätta mer om brottsofferperspektivet utifrån era uppdrag. Varmt välkomna!

Fredrik, vi börjar med dig. Vad är er roll på Brottsofferjouren Sverige?

Fredrik Mellqvist:

Brottsofferjouren är den organisation som ger stöd till alla brottsoffer, vittnen och anhöriga. Så oavsett vad man varit med om och var man befinner sig i landet så ska man få tillgång till ett medmänskligt stöd. Då organiserar vi det utifrån det behov man har som brottsoffer. Vi tittar utifrån den tidslinjen från det att ett brott begås fram till det att man inte behöver stöd längre och så ser vi var någonstans kan vi hjälpa till? Det här kan vara under förundersökningen, det kan vara i samband med rättegång eller i samband med skadestånd, för att se vad vi kan hjälpa till med. Just verksamheten vid domstolen är också ganska viktig att det finns någon på plats och möter spontant utan att man faktiskt har haft kontakt.

Vi ser också att rätten till brottsofferstöd är någonting som är lika för alla. Att vi inte utgår ifrån vem som har störst behov eller vem som är mest drabbad utan alla har grundläggande samma rätt till stöd. Här ser vi att det är en skillnad på hur man hanterar det ibland, men det är Brottsofferjourens syn.

Vi har ungefär 1200 volontärer i landet som med utbildning från oss hjälper med det man behöver hjälp med så länge som man behöver det. Vi hjälpte ungefär 65 000 människor under 2023.

Reza Baars:

Anna, vad gör du i din roll då som särskild företrädare för barn?

Anna Ekvall:

Med ett förordnande som det heter då från tingsrätten så tar jag med barnen till barnförhör till exempel så att de ska kunna få göra sig hörda.

Det går till så förenklat att jag hämtar barnet tillsammans med personal då såklart från skola och förskola och tar de till barnahus som finns några stycken av i vårt land där barnen träffar barnpoliserna och får prata om vad som hänt dem. Sedan får de möjlighet att träffa läkare när det behövs och också socialtjänsten brukar vara representerad där och kan lyssna på vad barnet har att berätta.

Om det blir en förhandling i domstol är jag där och företräder barnet.Om barnet är under 15 år är inte barnet med själv. Annars är vi där tillsammans, jag och barnet.

Efter rättegången så kan det bli aktuellt att hjälpa till med skadestånd för barnet också.

Reza Baars:

Anna, Kronofogden har nyligen infört en ny rutin som innebär att barn som har rätt till skadestånd ska få det här utbetalt i ett konto i barnets eget namn.

Vilken betydelse kan det här ha för det utsatta barnet?

Anna Ekvall:

Ambitionen som jag förstår med det är att barnet verkligen ska få sitt skadestånd. I det så är vi en del, vi advokater för barn. Som särskild företrädare har vi fått ett utökat uppdrag att vara barnet behjälplig med till exempel öppna konto för barnet när det är möjligt. Jag ser en stor förhoppning om att det ska hjälpa barnet få sitt skadestånd.

Reza Baars:

Fredrik, jag frågade tidigare idag Brottsoffermyndighetens generaldirektör om vad han tänker kring den nationella utredningen och EU-förslaget om förändrade ersättningsregler för brottsoffer. Hur ser ni på Brottsofferjouren på det här?

Fredrik Mellqvist:

Vi tycker det är otroligt positivt att man har ökat kränkningsersättningarna de senaste åren så att det har fått en rejäl påverkan för de som har varit utsatta.

Det är ett väldigt positivt förslag som ligger idag från EU att man ska få sitt skadestånd utbetalt direkt efter dom. Det innebär då att det är staten som i stället kräver in det. Det här kommer göra stor skillnad för de som är utsatta.

Reza Baars:

Med det så säger jag stort tack, Anna Ekvall och

Fredrik Mellqvist för att ni var med oss här idag.

Reza Baars: Då har vi kommit till slutet av det här webbinariet. Den 15 maj sänder vi nästa del i den här webbinarie-serien. Då fördjupar vi oss ännu mer i processen i ett samtal mellan två experter. En från Kronofogden och en från Brottsoffermyndigheten.

Skicka gärna in era frågor i förväg och tveka inte heller att kontakta oss på brottsofferfragor@kronofogden.se.

Och med det så säger jag stort tack för att du har varit med och tittat här idag.

OBS. Mailadressen brottsofferfragor@kronofogden.se används inte längre. Önskar du kontakta oss kan du använda vårt mejlformulär:

Mejla oss

Reza Baars:

Varmt välkomna till Kronofogden och

Brottsoffermyndighetens webbinarium Vägen vidare. Det här är del två av två.

