Dus lea riekti geavtit iežat unnitlogugiela

Gullot go soames dain nášuvnnalaš unnitloguide dus lea vuoigatvuohta geavahit iežat giela oktavuođaiguin eiseválddiiguin. Dás oaččut diehtit makkár gielalaš vuoigatvuođa dus leat ja makkár gáibádusaid sáhtát bidjat iežat gildii ja iežá eiseválddiide.

Ođđajagimánu 1b. 2010 bođii ođđa láhka nášuvnnalaš unnitloguid unnitlogugielaid birra. Nášuvnnalaš unnitlohkui gullot judalaččat, romat, sámit, ruoŧŧelašsuopmelaččat ja durdnosleagilaččat. Nášuvnnalaš unnitlogugielat leat jiddisch, románagiella (romani chib), sámigiella, suomagiella ja meänkieli.

Visot nášuvnnalaš unnitlogugielat galget suodjaluvvot ja ovddiduvvot

Lága jelgii nášuvnnalaš unnitlogugielat galget suodjaluvvot ja ovddiduvvot. Dat guhte gullo ovtta unnitlohkui galgá leat vuoigatvuohta oahppat, ovddidit ja geavahit iežaset unnitlogugiela. Eiseválddit galget guldalit nášuvnnalaš unnitloguide ja vuhtii váldit sin dárbbuid.

Eiseválddiin lea geatnegasvuohta dieđihit dutnje iežat vuoigatvuođaid birra, beroškeahttá makkár nášuvnnalaš unnitlogugiela don ságastat ja gos Ruoŧas orut.

Erenoamáš nanu vuoigatvuođat suomagillii, meänkillii ja sámigillii

Erenoamáš nanu vuoigatvuođat lea das guhte ságasta suomagiela, meänkiela dahje sámigiela ja orrut gielddas hálddahusguovllus. Vuolimus siiddus oainnát jus du gielda lea mielde hálddahusguovllus.

Don guhte orut gielddas hálddahusguovllus lea vuoigatvuohta gulahallat eiseválddiiguin iežaset gielain. Galggat oažžut vástádusa njálmmálaččat ja čálalaččat seammá gielas.

Sáhtát gáibidit oažžut máná- ja boarrásiiddivššu ollásit dahje oassái suomagillii, meänkillii dahje sámigillii.

Jus orut Gironis, Jielleváris, Árjepluovves, Jåhkåmåhkes, Haparánddas, Bájilis dahje Övertorneås dus lea vuoigatvuohta geavahit unnitlogugiela oktavuođain duopmostuoluin.

Don guhte orut gielddas mii ii gullo hálddahusguvlui galggat maid sáhttit váldit oktavuođa eiseválddiiguin ja oažžut boarrásiiddivššu suomagillii, meänkillii dahje sámigillii, jus gávdno bargi gii máhttá giela. Eiseválddit galget bearráigeahččat ahte gávdno bargit geat máhtte giela dalle go lea dárbu.

Beroškeahttá gos orut galggat máhttit čállit suomagillii, meänkillii ja sámigillii Riikabeaivvi áittardeddjiide, Justitiekanslerii, Dáhkádusgássái, Vearrodoaimmahahkii ja Vealahanáittardeaddjái.

Dáin sajiin oaččut veahki

Jus du gielda dahje iežá eiseválddit eai ceavzze lága du mielas de sáhtát váldit oktavuođa Leanstivrrain Stockholmma leanas dahje Sámedikkiin mat galget bearráigeahččat ahte láhka čuovvuluvvo. Sámedikkis lea ovddasvástádus sámigielas ja Leanadiggi Stockholmas lea ovddasvástádus iežá gielain.

Dás sáhtát eanet lohkat

Dás oaččut diehtit eanet du vuoigatvuođaid birra:

Hálddahusguovlu suomagillii, meänkillii ja sámigillii

Dás sáhtát oaidnit makkár gielddat leat mielde daid sierra hálddahusguovlluin. Iežá gielddat sáhttet ohcat beassat siskkilduvvot hálddahusguvlui.

