Du vill att den som gjort något olovligt ska sluta

Du kan få hjälp av oss om någon har gjort något med din egendom, eller hindrar dig från att använda den. Du kan välja att ansöka om vanlig eller särskild handräckning för att få ditt krav fastställt.

När kan du ansöka?

Du kan ansöka om vanlig eller särskild handräckning om till exempel

  • en markägare stänger av en väg så att andra som har rätt att använda vägen inte kan det
  • någon vägrar att lämna tillbaka saker som tillhör dig
  • du som hyresvärd behöver komma in i en lägenhet eller lokal för att besiktiga eller reparera något, och hyresgästen inte släpper in dig
  • någon parkerat en bil på din mark, utan att fråga om lov. Du får inte själv flytta fordonet. Du kan ansöka om hjälp hos oss om du vet vem som äger bilen. Om du inte vet det kan du vända dig till Polisen eller till din kommun.

Du betalar en avgift

Du betalar en avgift om du ansöker om vår hjälp med att fastställa ett krav om att någon ska göra något. Läs mer om våra avgifter och kostnader:

Avgifter och kostnader

Det finns två typer av handräckning

I vissa situationer kan du bara välja vanlig handräckning, i andra bara särskild handräckning. Ibland kan du välja. Här förklarar vi varför och hur du går tillväga.

Vanlig eller särskild handräckning

I vissa situationer kan du inte välja, utan måste antingen ansöka om vanlig handräckning eller särskild handräckning.

Ansök om vanlig handräckning

Du måste ansöka om vanlig handräckning om

  • den du har ett krav mot tidigare haft rätt att exempelvis bo i en bostad, men inte betalat hyran
  • du i samma mål vill ansöka om att någon både ska göra något och betala, exempelvis lämna tillbaka egendom och betala för hyra av egendomen.

Ansök om särskild handräckning

Du måste ansöka om särskild hand­räckning om någon olovligen bosatt sig på din mark. Du behöver inte veta vem personen är för att ansöka om avlägsnande (en form av särskild handräckning).

Du vill få bort den som bosatt sig på din mark eller hus

Ibland kan du välja mellan vanlig och särskild handräckning

Det finns också situationer då du kan välja mellan vanlig och särskild handräckning. Vad du väljer beror på vad du vill uppnå och de bevis du har.

Skäl att ansöka om vanlig handräckning

Skäl att ansöka om vanlig handräckning kan vara att

  • du saknar skriftliga bevis för att någon olovligt har gjort något med din egendom eller hindrat dig från att använda den
  • du vill begära ersättning för kostnader utöver ansökningsavgiften och ditt eller ditt ombuds arbete, det vill säga du vill kombinera din ansökan om vanlig handräckning med en ansökan om betalningsföreläggande
  • målet avgörs i domstolen om den du har ett krav emot invänder (bestrider). Domstolsprocessen ger bättre möjligheter att föra fram bevis och reda ut det rättsliga förhållandet, till exempel vem som egentligen har rätt till vägen.

Skäl att ansöka om särskild handräckning

Skäl att ansöka om särskild handräckning kan vara att du

  • lätt kan visa (har skriftliga bevis) att någon olovligt har gjort något med din egendom eller hindrat dig från att utnyttja din rätt (till exempel ett servitut på en väg)
  • tror att den du har ett krav emot invänder (bestrider) och vill ha en snabb process där målet i så fall avgörs av oss (beslutet handlar bara om själva kravet, till exempel att ett väghinder ska tas bort)
  • vill begära att din ansökan ska beslutas direkt (interimistiskt). Det betyder att vi fattar ett tillfälligt beslut som vi kan genomföra omedelbart.

I följande fall kan du välja

Du vill

  • att den som gjort något olovligt ska sluta
  • få tillbaka eller ta bort egendom.

Du vill få tillbaka eller ta bort egendom

Ansök om vanlig handräckning

Vem kan ansöka via e-tjänsten?

Du som är privatperson eller har enskild firma kan ansöka via e-tjänsten.

Du som är VD eller företrädare med ensam firmateckningsrätt kan skapa, signera och skicka in en ansökan om betalningsföreläggande.

Företrädare som inte har rätt att teckna firma ensam kan skapa och ändra en ansökan som inte är inskickad, om det finns någon annan på firman som har ensam firmateckningsrätt.

E-tjänsten är inte tillgänglig för företrädare i bolag där ingen har ensam firmateckningsrätt.

Olovlig handling: Ansökan om betalningsföreläggande/handräckning

Ansök om särskild handräckning

Om du vill ansöka om särskild handräckning kan du använda vår blankett:

Ansökan om särskild handräckning/avlägsnande

Ansök via e-tjänst eller på en blankett

Förbered din ansökan genom att ta fram uppgifter som du kan behöva. Fyll också i alla uppgifter mycket noggrant så att vi inte behöver komplettera din ansökan.

Du ska lämna många uppgifter

Att ansöka via vår e-tjänst eller på en blankett skiljer sig lite åt, men grunden är att du ska fylla i flera uppgifter.