Jag heter Reza Baars och jag kommer göra mitt bästa för att leda er genom det här webbinariet. Idag kommer vi att besvara de frågor som en del av er har skickat in på förhand och vi kommer gå in lite närmare på processen vid ansökan om verkställighet av skadestånd i brottmål och brottsskadeersättning. Jag ska börja med att berätta kort om våra myndigheters olika uppdrag. Kronofogden har ett tydligt och opartiskt uppdrag att hjälpa den som ska betala och den som ska få betalt. Vi får in cirka 20 000 ansökningar om verkställighet av skadestånd i brottmål per år.

Under 2023 betalade vi ut 370 miljoner kronor till brottsoffer. Det är en ökning med 60 miljoner kronor jämfört med 2022. Under det senaste året så har vi tack vare främst lagändringar kunnat utöka utbetalningarna till brottsoffer markant.

Brottsoffermyndighetens övergripande mål är att främja brottsoffers

rättigheter, och att uppmärksamma deras behov och intressen. Ett viktigt uppdrag som Brottsoffermyndigheten har är att handlägga och betala ut brottsskadeersättning. Det är den ersättning som brottsoffer kan få om en dömd gärningsperson inte kan betala och det saknas försäkring som täcker hela kostnaden. Under 2023 tog Brottsoffermyndigheten emot

12 000 ansökningar om brottsskadeersättning. Myndigheten betalade ut över 150 miljoner kronor och det är rekord i både antalet ansökningar och utbetald ersättning.

Det här webbinariet kommer att ligga kvar ett par veckor efter den här sändningen och det gör även del ett så tipsa gärna fler att se dem.

Ni kommer också att få en utvärdering direkt efter det här passet. Vi blir både tacksamma och glada om ni hjälper oss att besvara den. Som hjälp idag kommer jag att ha med den här följeslagaren. Ni kanske känner igen den från del ett.

Ibland kommer våra experter att använda vissa facktermer. Vi förklarar dem så att det är lätt att hänga med.

Nu kör vi!

Nu ska vi inleda med att se en film med ett brottsoffers egen berättelse. Brottsoffret vill vara anonym, så det är inte brottsoffret själv som medverkar i filmen. Vi har valt att kalla henne för Maria.

Brottoffret ”Maria”: I början var han så gullig, äldre och omhändertagande. Sedan var det som att han bara hittade mer och mer fel på mig. Att jag var äcklig som försökte flörta med andra. Jag hade för utmanande kläder och pratade för mycket. Jag pratar ju mycket det vet jag, men han fick det att bli något fult och fel. Som att jag alltid sa fel saker. Att det var mitt fel att han slog. Han sa också att ingen annan skulle vilja ha mig.

En kompis pushade mig att anmäla efter att han slagit mig efter en fest när hon var med och när jag äntligen gick till polisen så var de mycket snällare än vad jag trodde att de skulle vara. Jag var nog lite rädd för polisen innan faktiskt. Men de lyssnade och jag fick berätta. Det kändes som att de trodde på mig.

Allt gick inte att bevisa sa de efter ett tag. Jag trodde sedan att allt kanske hade lagts ner då jag inte hörde något från polisen på länge, jag vet inte, ett halvår i alla fall. Jag försökte lägga allt bakom mig men det var svårt, även om jag flyttade och började en ny utbildning så var det inte så lätt att bara gå vidare.

När jag fick ett brev att jag skulle på rättegång så blev jag rädd för att se honom igen och ville inte gå dit. Jag fick en advokat och kunde sitta på länk från tingsrätten här.

Allt gick som sagt inte att bevisa men han blev i alla fall dömd. Det skulle jag tydligen vara nöjd över enligt min advokat. Hon sa också att jag fått i alla fall en del av det skadestånd som vi tyckte att jag borde få. Jag trodde att detta bara skulle betalas in till mig men jag fick reda på att jag behövde kontakta Kronofogden om han inte betalade mig så det gjorde jag efter några månader. Jag tvekade lite först. Tänk om han letar upp mig. Men sedan blev jag arg för att han fortfarande gjorde mig rädd.

Till slut fick jag mitt skadestånd, litegrann varje månad tror jag. Det var på ett sätt skönt att få mina pengar men också lite jobbigt att bli påmind hela tiden. Inte för att jag skulle glömma ändå, men ja, det var väldigt skönt när allt var betalt. Jag kunde liksom gå vidare. Släppa. Jag tror att skadeståndet betydde mycket för min läkning. Och för känslan av att jag faktiskt inte förtjänade det jag utsatts för. Att jag inte var värdelös.

