I rapporten kartläggs och bedöms 22 samhällssektorer utifrån risker för att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Bolagsbildare, företagsmäklare och trustförvaltare är andra företagstyper där risken bedöms vara hög.
– Kronofogden bidrar till riskbedömningen med våra erfarenheter och kunskaper. Det är viktigt att vi myndigheter samverkar och hela tiden är lyhörda för samhällsutvecklingen, säger Johannes Paulson, verksamhetsutvecklare och Kronofogdens representant i arbetet.
Det finns risker för penningtvätt även inom Kronofogdens verksamhet eftersom myndigheten tar emot betalningar både som kontanter och till konto.
– I samarbete med Finanspolisen har vi därför inlett ett fördjupat arbete för att identifiera risker och vidta åtgärder för att minska riskerna för penningtvätt. Vi tar till exempel inte längre emot kontanta betalningar vid våra exekutiva auktioner, säger rättschef Ulrika Lindén.
Fakta om samordningsfunktionen
Sedan 2018 finns en samlad samordningsfunktion mot penningtvätt och finansiering av terrorism som leds av Polisen. En av uppgifterna är att ta fram en årlig nationell riskbedömning. Den nationella riskbedömningen visar hur företag som lyder under penningtvättslagen kan utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism, hur stor risken för detta är och hur stora konsekvenserna för samhället blir om detta sker.
De 16 myndigheter som tillsammans med Sveriges advokatsamfund ingår i funktionen är Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelsen Skåne, Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Polismyndigheten, Revisorsinspektionen, Skatteverket, Spelinspektionen, Säkerhetspolisen, Tullverket samt Åklagarmyndigheten.
Relaterad information
Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige 2020/2021 Pdf, 4 MB.