– Under pandemins första månader var våra prognoser mörka. Vi gick tillbaka till 1990-talskrisen och tittade på hur det såg ut då och förväntade oss en liknande utveckling nu, säger Kronofogdens analytiker Johan Krantz.
Men än så länge har antalet privatpersoner i myndighetens register inte ökat särskilt mycket. Vid årsskiftet hade 402 205 personer skulder hos Kronofogden, cirka 5 000 fler än vid samma tid förra året. Bortsett från 2019 är det den lägsta siffran på 29 år.
– Sannolikt har de olika stödpaketen mildrat effekterna och fungerat som en sorts krockkudde, säger Johan Krantz och fortsätter:
– Bostadsmarknaden är stabil och räntorna fortsatt låga. Efter en snabb nedgång återhämtade sig börsen och befinner sig nu på nya toppnivåer. Många människor har dessutom minskat sin konsumtion, till exempel genom färre resor och restaurangbesök. Sammantaget bidrar dessa faktorer till att en stor del av befolkningen fortfarande har en relativt god buffert.
Skulderna fortsätter att växa
Hittills har pandemin främst drabbat människor med små ekonomiska marginaler, varav många redan hade skulder hos Kronofogden. Det tydligaste tecknet är att det sammanlagda skuldbeloppet hos myndigheten fortsätter att växa. Och det snabbt. På fem år har skulderna ökat med 15 miljarder kronor; från 72 miljarder kronor 2015 till 87 miljarder kronor vid årsskiftet.
– Utvecklingen drivs främst av skulder till privata företag, där vi ser en kraftig ökning både i antalet ärenden och i skuldbeloppen. Samtidigt minskar skulderna till staten, säger Johan Krantz.
Skuldbelopp hos Kronofogden
För dem som har skulder hos Kronofogden blir summorna alltså allt högre. Medianskulden låg vid årsskiftet strax över 59 000 kronor vilket är en tydlig uppgång jämfört med läget för några år sedan, enligt Johan Krantz.
En del av ökningen hänger samman med att skulderna växer kontinuerligt på grund av räntan. Men det handlar också om att myndigheten får in skulder på högre belopp, det vill säga en fortsatt expansiv kreditmarknad bidrar till växande skulder hos Kronofogden. Och Johan Krantz befarar att coronakrisen snart kommer att märkas tydligare hos myndigheten.
– Vi är oroliga för att människor som blivit av med jobbet eller permitterats löser sina ekonomiska problem genom att låna. Det kan fungera som en tillfällig lösning om man vet att pengar är på väg. Men det finns en stor risk att man bara skjuter upp svårigheterna, för att senare fastna i en ännu värre skuldsituation.