False invoices

False invoicing and invoicing fraud are umbrella terms for when someone demands payment for a good or service that you never ordered or had delivered.

For example, a salesperson might claim that you have ordered a good or service, while you take the opposite view. False invoices may be sent to you both as a private individual and as a business owner.

What can I do if I’ve received a false invoice?

This is what to do:

  • Contest the invoice by drawing a line across it and writing “Contest payment liability – not ordered”. Send your contestation by email, fax or registered letter (a photocopy), so that the date and time appear. Then return the original invoice to the sender and save a copy of what you sent.
  • Report the attempted fraud to the police.
  • Do the same thing again if you receive a reminder or a debt collection letter. Explain why you contest it and include a copy of your earlier contestation.
  • If whoever is sending you false invoices has sent the payment claim to the Enforcement Authority you will get a letter from us. Contest this immediately as well, otherwise we may establish that the claim is a debt. You have to do this in writing. Write that you have contested the invoice and that there is no debt.

Once you have contested the claim, the company that sent the invoice may choose to take the matter to the district court. It is then up to the company to prove that you entered into an agreement.

What happens if a false invoice is handed over to us anyway?

Even if you contest a false invoice, the company may send us an application for a payment injunction. It is important that you contest this as well, in writing. State that you regard the invoice as incorrect.

If the company still wants to continue pursuing the matter, the Enforcement Authority will hand it over to the courts.

We have no way of knowing whether an application for a payment injunction is for a false invoice or not, but we will never proceed with recovery unless there is a decision – a verdict or a ruling.

You may get a record of non-payment if the debt is established as well as if it is recovered.

Who registers records of non-payment?

Credit reference agencies, not the Enforcement Authority, register records of non-payment. The information on which the record of non-payment is based is obtained by them from various public registers, including ours.

If an application for a payment injunction is against a company, credit reference agencies are entitled to register a record of non-payment as soon as the application is registered by us.

If you are a private individual or a sole trader, the record of non-payment can only be registered after a verdict has been issued that your are liable for payment.

You can read more about records of non-payment here or on the Swedish Authority for Privacy Protection's (IMY) website.

Can we remove information that came from a false invoice?

Yes, under certain circumstances we can remove information that has been registered if it concerns a false invoice. You need first of all to have reacted to the false invoice with a contestation of the payment claim before the company or private individual has submitted an application for a payment injunction. If you still received a payment injunction for the false invoice you must have contested this as well.

When you contest the claim in the payment injunction you have to describe why the information is incorrect or misleading, and include documents that support your position, such as the correspondence that shows you contested the claim.

You can also request a rectification of registered information. Read more here about how you request a rectification and what the reasons can be for having information rectified.

Rectification of registered information

Other tips and advice

The Swedish Consumer Agency’s and the Swedish Trade Federation’s websites both have advice and tips for what to do if you get false invoices. The Swedish Trade Federation also has a list of names and addresses of companies they regard as potentially fraudulent.

Further information is available on the Swedish Authority for Privacy Protection's (IMY) and the Swedish Federation of Business Owners’ websites. You can also find information on the Swedish government’s website if you search for the term “fakturabedrägeri”.

Sammanfattning på svenska

Bluffakturor

Bluffaktura, eller fakturabedrägeri, är ett samlingsbegrepp för ett krav på betalning för en vara eller tjänst som du aldrig beställt eller fått levererad.

Det kan till exempel handla om att en försäljare påstår att du beställt en vara eller tjänst, men att du är av motsatt uppfattning. Du kan råka ut för bluffakturor både som privatperson och som företagare.

Vad kan du göra om du fått en bluffaktura?

Gör så här:

  • Invänd mot, det vill säga bestrid, fakturan genom att stryka ett streck över den och skriva "Bestrider betalningsansvar – ej beställt". Skicka ditt bestridande via mejl. fax eller rekommenderat brev så att datum och tid framgår. Returnera sedan fakturan till avsändaren och spar en kopia på det du skickat.
  • Polisanmäl bedrägeriförsöket.
  • Gör samma sak igen om du får en påminnelse eller ett inkassobrev. Motivera varför du bestrider och skicka med kopia på tidigare bestridande.
  • Om den som skickar bluffakturor till dig skickar betalningskravet till Kronofogden får du ett brev från oss. Bestrid även detta omgående, annars kan vi fastställa att kravet är en skuld. Det ska du göra skriftligen. Skriv att du bestridit fakturan och att det inte finns någon skuld.

När du bestridit kravet kan företaget välja att driva ärendet vidare till tingsrätten. Det är då upp till företaget att bevisa att ni ingått ett avtal.

Vad händer om en bluffaktura ändå lämnas till oss?

Även om du invänder mot en bluffaktura kan företaget skicka in en ansökan om krav på betalning, det vill säga ett betalningsföreläggande till oss. Det är då viktigt att du invänder även mot detta, det vill säga bestrider kravet skriftligen till oss. Tala om att du tycker att fakturan är felaktig.

Om företaget trots detta vill gå vidare med ärendet lämnar Kronofogden över det till domstolen.

Vi kan inte veta om en ansökan om betalningsföreläggande är en bluffaktura eller inte, men vi går aldrig vidare till utmätning om det saknas ett beslut, det vill säga ett utslag eller en dom.

Både om skulden fastställs och om den drivs in kan du få en betalningsanmärkning.

Vem sätter en betalningsanmärkning?

Det är kreditupplysningsföretagen och inte vi som registrerar betalningsanmärkningar. Informationen som ligger till grund för betalningsanmärkning hämtas från olika offentliga register, bland annat vårt.

Om en ansökan om betalningsföreläggande riktar sig mot ett företag har kreditupplysningsföretaget rätt att registrera anmärkningen redan då ansökan registreras hos oss.

Är du en privatperson eller enskild företagare kan betalningsanmärkningen registreras först efter att det finns ett beslut, ett så kallat utslag, om att du är betalningsskyldig.

Läs mer om betalningsanmärkning på vår webbplats eller på Integritetsskyddsmyndighetens webbplats.

Kan vi ta bort uppgifter som rör en bluffaktura?

Ja, under vissa förutsättningar kan vi ta bort uppgifter som registrerats om de avser en bluffaktura. Först och främst måste du ha reagerat mot den felaktiga fakturan och invänt, det vill säga bestridit, betalningskravet innan företaget eller privatpersonen lämnat in en ansökan om betalningsföreläggande. Om du ändå får en ansökan om betalningsföreläggande riktad mot dig ska du ha invänt även mot den.

När du invänder mot kravet i betalningsföreläggandet ska du beskriva varför uppgifterna är felaktiga eller missvisande och bifoga de handlingar som stödjer dina uppgifter. Till exempel den skriftväxling där det framgår att du invänt mot kravet.

Du kan även begära rättelse av registrerade uppgifter. Du kan läsa mer om hur du begär rättelse och vad som kan vara skäl för att få en uppgift rättad på vår webbplats.

Andra tips och råd

På Konsumentverkets och Svensk Handels webbplatser kan du få råd och tips om hur du ska göra om du är drabbad. Svensk Handel har även en lista med namn och adresser till företag som de anser vara oseriösa.

Du hittar mer information på Integritetsskyddsmyndighetens och Företagarnas webbplatser. På regeringens webbplats finner du fakta om du söker på ”fakturabedrägeri”.