Uppgifter om dig som söker

Du ska fylla i:

  • personnummer eller organisations­­nummer och kontaktuppgifter
  • namn på din firma, om det är den som vill att någon ska göra något eller sluta med något
  • eventuella uppgifter om det finns ett ombud.

Uppgifter om den du anser ska göra något eller sluta med något

Du ska fylla i:

  • personnummer eller organisations­nummer
  • kontaktuppgifter (adress, mejladress, telefonnummer, mobilnummer, portkod med mera)
  • om ditt krav riktar sig mot flera personer eller företag kan du i din ansökan fylla i flera namn och kontaktuppgifter.

Uppgifter om kravet

Det är mycket viktigt att du utförligt beskriver bakgrunden till ditt krav. Orsaken är att du annars kan behöva komplettera din ansökan och att ditt ärende tar längre tid.

Du kan ha flera krav i en ansökan. Fyll i:

  • vad du vill att personen eller företaget ska göra eller sluta upp med
  • varför.

Lämna tillbaka något

Handlar ditt krav om att någon ska lämna tillbaka egendom ska du noga beskriva den genom att fylla i uppgifter om

  • antal
  • färg
  • material
  • storlek
  • märke
  • modell
  • tillverkare
  • årsmodell
  • registreringsnummer.

Tillträde till lägenhet eller ta bort något

Handlar ditt krav om att ge tillträde till en lägenhet eller lokal för besiktning eller reparationer, eller om att ta bort en vägbom, ska du också vara så exakt som möjligt med

  • vad som hänt
  • andra uppgifter
  • adress, fastighetsbeteckning, lägenhetsnummer etcetera.
Exempel

”Ge tillträde till ett garage på Gatugatan 1, 114 44 Staden. I garaget finns en vit XX-bil med registreringsnummer ABC 123. Bilen tillhör XX."

Skriftliga bevis

Du behöver ha skriftliga bevis som visar din rätt om du vill använda särskild handräckning, till exempel kopior av

  • avtal
  • kontrakt
  • kvitton
  • fotografier
  • kartor
  • vittnesintyg
  • protokoll
  • beslut
  • andra handlingar.

Kostnader du vill ha ersättning för

I e-tjänsten eller på blanketten står det vilka kostnader du kan begära ersättning för. Exempel på kostnader är ansökningsavgiften och ditt eget eller ombudets arbete.

Du hittar mer information på vår webbplats.

Avgifter och kostnader

Ta ställning

Nu ska du ta ställning till om vi ska hjälpa dig att få personen eller företaget att göra något eller sluta upp med något, om kravet blir fastställt. Vi kallar det för verkställighet.

Du måste aktivt meddela oss om du inte vill att vi ska genomföra (verkställa) beslutet (utslaget). Annars gör vi det. Du kan använda beslutet som grund om du vill ansöka om att genomföra beslutet vid ett senare tillfälle.

Det kostar 600 kronor per år att ansöka om verkställighet. Avgiften tas i första hand ut av den som kravet riktas mot, men om hen inte kan betala, får du betala avgiften.

Granska

Du ska granska din ansökan och gör eventuella ändringar.

Signera

Du ska signera din ansökan med e-legitimation eller undertecka blanketten med din ansökan. Skicka in digitalt eller post. Om du ansöker om särskild handräckning kan du mejla in din ansökan.

Våra väntetider

Vill du veta hur lång tid det tar för oss oss att handlägga ditt ärende?

Väntetider

Dina förelägganden

Du kan se information om dina förelägganden på Mina sidor. Logga in och välj Mina krav mot andra och därefter Förelägganden.

Förelägganden

Vi kontaktar den du har ett krav mot

Vi skickar först ett fysiskt eller digitalt brev (föreläggande) till den du anser ska göra något eller sluta upp med något. Den som har en digital brevlåda får brevet dit. I brevet finns ett mottagningsbevis (delgivningskvitto) som personen eller företrädaren ska skriva under och skicka tillbaka till oss. Det är ett bevis på att personen har tagit emot brevet (blivit delgiven). Personen kan även logga in på Mina sidor och svara att hen har tagit emot brevet eller ringa till oss.

Påminnelse efter tio dagar

Vi skickar en påminnelse efter tio dagar om personen inte

  • skickar mottagningsbeviset till oss
  • svarar via Mina sidor
  • ringer till oss och bekräftar att hen fått brevet.

Om personen inte svarar efter påminnelsen ringer vi eller besöker hen i hemmet. Vid behov besöker vi även arbetsplatsen. Utöver de två brev vi skickar, gör våra delgivare vanligtvis även tre försök att söka upp personen för att få hen att ta emot brevet. Det sker vid olika tidpunkter – på dagar, kvällar och helger.

Om vi inte får kontakt

Får vi inte kontakt, kan vi ändå bedöma att personen tagit del av brevet. Det finns två möjligheter:

  • En annan person går med på att ta emot brevet, till exempel en vuxen i hushållet eller arbetsgivaren. Det kallas för surrogatdelgivning.
  • Vi lämnar brevet i personens hem eller på en annan lämplig plats efter att vi har
    • försökt att få kontakt tre gånger inom tre veckor
    • fått bekräftat att personen bor på sin folkbokföringsadress
    • besökt personens arbetsplats
    • försökt få någon i hushållet eller arbetsgivaren att ta emot brevet
    • bedömt att personen har avvikit eller håller sig undan. Det kallas för spikning.

