– Många äldre har levt med skulder under lång tid och har svårt att komma ur sin skuldsituation. Det handlar ofta om gamla skulder där vi ser att de ständigt ökar på grund av räntor och avgifter, säger Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden.
Vid slutet av 2022 hade antalet äldre med skulder hos Kronofogden ökat med 460 personer jämfört med föregående år. Vid årsskiftet var det totala skuldbeloppet för de äldre cirka 21 miljarder kronor vilket är en ökning med drygt en miljard kronor jämfört med 2021. Av det bestod nästan 10 miljarder kronor av räntor och avgifter, knappt hälften av det totala skuldbeloppet.
– Äldre har generellt mindre ekonomiska marginaler än den övriga befolkningen, och för många kan det vara svårt att klara av det rådande ekonomiska läget med ökade kostnader. Större livshändelser, som flytt till äldreboende eller om ens partner avlider, kan också vara bidragande faktorer till skuldsättningen, säger Davor Vuleta.
Skuldbelopp 2013–2022
(miljarder kronor)
Färre äldre får sin första skuld
Både antalet och andelen som får sin första skuld efter 64 års ålder har minskat sedan 2018. Samtidigt är äldre fortfarande en riskgrupp för att hamna i ett långvarigt skuldsättningsproblem. Personer över 80 år är en särskilt sårbar grupp.
Andra slutsatser:
- Medianskulden hos de äldre är nästan dubbelt så stor som medianskulden för övriga åldersgrupper.
- Antalet äldre skuldsatta som saknar en känd adress eller är bosatta utomlands har ökat med cirka 65 procent sedan 2013.
- Antalet löneutmätningar har minskat bland äldre med cirka 8 procent, det är en dubbelt så stor minskning jämfört med skuldsatta under 65 år.
- Äldre beviljas skuldsanering i högre grad än yngre personer.