Under 2020 fick Kronofogden in knappt 1,2 miljoner krav på obetalda skulder, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande. Det motsvarar en ökning med 3,3 procent sedan förra året. Räknat i antalet berörda personer är ökningen något lägre, 1,3 procent. Drygt 426 000 personer betalade inte sina skulder i tid.
Den kraftiga ökning av antalet skuldsatta, som bedöms bli en följd av pandemin, har än så länge alltså inte inträffat. Däremot fortsätter skuldbeloppet att växa snabbt. Jämfört med 2019 har den sammanlagda summan i kraven som skickas till myndigheten ökat med 18 procent till cirka 21,7 miljarder kronor – den högsta årssiffran någonsin.
Skulder bland unga oroar
Många unga vuxna i åldern 18–25 år har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden eller blivit av med sina jobb under pandemin. Trots det har inte fler unga fått skulder skickade till Kronofogden; antalet unga kvinnor har till och med minskat jämfört med 2019.
Däremot ökar antalet ärenden i åldersgruppen, vilket stärker tesen om att de som har svårt att betala snabbt drar på sig fler skulder hos Kronofogden. Samma tendens gäller för unga män – något fler har skulder, men de står procentuellt sett för den enskilt största uppgången när det gäller ärenden.
Det är väldigt lätt att handla på kredit i dag. Och Rebecka Öhman är orolig för att unga människor lånar pengar eller handlar på avbetalning för att lösa sina ekonomiska problem. Det kan fungera som en tillfällig lösning om man vet att pengar är på väg. Men det finns en stor risk att unga skjuter upp svårigheterna, för att senare fastna i en ännu värre skuldsituation som kan ta många år att ta sig ur.
– Den som får betalningsproblem blir ganska snabbt begränsad i sitt dagliga liv. Det kan vara svårt att få en lägenhet, att teckna telefonabonnemang eller till och med att få vissa jobb, säger hon och fortsätter:
– Därför kan det vara värt att fråga sig själv en extra gång om det verkligen är en bra idé att skjuta på sina betalningar. Om jag inte har råd nu, kommer jag att ha det när det är dags att betala?
Skulder för konsumtion vanligt bland unga vuxna
Två typer av skulder dominerar bland unga vuxna. Det är olika typer av konsumtionslån, inklusive e-handel och butikshandel på avbetalning, och telekom/bredband/tv. Även fordonsrelaterade skulder (trafikförsäkringsföreningen, parkeringsavgifter) och skulder till regioner och kommuner (vårdavgifter, barnomsorg och läromedel) sticker ut.
Kategori | Antal krav | Skuldbelopp i kronor |
|---|---|---|
Övertagna fordringar (här | 31 910 | 384 706 036 |
Konsumtionslån, inkl. e-handel och butikshandel på avbetalning | 27 748 | 260 486 904 |
Telekom/bredband/tv | 25 821 | 67 833 255 |
Fordonsrelaterade (trafikförsäkringsföreningen, parkeringsavgifter) | 10 428 | 47 698 732 |
Region/kommun (vårdavgifter, barnomsorg och läromedel) | 7 938 | 24 416 373 |
Gym | 3 836 | 5 259 253 |
Återkrav studiemedel | 3 571 | 31 916 620 |
Resor | 2 153 | 4 814 119 |
El | 1 511 | 3 308 663 |
Säkerhetstjänster | 977 | 1 131 616 |
Objektfinansiering (billån) | 855 | 12 890 544 |
A-kassa | 691 | 1 124 145 |
Totalsumma | 117 439 | 845 586 261 |
Uppgifterna om skuldkategorier baseras på de 50 största sökande som står för närmare 80 procent av kraven mot unga vuxna.
Fakta om betalningsföreläggande
- Den som vill ha hjälp att få betalt kan vända sig till Kronofogden för att få hjälp att fastställa skulden. Det gör man genom att ansöka om ett betalningsföreläggande. Gången är densamma oavsett hur stor eller liten skulden är. Kronofogden skickar ett brev, ett föreläggande, till den som är skyldig pengar.
- Om den som ska betala inte protesterar fattar Kronofogden ett beslut: ett utslag om betalningsföreläggande. Utslaget kan sedan användas för att få hjälp av myndigheten att driva in skulden. Om parterna inte är överens om skulden fattas inget beslut. Då kan den som vill ha betalt vända sig till domstol för att avgöra tvisten.
- För skulder till staten, till exempel skatter eller studielån, gäller andra regler. Då behövs inget utslag från Kronofogden, eftersom sådana skulder inte behöver godkännas av den som ska betala. De lämnas därför direkt till myndigheten för indrivning.