Vi kan avbryta

Vi kan avbryta våra försök att få personen att ta del av brevet om

  • vi inte får tag på personen, trots besök i hemmet eller på arbetsplatsen
  • ingen kan bekräfta att personen bor på sin folkbokföringsadress
  • vi bedömer att personen har flyttat och inte får fram någon ny adress.

Du kan själv ta kontakt

Du kan få ett erbjudande från oss om att själv ansvara för att personen tar emot brevet (sällan i särskild handräckning). Det kallas för partsdelgivning. Du kan i dessa fall välja att anlita Polisen eller ett delgivningsföretag som utför det vi kallar för stämningsmannadelgivning.

Du kan även kontakta oss om möjligheten att genomföra en partsdelgivning.

Den du har ett krav mot kan agera på olika sätt

Den som får brevet kan agera på olika sätt:

  • Personen eller företaget gör något eller slutar upp med något. Då ska du ta tillbaka ditt krav och vi avslutar ditt mål. I din återkallelse ska du skriva
    • det ärendenummer som målet har fått hos oss
    • personnummer eller organisationsnummer på parterna (du och den som ansökan riktats mot är parter).

Du kan ta tillbaka ditt krav via mejl eller brev. Om du skickar brev hittar du adressen här:

Skicka brev eller ansökan: Övriga handlingar

  • Personen eller företaget gör en del av det som står i kravet, ska du meddela oss det också.
  • Personen eller företaget säger inte att kravet är fel och gör inte det som står i kravet. Då fattar vi ett beslut (utslag) som säger att personen eller företaget ska göra något eller sluta upp med något. Beslutet är fastställt. I det här läget kan följande inträffa:
    • Du kan begära att vi hjälper dig att få personen eller företaget att göra något eller sluta upp med något. Du betalar en avgift på 600 kronor till oss.
    • I vanlig handräckning kan personen eller företaget begära att domstolen prövar beslutet (utslaget). Det kallas för återvinning. I särskild handräckning kan personen eller företaget överklaga beslutet (utslaget) till domstolen.
      Sveriges domstolar: Betala ansökningsavgift
  • Personen eller företaget invänder mot (bestrider) kravet.
    • I vanlig handräckning behöver du då ta ställning till om du vill driva ditt ärende vidare till domstol. Om svaret är nej, avslutar vi målet. Om svaret är ja, tar domstolen över målet. Du betalar en avgift till domstolen. Vilken avgift domstolen tar ut beror på hur stor skulden är och hur målet kommer att handläggas.
    • I särskild handräckning är det vi som avgör målet och fattar beslut efter att du fått yttra dig.

Om du tycker att beslutet (utslaget) är fel

Du kan ansöka om att domstolen ändrar beslutet (utslaget) genom att överklaga till tingsrätten.

Så här överklagar du

Du ansöker skriftligen via mejl eller per post inom tre veckor från dagen för beslutet. Skriv

  • att du vill överklaga beslutet (utslaget) till tingsrätten
  • numret på beslutet
  • varför beslutet är fel och på vilket sätt du vill ändra det
  • dina kontaktuppgifter (namn, personnummer eller organisationsnummer, postadress och telefonnummer).

Underteckna ansökan själv eller genom ombud. Du bör även skicka med handlingar som du anser bevisar att beslutet ska ändras.

Vi skickar din ansökan till domstolen. Domstolen tar inte ut en avgift.

Det här händer din motpart

Läs mer om vad som händer den du har ett krav mot.

Någon anser att du har gjort något utan lov

Vi hjälper dig att få någon att göra eller sluta med något

När du ansöker om handräckning ska du ta ställning till om vi ska hjälpa dig att genomföra beslutet, om kravet blir fastställt. Om du inte ansöker om verkställighet nu, kan du göra det senare. Tar du inte ställning är huvudregeln att vi genomför det vi beslutat. Läs mer om hur det går till:

Få någon att sluta göra något olovligt

Tillfälligt beslut i brådskande fall

Har du ansökt om särskild handräckning och det är brådskande? Då kan du begära att din ansökan ska beslutas direkt (interimistiskt). Det betyder att vi fattar ett tillfälligt beslut som vi kan genomföra omedelbart och innan den du ansöker mot fått ta del av din ansökan.

För att kunna få ett interimistiskt beslut måste du

  1. kunna visa att saken inte kan vänta
  2. ha en mycket stark bevisning.

Det ska i princip inte finnas något som den du riktar kravet mot kan säga för att beslutet senare ska kunna ändras.

Om du vill att vi ska pröva frågan om interimistiskt beslut ska du mejla en kopia av din ansökan till oss.

Ingripande beslut

Ett interimistiskt beslut är ett mycket ingripande beslut. Vi ska alltid ta hänsyn till båda parters rättigheter.