Första halvåret i år fick Kronofogden in nästan 600 000 krav på bland annat obetalda fakturor, räkningar eller avbetalningar på lån, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande. Det kan jämföras med cirka 676 000 under samma period i fjol – en minskning med elva procent. Antalet berörda personer har minskat med knappt nio procent till 268 000 sedan samma period förra året.
– Vi ser ett tydligt minskat inflöde så här långt i år. Både antalet krav och antalet personer minskar. Antalet ligger fortfarande på en hög nivå, men efter flera år av uppgång är tendensen positiv, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.
Vad är en ansökan om betalningsföreläggande?
Den som vill ha betalt och inte lyckas få det, kan vända sig till Kronofogden för att få hjälp. Första steget är att fastställa att det finns en betalningsskyldighet, det vill säga att kravet stämmer. Det gör man genom att ansöka om betalningsföreläggande för kravet. Gången är densamma oavsett hur stort eller litet kravet är.
- Kronofogden skickar ett brev till den kravet riktas mot. Här står bland annat vem som vill ha betalt, och hur stor summan är. Den som får brevet måste bekräfta att det är mottaget.
- Om den som tar emot kravet håller med om att kravet stämmer, (det vill säga inte invänder) fattar Kronofogden ett beslut om att kravet är riktigt. Då kan den som vill ha betalt begära vår hjälp med att driva in pengarna. Är parterna inte överens fattar vi inget beslut. Då kan den som vill ha betalt vända sig till domstolen för att avgöra tvisten.
- Först när parterna är överens om att kravet är riktigt, eller frågan avgjorts i domstol, fastställs skulden och går vidare till indrivning.
- Cirka hälften av de ansökningar om betalningsförelägganden som skickas in resulterar i en fastställd skuld, och av dessa är det cirka 75 procent som går vidare till indrivning.
- För skulder till staten, till exempel skatter eller studielån, gäller andra regler. Då behövs inget beslut från Kronofogden. Orsaken är att sådana skulder inte behöver godkännas av den som ska betala. De lämnas direkt till oss för indrivning.
Lägre belopp
Även beloppen i kraven har minskat, efter att ha blivit allt högre under flera års tid. Mellan 2022 och 2024 ökade det sammanlagda beloppet i kraven med 70 procent, men under första halvåret 2025 har beloppet minskat med nästan 16 procent jämfört med samma period förra året.
– Utvecklingen följer våra prognoser, och vi hoppas att det här är ett tecken på att toppen är passerad. Att inflationen har dämpats och räntorna sänkts kan ha gett hushållen något mer utrymme i plånboken. Men vi kan inte ta för givet att minskningen fortsätter, säger Davor Vuleta.
Både antalet mål och beloppen minskar i alla åldersgrupper, men störst förändring syns bland unga vuxna:
- 18–25 år: antal mål: –14,7 procent, kravbelopp –22,5 procent
- 26–34 år: antal mål: –15 procent, kravbelopp: –26 procent
– Att minskningen är störst bland unga är glädjande. De riskerar annars att dra på sig skulder tidigt i livet som kan påverka hela deras framtid, säger Davor Vuleta.
Skillnaderna mellan könen består. Män står för en större del av både antal mål och skuldbelopp, men utvecklingen går åt samma håll: för män minskade antalet mål med drygt elva procent och för kvinnor med tio procent.
Andra fakta:
- Antalet mål som gäller betalningsföreläggande har minskat i alla åldersgrupper, men den största procentuella minskningen, 15 procent, har skett bland personer i åldern 26–34 år. I den äldsta åldersgruppen 65+ är motsvarande minskning 3,5 procent.
- Störst förändring av antalet mål i landet syns i Blekinge län (–15,5 procent) och lägst i Gotlands län (–3,0 procent).
- Kravbeloppet har minskat mest i Jämtlands län (–29,9 procent) och minst i Dalarnas län (–0,5 procent)
- Av de cirka 21 000 sökande som skickat in ansökningar om betalningsföreläggande, står de 100 största för två tredjedelar av alla mål. Det rör sig i första hand om nischbanker, mobil- och internetföretag, trafikförsäkringsföreningen och bolag som köper skulder.
Tips till den som är företagare:
- Var noga med kreditprövningen. Hos Kronofogden kan du kolla om den du gör affärer med har skulder.
- Om du inte får betalt kan du vända dig till ett inkassobolag eller direkt till Kronofogden för att få hjälp. Du kan ansöka om betalningsföreläggande hos oss. Då kan vi fastställa kravet och du kan få vår hjälp med att driva in skulden.
- Det finns mycket information på kronofogden.se om hur du går tillväga.
Tips till den som inte kan betala:
- Kontakta genast den du är skyldig pengar om du inte kan betala. Kanske kan du få betala av skulden under längre tid, eller lösa situationen på annat sätt.
- Har du fått ett betalningsföreläggande, kontakta den du är skyldig pengar. Kronofogden är en mellanhand mellan den som ska ha betalt och den som ska betala, och kan inte förhandla om betalning eller diskutera lösningar.
- Våga be om hjälp. Prata med familjen eller kommunens budget- och skuldrådgivare som kan hjälpa dig med vägledning. Det är gratis och du kan vara anonym.