Ekonomiskt utanförskap leder till stora samhällsekonomiska kostnader och stort personligt lidande. Samhällets kostnader för överskuldsättning kan vara så stora som 30 till 50 miljarder kronor.
Genom tidiga förebyggande insatser vill vi motverka att privatpersoner och företag blir överskuldsatta. Den som behöver vår hjälp ska erbjudas stöd som bygger på bästa tillgängliga kunskap, men vi vill även förstå och motverka orsakerna till överskuldsättning och ekonomiskt utanförskap på samhällsnivå.
Forskning på Kronofogden
För att öka kunskapen om bland annat överskuldsättning samarbetar vi med Lunds universitet.
Överskuldsättning är en komplex fråga där flera olika mekanismer samverkar. Forskningen bedrivs därför tvärvetenskapligt och berör flera rättsområden.
Våra disputerade industridoktorander
Våra doktorander som har disputerat vid Lunds universitet är Davor Vuleta, Mikael Lundholm och Henrik Edlund.
Davor Vuleta
Davor Vuleta har arbetat på myndigheten sedan 2007. Han var först inspektör i sex år. I samband med att han började doktorera 2013 började han jobba på myndighetens förebyggande sektion.
Davor Vuleta var knuten till rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet 2013–2022. Han har forskat om migranters ekonomiska förutsättningar.
Vad har du fokuserat på?
– Mitt fokus är att öka kunskapen om migranters ekonomiska förutsättningar i det nya hemlandet, bland annat i vilken utsträckning migranter får stöd att förstå sociala normer och rättsliga regler, och hur bristande kunskap om detta riskerar att leda till överskuldsättning.
Vad handlar din forskning om?
– Min avhandling handlar om ekonomisk säkerhet kopplat till överskuldsättning och rättsliga normer kring den. Avhandlingen ger även inblick i frågor om integration, likhet inför lagen och förhoppningsvis kommer den att bidra till en funktionell rättsutveckling och metoder för att förebygga överskuldsättning, säger Davor.
Är du intresserad av avhandlingen, hittar du den Lunds universitets webbplats:
Mikael Lundholm
Mikael Lundholm tog en kandidatexamen i juridik vid Stockholms universitet 2003.
Mellan 2013 och 2021 var han myndighetsdoktorand vid Lunds universitet samtidigt som han arbetade som kronofogde. Han disputerade den 3 december 2021 med avhandlingen ”The Social Contingency of Law – Studies of Social Control During Foreclosure in Sweden”. Forskningen handlar om tvångsförsäljning av bostäder.
Vad handlar din avhandling om?
– Konkret har jag studerat förhållandet mellan vad som händer vid tvångsförsäljning av bostäder och vad det leder till. Dessutom har jag studerat hur olika sociala faktorer, såsom socio-ekonomisk status – till exempel utbildningsnivå, bostadsort och yrke – och förhållandet mellan låntagaren och långivaren, påverkar resultatet av en tvångsförsäljning. Jag har tre huvudsakliga resultat.
Vad har du för planer med din forskning i framtiden?
– Jag driver ett forskningsprojekt tillsammans med forskare vid Uppsala universitet. Vi försöker tillsammans med myndigheten utvärdera om tvångsförsäljning av fastigheter genom mäklare ger bättre betalt än tvångsförsäljning på auktion.
– Dessutom är jag mycket intresserad av att studera skuldsanering: Hur kan vi förmå överskuldsatta gäldenärer att ansöka om skuldsanering? Vilka effekter har skuldsanering för individen och samhället? Jag hoppas få möjlighet att studera dessa frågor i framtiden.
Är du intresserad av avhandlingen, hittar du den Lunds universitets webbplats:
The Social Contingency of Law: Studies of Social Control during Foreclosure in Sweden
Henrik Edlund
– Min avhandling handlar om kundorientering inom Kronofogden. Den belyser de utmaningar som kan uppstå i en offentlig organisation som ska tillämpa marknadsinspirerade perspektiv, framför allt i tjänstemännens dagliga arbete och i mötet med medborgare, säger Henrik.
Vad kan din forskning bidra till?
– Jag hoppas att min forskning ska hjälpa oss och andra offentliga organisationer att arbeta kundorienterat. Den visar också på vikten av interkommunikation – att förklara vad kundperspektivet innebär i det dagliga arbetet.