Hálddahusguovllut suomagillii

Bájil, Borlänge, Borås, Botkyrka, Degerfors, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Finspång, Gájnaj, Jiellevárri, Göteborg, Hallstahammar, Haninge, Haparánda, Hofors, Huddinge, Håbo, Hällefors, Giron, Gävle, Karlskoga, Köping, Lindesberg, Ludvika, Luleå, Malmö, Mariestad, Motala, Norrköping, Norrtälje, Nykvarn, Oxelösund, Sandviken, Sigtuna, Skinnskatteberg, Skövde, Smedjebacken, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Sundsvall, Surahammar, Södertälje, Tierp, Trelleborg, Trollhättan, Trosa, Ubmeje, Uddevalla, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Uppsala, Västerås, Älvkarleby, Örebro, Österåker, Östhammar ja Övertorneå.

Hálddahusguovllut sámigillii

Árjepluovve, Aerviesjaevrie, Bïerjen, Giron, Hierjedaelien, Jiellevárri, Jåhkåmåhkke, Kraapohken, Krokom, Liksjoe, Máláge, Luspie, Staare, Straejmie, Suorsa, Ubmeje, Vualtjere, Ååre ja Älvdaelien.

Hálddahusguovllut meänkillii

Bájil, Gájnaj, Giron, Haparánda, Jiellevárri ja Övertorneå.

Sammanfattning på svenska

Din rätt att använda nationella minoritetsspråk

Tillhör du någon av de nationella minoriteterna har du rätt att använda ditt språk i kontakt med myndigheterna. Här får du veta vilka språkliga rättigheter du har och vilka krav du kan ställa på din kommun och på andra myndigheter.

1 januari 2010 kom en ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Som nationella minoriteter räknas judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romska (romani chib), samiska, finska och meänkieli.

Alla nationella minoritetsspråk ska skyddas och främjas

Lagen säger att de nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas. Den som tillhör en nationell minoritet ska ha rätt att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Myndigheterna ska lyssna på de nationella minoriteterna och ta hänsyn till deras behov.

Myndigheterna har skyldighet att informera dig om dina rättigheter, oavsett vilket nationellt minoritetsspråk du talar och var du bor i Sverige.

Särskilt starka rättigheter för finska, meänkieli och samiska

Särskilt starka rättigheter har den som talar finska, meänkieli eller samiska och bor i en kommun inom ett förvaltningsområde. På sidan Förvaltningsområden kan du se om din kommun ingår i ett förvaltningsområde

Du som bor i en kommun inom ett förvaltningsområde har rätt att kommunicera med myndigheterna på ditt språk. Du ska kunna få svar i tal och skrift på samma språk. Kommunerna är också skyldiga att ordna förskola och äldreomsorg på minoritetsspråken.

Från den 1 januari 2019 reviderades lagen så att rättigheter och skyldigheter stärks ytterligare. Nu är kommunerna till exempel skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete och dessa ska på begäran kunna lämnas ut till den myndighet som har uppföljningsansvar för lagen.

Du som bor i en kommun som inte ingår i ett förvaltningsområde ska också kunna kontakta myndigheterna och få äldreomsorg på finska, meänkieli eller samiska, om det finns personal som behärskar språket. Myndigheterna bör se till att det finns språkkunnig personal när det behövs. Samtliga kommuner och andra myndigheter är skyldiga att informera minoriteterna om deras rättigheter. De är också skyldiga att skydda minoriteternas språk och kultur och särskilt viktigt är barns och ungas rätt att få utveckla sitt språk och sin kultur. Dessutom är kommuner och andra myndigheter skyldiga att ge minoriteterna inflytande över frågor som berör dem.

Oavsett var du bor ska du alltid kunna skriva på finska, meänkieli och samiska till Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket och Diskrimineringsombudsmannen. Enskilda har däremot ingen rättighet att får svar på samma språk och det finns inte heller någon rätt att använda minoritetsspråket vid muntliga kontakter med dessa myndigheter.

Hit kan du vända dig

Om du tycker att din kommun eller andra myndigheter inte lever upp till lagen kan du kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län eller Sametinget som ska se till att lagen följs. Sametinget ansvarar för samiska och Länsstyrelsen i Stockholm ansvarar för övriga språk.

Här kan du läsa mer

Här får du veta mer om dina rättigheter:

Förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska

På Institutet för språk och folkminnen kan du se vilka kommuner eller landsting/region som ingår i de olika förvaltningsområdena.

Förvaltningsområdenexternal link