Kronofogden kommenterar

Skattepengar betalar inte skuldsanering

Allt fler ansöker om skuldsanering. Men det är inte skattebetalarna som betalar deras skulder och det är ingenting som beviljas lättvindigt. Borgenärerna, de som ska ha betalt, får bara tillbaka en del av sina pengar. Däremot kan de alltid invända mot skuldsaneringen.

Svar till insändaren Clas-Göran Niklasson, ”Skattepengar bör inte gå till spelskulder”, publicerad i Borås Tidning den 22 februari 2021

Skuldsanering är till för personer som inte kan betala sina skulder på egen hand under överskådlig tid, och är inte en lösning på tillfälliga betalningsproblem. Den skuldsatta ska ha gjort allt i sin makt för att komma till rätta med sin situation och inte ha några realistiska möjligheter att betala sina skulder. Den som har ett pågående spelmissbruk kan alltså inte få skuldsanering.

Efter att vi har beviljat skuldsanering görs en betalningsplan. Lite förenklat innebär det att man lever på existensminimum i fem år. Alla inkomster som överstiger den nivån går till att betala skulderna. När fem år har gått avskrivs alla återstående skulder. De allra flesta, nio av tio, fullföljer sin skuldsanering och får inga nya skulder hos Kronofogden.

Drygt 117 000 skuldsatta har, sedan 1994 då skuldsaneringslagen trädde i kraft, fått den här möjligheten till ekonomisk rehabilitering. Bakom varje siffra finns en människa, inte sällan med partner och barn.

För dessa personer har skuldsaneringen ofta varit en livsavgörande vändning; en chans att återvända till ett liv där ekonomin inte alltid spelar huvudrollen. Och borgenärerna har i regel fått en del av sina fordringar betalda.

Forskning visar att långvarig skuldsättning inte bara är dåligt för dem som berörs, utan även negativt för samhället i form av ökade kostnader för sjukvård, bidrag, minskad konsumtion och inte minst lägre skatteintäkter.

Det är bra att svårt skuldsatta får en ny chans i livet.

Affi Saadati, sektionschef på Kronofogden i Västra Götaland