Är du intresserad av avhandlingen, hittar du den på Lunds universitets webbplats:
EconSec vid Lunds universitet
Våra disputerade forskare har deltagit i en forskarskola vid EconSec, Lunds universitets institut för ekonomisk trygghet.
Institutet ska stödja forskning
Syftet med institutet är att bidra till vetenskapligt stöd för ökad ekonomisk trygghet för individer och samhälle. EconSec ska stödja forskning och utbildning inom området ekonomisk trygghet.
I målsättningen ingår att bidra till att definiera och etablera ekonomisk trygghet som ett forskningsområde. EconSec arbetar för att sprida information om forskningen och att stärka den med seminarier, publikationer och nätverksträffar.
Nätverk inom EconSec
Inom EconSec finns ett ämnesövergripande nätverk av forskare vid Lunds Universitet. Econsec samarbetar även med forskare vid andra lärosäten.
Forskningsbidrag
Just nu finns ingen planerad utlysning om kommande forskningsbidrag.
Forskning hos oss
Vi bedriver forskning som bland annat ska främja forskningen vid högskolor och universitet inom ämnen som relaterar till vår verksamhet, främst
- ekonomisk trygghet
- överskuldsättning
- betalningsförmåga
- myndighetsutövning och myndighetsutövningens ekonomiska,
sociala och samhälleliga orsaker och konsekvenser.
Tidigare forskning
Anders Håkansson: Högriskspel på nätet och skuldsättning i befolkningen: relation till spelform och psykisk ohälsa
Syftet med forskningen var att studera samband mellan nätbaserat spelande och överskuldsättning, och vilka faktorer som medierar risken för överskuldsättning hos personer som spelar online, inklusive hur detta påverkas av demografiska faktorer, olika ohälsofaktorer och individers attityder till spelreklam.
Totalt samlade data in från 1 009 personer i studien.
Stefan Larsson: Digital konsumtion och överskuldsättning bland unga vuxna
Projektet syftade till att stärka förmågan att betala skulder och minska överskuldsättningen bland unga vuxna i ett framväxande digitalt samhälle. Detta genom att öka förståelsen för hur digitaliseringen av vardagslivet – inklusive konsumtion, kredithantering och kommunikation – påverkar den ekonomiska sårbarheten bland unga vuxna (18–25 år).
Arbetet omfattade bland annat en enkätundersökning bland 1 000 unga vuxna som kompletterades med djupintervjuer. Projektet finansierades med drygt 960 000 kronor under 2014–2015.
- Digital konsumtion och överskuldsättning hos unga vuxna.
- Överskuldsättning och konsumtionsmönster i det digitala samhället – en kunskapsöversikt.
Therese Nilsson: Ekonomisk knapphet, skuldsättning och hälsa
Projektet syftade till att ge djupare insikter om hur hälsa och skuldsättning hänger ihop, men också att öka kunskapen om socioekonomiska bakgrundsfaktorer till skuldsättning och likviditetsproblem. Det finns enligt projektet en begränsad kunskap inom området och det är därför en viktig forskningsuppgift att beskriva flödena till och från en situation med knappa marginaler.
Arbetet baserades på paneldata från SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden där drygt 30 års uppgifter i intervjuer samlats. Projektet finansierades med knappt 1 050 000 kronor under 2014–2015.
Ekonomisk knapphet, skuldsättning och hälsa.
Lisbeth Sandvall: Varför ansöker inte fler överskuldsatta om skuldsanering?
Projektet tog sin utgångspunkt i två övergripande frågor, dels själva sakfrågan om varför överskuldsatta personer inte ansöker om skuldsanering, dels de föreställningar som omger frågan, alltså vilka faktorer som kan påverka en ansökningsbenägenhet. Projektet hade sin grund i ett ökat behov av att belysa och problematisera effekterna av vad som händer när en fråga ständigt återkommer i utredningssammanhang, direktiv och offentlig argumentation.
Projektet omfattar bland annat en empirisk studie med intervjuer med överskuldsatta personer som inte ansöker om skuldsanering. Projektet finansierades med 900 000 kronor.
Vill du veta mer om vår forskning?
Har du frågor, behöver du få ut handlingar för din forskning eller vill du ha mer information är du välkommen att kontakta vår forskningssamordnare Mehmet Üye.