– Den här åtgärden riktar sig mot dem som av trots inte betalar sina böter eller har satt det i system att dra på sig nya böter som de på förhand vet att de inte kan betala. De har helt enkelt blivit immuna mot böter. Det handlar inte om dem som inte kan betala någon enstaka bot på grund av sin dåliga ekonomi, säger Helén Norberg, kronofogde.
För att en person ska få sina böter förvandlade till fängelse krävs att hen antingen visat trots, till exempel försökt dölja sina tillgångar när skulderna ska drivas in, eller blivit bötesimmun. Det vill säga att personen inte betalar sina böter, och inte har tillgångar att driva in, samtidigt som hen löpande drar på sig nya böter – och på så sätt begår brott utan konsekvenser.
Beslutet om när en bötesförvandling är aktuell baseras på en helhetsbedömning av en persons situation. Lagen föreskriver inte något exakt belopp eller visst antal böter för att beslutet ska fattas.
– Man måste visa att personen av trots inte betalat eller att det vid en samlad bedömning av hela ärendet skulle vara ”stötande för den allmänna rättskänslan” om böterna inte förvandlas, säger Helén Norberg.
Arbete i nära samverkan
Sedan en lagändring kom 2021 har Kronofogden arbetat med att utveckla ett nytt arbetssätt.
– Myndigheten har bland annat utbildat ett antal experter som handlägger ärendena, och nu börjar effekten av det utvecklingsarbetet att synas, säger Helén Norberg.
År 2020 var det en person med 12 olika böter eller viten som fick fängelsestraff. Hittills i år är det 64 personer, med sammanlagt 686 böter eller viten, som fått sina böter förvandlade.
Arbetet sker i nära samverkan med Åklagarmyndigheten och Kriminalvården.
– Målsättningen är såklart att ingen ska sitta i fängelse, utan istället betala sina böter frivilligt. Poängen är att man inte ska kunna komma undan upprepade böter, genom att hävda att man ändå inte kan betala. Arbetet med bötesförvandling kan liknas vid en fartkamera – syftet med fartkameror är inte att så många som möjligt ska åka fast för fortkörning, utan att ändra ett beteende, säger Helén Norberg.
År | Antal gäldenärer | Antal böter/viten |
|---|---|---|
2020 | 1 | 12 |
2021 | 5 | 48 |
2022 | 21 | 243 |
2023 | 16 | 200 |
2024 (jan-nov) | 64 | 686 |
Fakta bötesförvandling:
- Bötesförvandling innebär att böter och viten som inte betalas kan förvandlas till fängelsestraff.
- Det kan ske på två grunder: trots eller stötande mot den allmänna rättskänslan.
- Trots innebär att gäldenären visar trots mot att betala vilket exempelvis kan vara att gäldenären inte vill berätta var hen bor eller arbetar, eller på annat sätt försöker gömma sina tillgångar.
- Stötande mot den allmänna rättskänslan innebär att gäldenären har blivit bötesimmun. Det vill säga inte betalar sina böter, det finns inget att utmäta, och böter preskriberas samtidigt som det löpande kommer nya böter. Personen kan då begå brott utan konsekvenser.
- Det är Kronofogden som startar processen med bötesförvandling och lämnar en redogörelse till Åklagarmyndigheten. Därefter är det domstolen som beslutar om en eventuell förvandling. Slutligen är det Kriminalvården som ser till att straffet fullgörs.
- Det går alltid att undvika fängelsestraffet genom att frivilligt betala böterna.