Reza Baars:

Låt oss börja att titta på den här bilden. För utifrån Marias berättelse så ska vi nu gå igenom processen för ersättning. För det första behöver den som råkar ut för ett brott, Maria i det här fallet, göra en polisanmälan för att överhuvudtaget kunna ansöka om ersättning. Efter polisanmälan inleder polisen en förundersökning. Samtidigt som brottet utreds så bör den brottsutsatta anmäla brottet till sitt försäkringsbolag.

I nästa steg kan åklagaren välja att väcka åtal. Domstolen kallar då till rättegång. I Marias fall bedömde tingsrätten att hon kunde delta i rättegången via länk. Under rättegången så har hon möjlighet att begära skadestånd. Då kan antingen åklagaren eller ett målsägandebiträde, med andra ord en jurist, vara behjälpliga med att föra brottsoffrets talan om skadestånd. Om man är osäker på hur mycket man kan begära i skadestånd kan man rådfråga Brottsoffermyndigheten.

Tillslut är det domstolen som avgör om det finns tillräckliga bevis för att den tilltalade ska dömas för brottet och om den tilltalade ska betala skadestånd till brottsoffret. Domstolen beslutar även om storleken på skadeståndet. I Marias fall blev hon beviljad en del av det skadestånd hon begärt.

Processen med förundersökning och rättegång kan ta olika lång tid, allt från några månader till flera år. Det kan vara en ganska lång process som innebär att brottsoffret dessutom själv måste vara aktiv när det gäller att kräva sin rätt till ersättning.

Nu ska vi släppa in våra experter, juristerna Fredrik Selin från

Brottsoffermyndigheten och Anders Lindberg från Kronofogden. Varmt välkomna!

Anders, vi börjar med dig. I Marias fall så döms gärningspersonen att betala skadestånd. Vad är vårt uppdrag på Kronofogden?

Anders Lindberg:

När domen har vunnit laga kraft och inte kan överklagas längre så skickar domstolen domen till Kronofogden. Vi kan då kontakta brottsoffret och tala om att vi kan hjälpa till att driva in skadeståndet. Det finns förstås inget som hindrar att gärningspersonen betalar sitt skadestånd utan att vi tar kontakt. Men det finns många situationer där det inte är möjligt eller lämpligt att brottsoffer och gärningsperson har kontakt med varandra.

Reza Baars:

Det händer ju ibland att brottsoffer har skyddade personuppgifter. Vad händer då?

Anders Lindberg:

Ja, då är det viktigt att brottsoffret talar om detta i ansökan. Då registrerar vi målet på ett sätt som gör att gärningspersonen inte får ta del av de här uppgifterna.

Reza Baars:

Vad gäller om gärningspersonen är okänd. Går det ändå att få ersättning?

Fredrik Selin:

Om gärningspersonen är okänd så går det ändå att få ersättning efter brott. För det första kan brottsoffret få ersättning från sitt försäkringsbolag, till exempel från överfallsskyddet som finns i många hemförsäkringar.

Om brottsoffret inte kan få full ersättning den vägen, då är dags att höra av sig till Brottsoffermyndigheten och ansöka om brottsskadeersättning från staten. Ungefär hälften av alla ansökningar som vi får in till Brottsoffermyndigheten bygger just på nedlagda förundersökningar från polisen.

Ca 80 % av den totala summan brottsskadeersättning vi betalar ut, den bygger på domar.

Reza Baars:

Om vi återgår till Marias berättelse där gärningspersonen är känd och dömd att betala skadestånd. Du berättade att Kronofogden informerar brottsoffret om att vi kan vara behjälpliga. Hur då?

Anders Lindberg:

Brottsoffret kan ansöka hos Kronofogden om vår hjälp med att driva in skadeståndet. Vi kallar det för att ansöka om verkställighet. Brottsoffret ansöker genom att skicka in en blankett eller digitalt via ”Mina sidor” på Kronofogdens webbplats. Det gör brottsoffret oftast efter att en dom har vunnit laga kraft. Men det finns ingenting som hindrar att brottsoffret ansöker om verkställighet innan dess. Då kan Kronofogden utmäta egendom, men vi kan inte sälja någonting eller redovisa några pengar till brottsoffret.

Reza Baars: Finns det fall när gärningspersonen medvetet undanhåller eller gör sig av med tillgångar som ska gå till skadeståndet?

Anders Lindberg:

Ja, i vissa fall är det känt att gärningspersonen har tillgångar av ett visst värde. Då kan det samtidigt finnas anledning att misstänka att personen kommer att göra sig av med de här tillgångarna. Eller pengar, om det handlar om det. Då kan åklagaren eller brottsoffret ansöka hos tingsrätten om att gärningspersonens egendom ska tas om hand. Det kallas för att ansöka om kvarstad. Den ansökan görs i samband med förundersökningen.

