Den organiserade brottslighetens kriminellas strategier blir alltmer avancerade. I lägesbilden från 14 myndigheter, däribland Kronofogden, beskrivs en ”kriminell infrastruktur” där de kriminella använder falska identiteter och företag för att tvätta brottsvinster.
– Vi ser bland annat att brott som drabbar många människor och företag i vardagen, mängdbrotten, är väldigt organiserade och utförs ofta mycket professionellt. Brotten kan vi därmed inte bara utreda bort, de måste även förebyggas, säger Johan Olsson, ordförande i operativa rådet och chef för polisens nationella operativa avdelning (Noa).
Kriminella tjänster och möjliggörare är viktiga kuggar i den kriminella infrastrukturen. De tydligaste exemplen är att de kriminella nätverken köper eller säljer tjänster för penningtvätt och transporter, men det kan även handla om att ordna fram bolag och oriktiga identiteter. Inte sällan finns möjliggörare bland yrkesgrupper som advokater, mäklare och revisorer.
Lägesbilden tas fram vartannat år
Den myndighetsgemensamma lägesbilden (MGL) tas fram vartannat år för att inrikta arbetet i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. I lägesbilden beskrivs sex typer av kriminell infrastruktur som utmärker den mest samhällshotande organiserade brottsligheten:
- företag som brottsverktyg
- penningtvätt.
- identitets- och dokumentbedrägerier
- korruption och otillåten påverkan
- våld och hot
- motåtgärder för att undvika upptäckt och lagföring.
Rapporten bygger bland annat på uppgifter från de sju regionala underrättelsecentrumen och det nationella underrättelsecentret, samt de underlag som Sverige har bidragit med till Europols hotbildsbedömning Socta.
Myndigheter i samverkan mot organiserad brottslighet
Sedan 2009 samverkar statliga myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en satsning mot den organiserade brottsligheten. Arbetet sker på uppdrag av regeringen.
De 14 myndigheter som deltar i satsningen är Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Kustbevakningen, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket, Utbetalningsmyndigheten och Åklagarmyndigheten.
Tolv nätverksmyndigheter deltar också i satsningen genom informationsutbyte, strategisk samverkan och medverkan i vissa operativa insatser.