Antalet ansökningar om skuldsanering har mer än tredubblats det senaste decenniet och särskilt stor är ökningen sedan 2016, ett år som ansökningsförfarandet förenklades. Statistiken visar att alltfler som ansöker inte uppfyller kriterierna för skuldsanering. Andelen beviljade ansökningar sjönk från 63 procent 2013 till 35 procent 2023.

Egenskaper hos den studerade gruppen

Om man får en ny skuld under pågående skuldsanering ingår inte den i skuldsaneringen utan måste betalas precis som vanligt. Om skulden hamnar hos Kronofogden kommer Kronofogden att försöka driva in skulden. Att få en ny skuld är dock inget skäl att upphäva skuldsaneringen så länge den som har skuldsanering håller sig till den uppgjorda betalningsplanen. Ett vanligt skäl för upphävande av skuldsanering är just att betalningsplanen inte efterlevs.

I denna rapport undersöker vi hur vanligt det är att personer som har skuldsanering får nya skulder för indrivning under pågående skuldsanering. För det syftet studerar vi de personer som beviljades skuldsanering 2020 (12 001 personer) och 2021 (11 650 personer), totalt 23 651 personer.

Antalet är något färre än enligt den statistik som publicerats på Kronofogdens webbsida, detta på grund av att justeringar i register i efterhand förekommer.

I tabell 1 redovisas egenskaper hos den studerade gruppen. Här framgår att könsfördelningen är så gott som jämn och att nästan hälften finns i gruppen 35–54 år (genomsnittsåldern är 50 år, 49 för kvinnor och 51 för män).

Nästan 3 av 4 som beviljats skuldsanering är ensamstående och de flesta har inte barn. Den vanligaste inkomstkällan är inkomst av tjänst. Endast 10 procent får försörjningsstöd. Vid ansökan om skuldsanering bedömer sökanden tillsammans med en handläggare vad skälet är till att man fått skuldproblem och här anger nästan var fjärde överkonsumtion respektive sjukdom. Likaså får man uppge om man fått hjälp av en budget- och skuldrådgivare och där svarar 60 procent ja.
Nästan hälften har en skuld upp till 600 000 kr i samband med beslutet om skuldsanering (medianskulden är 592 000 kr för kvinnor och 714 500 kr för män).

Under skuldsaneringen betalar man av på sina skulder utifrån betalningsförmåga. Man får alltid behålla ett belopp som ska täcka kostnader för boende och andra levnadsomkostnader. I tabell 1 framgår att bara 2 procent kan betala av mer än 70 procent av sina skulder och att 35 procent inte har förmåga att betala något alls under skuldsaneringen.

Tabell 1. Egenskaper hos de personer som ingår i undersökningen (beviljades skuldsanering 2020–2021)

Fotnot. De egenskaper som redovisas är vad som gällde vid beslutet om skuldsanering.

Var femte har fått en ny skuld inom två år från beslutet om skuldsanering

Bland de som fick skuldsanering 2020–2021 hade 14 procent fått en ny skuld för indrivning hos Kronofogden inom ett år från beslutet om skuldsanering. Inom två år hade 21 procent fått en ny skuld.

Figur 4 visar vilken typ av skulder det rör sig om (om flera skulder inkommit redovisas den första skulden efter beslut om skuldsanering). Vanligaste skuldtypen är enskilda skulder (skulder till privatpersoner eller företag, exempelvis konsumtionsrelaterade skulder) för både män och kvinnor, följt av fordonsrelaterade skulder (exempelvis parkeringsböter och trängselskatt). Om vi jämför skuldfördelningen i denna grupp med alla som fick sin första skuld 2020–2021 framträder några skillnader. Personer med skuldsanering får i högre utsträckning enskilda skulder och i mindre utsträckning skatteskulder. Dessutom är det vanligare att personer med skuldsanering får skulder kopplade till underhållstöd.

När personer med skuldsanering får nya skulder är det i allmänhet små skuldbelopp. Medianskulden ligger på 3 500 kr (3 400 för kvinnor och 3 600 för män) och var tredje får en skuld under 2 000 kronor. Observera att denna studie fokuserar på den första skulden som inkommer under skuldsaneringen, vilket innebär att skulder kan tillkomma och med dem ett högre skuldbelopp.

Vem får en ny skuld under skuldsaneringen?

I detta avsnitt undersöker vi egenskaper hos de personer som får nya skulder under skuldsaneringen. Tabell 2 visar hur stor andel i de olika grupperna som fått en ny skuld inom två år från beslutet om skuldsanering. I bilaga redovisas resultatet av en så kallad regressionsanalys där vi kan se det unika sambandet mellan varje bakgrundsfaktor och risken att få en ny skuld samt mellan vilka grupper skillnaden är signifikant (att den sannolikt inte beror på slumpen).

Tabell 2. Ny skuld inom två år från beslut om skuldsanering fördelat på egenskaper

Ensamstående med barn löper störst risk att få en ny skuld

Resultaten visar att den grupp som löper störst risk att få nya skulder under skuldsaneringen är ensamstående med barn. Nästan 30 procent av de ensamstående föräldrar som beviljats skuldsanering får en ny skuld inom två år från beslutet om skuldsanering. Även bland sammanboende med barn är det en hög andel, 24 procent, som får en ny skuld. Av regressionsanalysen (se bilaga) framgår också att sambandet mellan familjesituation och risken att få en ny skuld är signifikant, där ensamstående med barn har en högre risk än alla andra grupper.

I tabell 2 framgår också att en högre andel män än kvinnor får nya skulder, en skillnad som är signifikant. Vidare framgår att mer än var fjärde person i åldern 35–44 år har fått en ny skuld, medan motsvarande andel i den äldsta gruppen (över 65 år) bara är 12 procent. Risken att få en ny skuld i den äldsta gruppen är signifikant lägre än i alla andra åldersgrupper.

Var fjärde person med inkomst av tjänst har fått en ny skuld inom två år från beslut om skuldsanering. Att en så hög andel med löneinkomster får nya skulder kan möjligtvis bero på att de har lättare än övriga inkomstgrupper att få lån. Det är en signifikant högre risk för personer med löneinkomster att få nya skulder jämfört med personer med sjukersättning och ålderspension, enligt regressionsanalysen.

Det verkar finnas ett samband mellan orsak till betalningsproblem och risken att få nya skulder under skuldsaneringen. I gruppen som uppgett olönsamhet i företag har 18 procent fått nya skulder medan motsvarande andel bland de som uppgett skilsmässa är 24 procent. Regressionsanalysen pekar på en signifikant lägre risk för nya skulder när orsaken till betalningsproblemen är olönsamhet i företag jämfört med alla andra grupper.

Personer som inte fått ekonomisk rådgivning får i högre grad nya skulder

Ett intressant resultat är att en större andel (23 procent) av de som inte fått rådgivning hos budget- och skuldrådgivare har fått en ny skuld än de som har fått rådgivning (19 procent), en skillnad som är signifikant.

Hög skuldnivå i samband med beslutet om skuldsanering är också förknippat med högre risk att få nya skulder. Var fjärde person med ett skuldbelopp över medianen fick en ny skuld under skuldsaneringen medan motsvarande andel i gruppen med ett skuldbelopp under medianen är 18 procent. Däremot verkar betalningsförmåga under skuldsaneringen inte påverka risken att få nya skulder. Det är ingen signifikant skillnad mellan de som har respektive inte har en betalningsplan.

Relaterad information:

• Bilaga Regressionsanalys Excel, 12 kB.

Kontakt

Ring presstjänsten: 010-578 98 10

Författare

Pernilla Tollin, analytiker