Reza Baars:

Så även där behöver den brottsutsatta vara aktiv för att vi ska kunna agera snabbt?

Anders Lindberg:

Så är det, om tingsrätten beslutar om kvarstad kan Kronofogden säkerställa egendomen fram till dess att tingsrätten har beslutat om skadeståndet i en dom. Brottsoffret måste ansöka hos oss om att vi genomför eller verkställer kvarstadsbeslutet. Om tingsrätten sedan fastställer skadeståndet i en dom så kan brottsoffret ansöka om att vi driver in skadeståndet. Den säkerställda egendomen kan då användas och utmätas för att täcka den här skulden/skadeståndet.

Om ett brottsoffer ansöker om verkställighet och känner till vad gärningspersonen

har för tillgångar så är det bra att man underrättar Kronofogden om det i ansökan.

Reza Baars:

Vad händer om gärningspersonen inte har några tillgångar?

Anders Lindberg:

Om gärningspersonen saknar tillgångar så kommer brottsoffret få en kopia av vår utredningsrapport. Brottsoffret har då möjlighet att kontakta Brottsoffermyndigheten och istället ansöka om brottskadeersättning.

Jag vill tillägga på förhand att det många gånger kan vara svårt att veta om en gärningsperson har några tillgångar eller inte. Det förekommer till exempel att gärningspersoner blir stoppade av polis i samband med en trafikkontroll eller i något annat sammanhang och att de då har pengar, klockor eller andra tillgångar av värde på sig eller med sig. Kronofogden kan då utmäta tillgångarna och få hjälp av polisen att ta hand om tillgångarna.

I en del fall har gärningspersonen andra skulder som finns hos Kronofogden. Om det redan finns en utredningsrapport där Kronofogden redan har utrett den här personens tillgångar och funnit att det inte finns några så kan den användas när ett brottsoffer går vidare till Brottsoffermyndigheten och ansöker om brottsskadeersättning. När vi har funnit att gärningspersonen saknar tillgångar är det inget som hindrar att brottsoffret låter ärendet ligga kvar hos Kronofogden. Det kostar inte brottsoffret något att ansöka om verkställighet. Det kostar inte heller någonting att låta ärendet ligga kvar. Däremot så kostar det 600 kr om året för gärningspersonen så länge ärendet ligger hos Kronofogden.

Reza Baars:

Nu ska vi se ett inslag med en av våra medarbetare på Kronofogden som kommer berätta om hur vi arbetar för att brottsoffer ska få sitt skadestånd utbetalt.

Camilla Lindström:

Jag arbetar med verkställighet vilket innebär att jag arbetar med utmätningsärenden och handräckningsärenden. Jag heter Camilla Lindström, är kronokommissarie och arbetar på vårt kontor i Sundbyberg. Jag har arbetat 33 år på Kronofogden. Jag träffar på brottsoffer via telefonsamtal. Vi sitter på telefonslinga veckovis ett antal pass och då är det brottsoffer som ringer och vill få information om hur det går i deras ärende. De ringer till oss och vill veta vad som händer. De kanske också har tips om hur vi ska hitta tillgångar. Många som ringer mår väldigt dåligt och tycker det är jobbigt att man både ska försöka hantera det man varit utsatt för samtidigt som man ska vara pådrivande i

ett ärende som ligger hos Kronofogden. Och man vill inte ha någon form av kontakt med den som har begått brottet. När vi får ett ärende så börjar vi en handläggning i de här målen precis som vi gör med andra skuldsatta det vill säga att vi upprättar en utredningsstrategi och det är för att vi ska få en översiktsbild av vad personen kan tänkas ha för tillgångar. Då tittar vi på om man har en lön eller annan typ av inkomst. Det kan vara A-kassa eller försäkringskasseersättningar av olika slag. Så man kan fatta ett beslut om en utmätning och då får man hämta in uppgifter också från den skuldsatta om hur deras privatekonomi ser ut och familjebilden för att kunna göra en beräkning där.

Skulden kanske inte blir betald från en löneutmätning efter att vi har gjort en utredning. Då går vi vidare och tittar. Finns det bankmedel, kanske rena pengar på ett konto att utmäta eller kan det finnas aktier eller fonder? Finns det bankmedel, kanske rena pengar på ett konto att utmäta eller kan det finnas aktier eller fonder?

Vi kan även idag utmäta individuellt pensionssparande och det kanske man helst inte vill göra då i första hand. Det är pengar som de vill ha den dagen de ska gå i pension.

Vi tittar också på annan typ av egendom; om de äger bil – det kan vi se via registerslagningar. Vi ser också idag via Skatteverkets register om

man driver någon form av näringsverksamhet och vad man tjänar månad för månad, det gjorde vi inte tidigare.

Idag blir det svårt för en person att försöka hålla sig undan där med ett löneutmätningsbeslut. Sedan kan vi göra en förrättning i någons

bostad eller även hos ett företag för att se om man har tillgångar i sin bostad som kan vara utmätningsbara. Sedan har vi ett sista instrument att ta till och det är att titta om man äger en fastighet eller en bostadsrätt och det är någonting som vi försöker undvika i mesta möjliga mån men har man en väldigt stor skuld så kan det vara en utväg som vi måste ta. När det gäller all vår typ av utredning idag så behöver vi också ta hänsyn till barnperspektivet.

Idag har vi ett fantastiskt bra samverkansarbete med polisen

genom en ny lagstiftning som trädde i kraft 2022 som då avser distansutmätningar. Så om polisen är ute på olika typer av uppdrag och stannar personer så ser de i deras tjänstetelefon om personen har skulder hos Kronofogdemyndigheten. Då kan de ringa till vår jourtelefon som är bemannad dygnet runt av våra kollegor på specialverkställigheten och tala om vad de har hittat hos den här personen. Det kan vara bilar, dyrbara väskor, kontanter, smycken och idag väldigt dyra kläder också. Så får man göra den bedömningen då via telefon. Polisen har också blivit väldigt duktiga idag på att kunna se om egendomen är äkta eller inte. Det är en otroligt fin verksamhet som vi har idag att kunna jobba tillsammans med polisen. Både för att kunna få pengar till brottsoffer men också bidra till att stävja kriminalitet.

Reza Baars:

Tack Camilla!

Då vänder jag mig till dig igen, Anders. Ibland kan det ju finnas flera gärningspersoner inblandade som är dömda. Hur fungerar ansökan om skadestånd då?

Anders Lindberg: I de fallen så kan brottsoffret ansöka om verkställighet gentemot samtliga dömda gärningspersoner. Vi utreder då gärningspersonerna och utmäter tillgångar upp till skadeståndsbeloppet hos någon eller några av dem. Det kallas för ett gemensamt eller solidariskt skadeståndsansvar. Då kan det hända att bara en av de dömda får betala allt eller mer än de övriga. Då har den personen i sin tur möjlighet att återkräva pengar av de andra gärningspersonerna. Brottsoffret har då en möjlighet att få betalt i lite högre utsträckning.

Om en gärningsperson är under 18 år så kan föräldrar som är vårdnadshavare ha ett skadeståndsansvar för barnet. Det gäller även om föräldrarna inte har agerat vårdslöst. Det omfattar både personskada och sakskada som barnet vållat genom brott eller kränkning. Föräldrars skadeståndsskyldighet är begränsad till högst en femtedel av prisbasbeloppet för varje brottslig handling.

Reza Baars:

Fredrik, hur fungerar det med brottsskadeersättning om det finns flera gärningspersoner?

Fredrik Selin:

Det är ganska vanligt att vi handlägger ärenden om brottsskadeersättning med domar där gärningspersoner dömts att solidariskt betala ett skadestånd. Som nämndes i början är det möjligt att få brottsskadeersättning om en gärningsperson inte kan betala ett skadestånd och om det inte finns en försäkring som ger full ersättning. Det händer ibland att en dömd gärningsperson erbjuder ett brottsoffer ett avtal om att betala en del av skadeståndet frivilligt.

Till exempel om det är frågan om två gärningspersoner som har dömts att betala ett skadestånd solidariskt. Då får brottsoffret ett erbjudande om att få hälften av skadeståndet betalt. Tanken med solidarisk skadeståndsskyldighet är att den gärningsperson som har bäst betalningsförmåga är den som får betala hela eller delar av skadeståndet. Problemet är att om en gärningsperson då har betalat frivilligt så kan Brottsoffermyndigheten anse att det finns en gärningsperson som har betalningsförmåga. Då måste brottsoffret fortsätta kräva gärningspersonen på skadestånd och kan därmed inte få brottsskadeersättning. De här avtalen om frivillig betalning kan dessutom innehålla villkor som säger att brottsoffret inte får kräva mer betalning av gärningspersonen. Därför försöker vi informera brottsoffer om att de aldrig ska träffa avtal om betalning med solidariskt skadeståndsskyldiga.

Reza Baars:

Anders, vilka tillgångar kan Kronofogden utmäta så att brottsoffret kan få ut sitt skadestånd?

Anders Lindberg: Det är samma regler som gäller vid utmätning av andra fodringar. Vi försöker alltid utmäta det som är till minst skada för individen. Det handlar i första hand om pengar, antingen i form av kontanter eller pengar som finns på ett bankkonto och löneutmätning inte minst då. I andra hand tittar vi om det finns något lösöre eller bilar. Lösöre kan handla om smycken, armbandsur, alltså egendom som man har hemma kort och gott. I sista hand utmäter vi fastigheter eller bostadsrätter - alltså någons bostad. Värt att nämna är om gärningspersonen har en inkomst, en lön och det går att utmäta från lönen så har ett brottsoffer rätt att få betalt före andra privata fordringsägare. Skatter, böter och skulder till det allmänna går före och även underhållsbidrag. Vid en löneutmätning betalas pengar oftast ut vid flera tillfällen under en ganska lång tid. Så var det för Maria i inslaget som vi såg.

Reza Baars:

Nu har vi pratat om skadeståndsprocessen hos Kronofogden. Vad händer om gärningspersonen inte har några tillgångar, och om brottsoffret inte kan få skadestånd via Kronofogden?

Fredrik Selin:

Då kan brottsoffret ha rätt till brottsskadeersättning som är en

statlig ersättning och som betalas ut från Brottsoffermyndigheten. Det är viktigt då att brottsoffret undersöker om det finns en försäkring som kan ge ersättning för det här brottet. Det kan till exempel handla om ersättning från överfallsskyddet i en hemförsäkring. Om en försäkring inte ersätter det brott som det är frågan om eller om brottsoffret inte får full ersättning från en försäkring då är det dags att göra en ansökan om brottsskadeersättning i stället.

Jag tänkte också tillägga i sammanhanget att även om ett brottsoffer får betalt

av en gärningsperson via Kronofogden genom månatliga löneutmätningar, kan det ändå vara aktuellt för brottsoffret att få brottsskadeersättning.

Anledningen är att det inte anses rimligt att brottsoffret får vänta alltför länge att få sitt skadestånd betalt om det handlar om för små belopp som utmäts till brottsoffret. Om det här är fallet tycker jag att brottsoffret

ska ta kontakt med Brottsoffermyndigheten eller helt enkelt göra en ansökan om brottsskadeersättning så får myndigheten göra en bedömning av den ansökan.

Reza Baars:

Kan alla brottsoffer få brottsskadeersättning?

Fredrik Selin:

Det är i första hand personskador och kränkning som brottsskadeersättningen kan ersätta. Kränkningsersättning är den ersättningsform som brukar vara den högsta när det handlar om ersättning med anledning av brott. Men andra vanliga ersättningar som ett brottsoffer kan få ersättning för är till exempel inkomstförlust och fysiskt och psykiskt lidande som går över, eller sveda och värk som det kallas enligt lagen. Däremot är det mycket svårt att få ersättning för så kallade sakskador eller rena förmögenhetsskador. Det vill säga ersättning för till exempel skadegörelse eller bedrägerier. Det här följer lagen om brottsskadeersättning.

En annan viktig förutsättning är att en ansökan ska göras inom tre år från att domen vunnit laga kraft och inte kan överklagas längre. Och om det är frågan om en nedlagd förundersökning så räknas det tre år från polisens nedläggningsbeslut.

Och i de fall det inte inletts någon förundersökning överhuvudtaget, då räknar man tre år från när brottet begicks.

Men barn däremot har alltid rätt att ansöka om brottsskadeersättning fram till sin 21-årsdag.

Reza Baars: Nu ska vi visa hur det går till att ansöka om brottsskadeersättning.

Ulrika Forsgren:

Jag heter Ulrika Forsgren och jag arbetar på Brottsoffermyndigheten där jag fattar beslut i ärenden om brottsskadeersättning. Jag kommer nu att berätta hur det går till att göra en ansökan om brottsskadeersättning. Det här är bra för dig som utsatts för brott men även för dig som hjälper ett brottsoffer att få ersättning.

Det finns två sätt att ansöka om brottsskadeersättning. Du kan göra en webbansökan, då loggar du in med din e-legitimation, fyller i ansökan och sedan signerar du igen med din e-legitimation. Du kan även ta emot post från oss via en digital brevlåda. Du kan också välja att ansöka på en pappersblankett som du sedan postar till oss. Den kan du ladda ned från vår webbplats och skriva ut. Det går också att beställa blanketten från vår webbsida. Tänk på att det är viktigt att du undertecknar blanketten och att du skickar in den som original. Du kan alltså inte skicka in den via e-post.

När du skickar in din ansökan till oss så behöver du inte bifoga handlingar från polis eller domstol. Polisens förundersökning och domar kan vi plocka in själva bara vi får veta ärendenummer och målnummer som förundersökningen och dom har. Om du har kvitton, läkarintyg eller annat underlag som du vill att vi ska ta del av går det bra att skicka in det. Det kan du även göra i efterhand. Har du frågor om ansökningsförfarandet så kan du alltid kontakta oss på Brottsoffermyndigheten.

Du hittar kontaktuppgifter på vår webbplats: www.brottsoffermyndigheten.se

Reza Baars. Tack Ulrika! Då går vi vidare till dig Fredrik. En fråga vi har fått handlar om vad som händer med gärningspersonens skuld när Brottsoffermyndigheten betalat ut brottsskadeersättning. Vad händer då?

Fredrik Selin:

Brottsoffermyndigheten tar över hela eller delar av det utdömda skadeståndet beroende på hur mycket brottsskadeersättning som betalats ut. Då får gärningspersonen en skuld till Brottsoffermyndigheten i stället.

Reza Baars:

Om brottsoffret själv har skulder, kan skadeståndet eller

brottsskadeersättningen utmätas av Kronofogden, Anders?

Anders Lindberg:

Vi får inte utmäta ett skadestånd som har kommit till med anledning av personskada. Detsamma gäller för brottskadeersättning. Men det är viktigt i det här sammanhanget att brottsoffret håller de här pengarna avskilda och inte sätter in dem på till exempel ett lönekonto. Ett konto som brottsoffret då använder för sina vardagliga transaktioner. Från kontot så går det att utmäta pengar, och då är det risk att det som varit skadestånd kan utmätas.

Reza Baars:

Hur är det om brottsoffret får ekonomiskt´bistånd, försörjningsstöd, från kommunen?

Fredrik Selin:

Försörjningsstöd är enligt lagstiftaren det yttersta sociala skyddsnätet. Det innebär om det finns inkomster eller tillgångar så ska socialtjänsten neka den personen försörjningsstöd. När det kommer till skadestånd eller annan ersättning vid brott så kan det finnas fall där socialtjänsten kan undanta de här tillgångarna. Då ska det handla om att skadeståndet eller ersättningen till exempel ska användas för att ersätta förstörd eller förlorad utrustning i hemmet. Eller för att bekosta tandvård som uppkommit på grund av en skada vid brottet. När det gäller ideell ersättning och kränkning ska det räknas som en tillgång enligt huvudregeln och det innebär att det påverkar möjligheten att få försörjningsstöd.

Reza Baars: En fråga vi har fått inför dagen rör ansökan om verkställighet från barn. Vad gäller om gärningspersonen är en vårdnadshavare? Räcker det att en vårdnadshavare ansöker om verkställighet för barnets räkning?

Anders Lindberg:

Ja, det räcker att bara en vårdnadshavare ansöker om verkställighet om den andra vårdnadshavaren är gärningsperson eller om det annars finns särskilda skäl. Om barnet har en särskild företrädare så kan han eller hon alltid ansöka om verkställighet för barnets räkning.

Reza Baars:

Hur är det hos er, Fredrik?

Fredrik Selin:

Barn under 18 år får inte själva ansöka om brottsskadeersättning. Då är det istället vårdnadshavaren, eller vid gemensam vårdnad båda vårdnadshavarna, som ska göra en ansökan för barnets räkning. I vissa fall räcker det med att endast en vårdnadshavare ansöker. Till exempel om den andra vårdnadshavaren begått brottet mot barnet eller om den inte vill eller kan medverka till ansökan för barnets räkning. Precis som vid ansökan om verkställighet får en särskild företrädare också göra en ansökan om brottsskadeersättning.

Reza Baars:

Vi har en fråga till er båda. Vi kan börja med dig Fredrik. Vad händer om ett brottsoffer har blivit utsatt för brott utomlands, eller om gärningspersonen inte har sin hemvist i Sverige?

Fredrik Selin:

Boende i Sverige som utsätts för brott utomlands, till exempel under en

semester eller under tillfälligt arbete, kan ha rätt till brottsskadeersättning. Det går att söka ersättning både i det land där brottet begicks och i Sverige, men jag skulle rekommendera att man gör en ansökan till Brottsoffermyndigheten. Det är oftast mycket enklare att göra det. Jag skulle också vilja hävda att vi i Sverige har ett ganska generöst brottsskadeersättningssystem. Vilket innebär att man kanske får lite mer ersättning i Sverige än i andra länder. När det kommer till hemvisten eller nationaliteten för gärningspersonen spelar det ingen roll om brottet begåtts i Sverige utan då ska en ansökan om brottsskadeersättning göras till Brottsoffermyndigheten.

Reza Baars:

Vad säger du, Anders?

Anders Lindberg:

Om gärningspersonen är dömd i Sverige men saknar tillgångar här så kan brottsoffret i vissa fall ansöka om verkställighet med stöd av domen i det andra landet. Där det andra landets myndigheter hjälper till att driva in skadeståndet. Det här är någonting som ligger utanför Kronofogdens område, vi kan inte hjälpa till med det. Här måste brottsoffret i så fall då agera själv.

Reza Baars: Som jag nämnde i inledningen har utbetalningar av både skadestånd och brottsskadeersättningar ökat. Vad beror det på? Vi börjar med dig Anders.

Anders Lindberg:

Regelförändringar har gjort att vi driver in skulder som finns till brottsoffer. Ändå är det bara en tredjedel av skulderna som blir fullbetalda inom ett år. Betalning av skadestånd till brottsoffer går i vissa fall före andra skulder, om den som ska betala skadestånd har löneutmätning. Det har gjort att beloppet som vi betalar ut

till brottsoffer ökade med 110 % under 2023. Vi kan också numera utmäta ersättning till en gärningsperson som har suttit frihetsberövad, det vill säga häktad, utan att personen har blivit åtalad eller dömd, och använda de här pengarna att betala skadeståndet som ett brottsoffer har rätt till. Vi har också fått en ökad möjlighet att utmäta tillgångar på distans, med hjälp av polisen. Det har lett till att vi kan driva in stora belopp som bland annat kan gå till att betala skulder till brottsoffer.

Reza Baars:

Fredrik, vad säger du?

Fredrik Selin: Några förklaringar till de kraftiga ökningarna kan vara att ersättningsnivån för kränkning höjdes under 2022, de nästan dubblerades. Sedan så kan det också bero på att Brottsoffermyndigheten under förra året gjorde stora informationsinsatser som syftade till att nå ut med information om rätten till brottsskadeersättning.

Reza Baars.

Nu pågår en utredning om att göra ännu större förändringar för att stärka rätten till ersättning för brottsoffer. Vad kan det innebära, Fredrik?

Fredrik Selin:

Syftet med utredningen om brottsskadeersättningen är att presentera förslag som innebär att det ska bli lättare för brottsoffer att få ut sin ersättning efter att dom meddelats. Det här förslaget får vi vänta och se vad det innehåller och det kommer presenteras under nästa år. Sedan finns det ett EU-förslag om ett nytt brottsofferdirektiv. I det förslaget så sägs också att utgångspunkten bör vara att behöriga myndigheter utan onödigt dröjsmål betalar ut utdömd ersättning till brottsoffret.

Reza Baars:

Här kommer en sista fråga till er båda. Vilket stöd kan brottsoffer få för att få ut sitt skadestånd eller brottsskadeersättning?

Fredrik Selin:

Mycket av den information jag har gett idag finns att ta del av på vår webbplats. Jag skulle också vilja tipsa om en annan webbplats som vi har, nämligen Brottsofferguiden.se. Det är en webbplats som innehåller anpassad information om brottmålsprocessen utifrån brott och ålder. Ett av stegen där som förklaras är just ersättning vid brott. Det är också möjligt att ringa vår servicetelefon och ställa frågor om ersättning och det går också bra att skicka e-post.

Anders Lindberg:

Förhoppningsvis har alla som tittat idag fått med sig något som de kan förmedla till de brottsoffer de kommer i kontakt med i sin yrkesroll. Sedan finns mycket bra information på Kronofogdens webbplats och det går förstås självklart bra att ringa till oss eller ställa frågor via e-post.

Reza Baars:

Tack Anders Lindberg och Fredrik Selin.

Nu har vi kommit till slutet av det här webbinariet. Vi hoppas att du har fått svar på dina frågor. Det här webbinariet kommer ligga uppe ett par veckor till och det gör även del ett. Hjälp oss gärna att tipsa fler att ta del av dem. Idag har vi pratat om att processen kan se olika ut och att det finns stöd och hjälp att få längs vägen. Vi hoppas att du tar dig tid att svara på den enkät som skickas efter det här webbinariet. Med det så vill jag säga tack till våra experter och tusen tack till dig som har varit med och lyssnat idag!

OBS. Mailadressen brottsofferfragor@kronofogden.se används inte längre. Önskar du kontakta oss kan du använda vårt mejlformulär:

Mejla oss